Malin Björk (V): ”Det vi kan hoppas på är att Dublinförordningen imploderar”
Malin Björk är vänsterpartiets EU-parlamentariker. I april 2014 var hon inbokad på samma flygresa som en man som var på väg att utvisas till Iran – trots att han hade bott länge i Sverige och har barn här. Aktivister från Ingen människa är illegal protesterade och försökte storma flygplatsen.
När Malin Björk fick reda på vad som var på gång ställde hon sig upp i planet och uppmanade de andra passagerarna att inte knäppa fast sina säkerhetsbälten för att protestera mot utvisningen. Piloten vägrade att lyfta och till slut blev polisen tvungen att avbryta operationen och föra mannen av planet. I mars 2015 fick han permanent uppehållstillstånd.
Varför skapades Dublinförordningen?
– När man kom överens om att avskaffa inre gränskontroller kompenserade man med väldigt tuffa yttre gränskontroller. Dublin kom in för att hantera flyktingströmmarna. Jag vet inte varför gränsländerna gick med på att man ska söka asyl i det land man först kommer till. EU skapar ett ”dem” för att säkra ett ”vi”.
Vill du avskaffa förordningen?
– Amnesty menade redan i september förra året att Dublinförordningen bidrar till döden i Medelhavet. Länder underlåter att livrädda för att man då blir ansvarig för flyktingarna man plockar upp. Dublin fördelar inte ansvaret på ett rimligt sätt. Hur kan man förvänta sig att Grekland ska ta det största ansvaret för flyktingmottagningen? Jag tycker att Italien förtjänar en hyllningssång, dels för sina livräddningsaktioner, dels för att de struntar i att registrera migranter de fiskat upp i Eurodac-databasen och ger dem möjlighet att resa vidare och söka asyl i ett annat land. De visar på Dublins orimlighet. Låt folk söka där de vill, så länge vi inte har något alternativ. Det är bättre än det vi har nu.
Tänk om alla kommer till Sverige?
– Då får Sverige ta på sig ledartröjan och hitta allierade i rådet, några länder som ställer sig upp och säger att Dublin inte funkar, att flyktingmottagningen är ovärdig, att Europa måste ta sitt ansvar för de flyktingströmmar som finns i vårt närområde. Vi behöver en koalition av de länder som är beredda att gå före med gott exempel. Annars kommer politiken alltid att hamna i minsta gemensamma nämnare, som närmast verkar dikteras av extremhögern.
Men istället sker det omvända: Italiens inrikesminister Angelino Alfano har kallat till förhandlingar för att bygga vallgravar runt fästning Europa. Italien, och några andra medlemsländer, diskuterar med regeringarna i Egypten och Tunisien om det är möjligt att Medelhavets migranter skickas dit istället. På så sätt vill man skapa en ”verklig avskräckningseffekt” eftersom migranter inte kommer till Europa, ens om de överlever båtfärden.
Kan Dublinförordningen reformeras?
– Jag är beredd att diskutera en fördelningsnyckel. Men samtidigt ser jag att de besked som kommer från medlemsländerna är en antites till att EU ska ta ansvar för sitt territorium. Nu ska vi samarbeta med diktaturer för att stoppa migrationsrutter i Nordafrika. Vi skriver in i grannpolitiken att våra gränsländer ska mota bort migranter. Frontex har bilaterala samarbetsavtal i samma anda. I en sådan situation är det ett drömscenario att EU-28 ska komma överens om en fördelningsnyckel.
– Det vi kan hoppas på är att Dublin imploderar. Förhoppningsvis kommer fler domslut som undantar andra grupper från förordningen. Jag kommer också verka för att parlamentet styr om resurserna, från ökad militarisering, Eurodac och Frontex, till flyktingmottagande, så att de länder som tar emot flyktingar får ett rejält stöd att göra det.
Vad säger du till Migrationsverkets medarbetare som måste tillämpa en lag som du som lagstiftare inte vill följa?
– Felaktiga beslut kan fattas. Jag agerade inte som politiker utan som medmänniska. Om man tror att politiker är något väsensskilt från att vara människa tror jag inte att man är så bra som politiker.
Hur kommer Dublin gå till historien?
– Som en misslyckad bult i fästning Europa som orsakat mycket lidande och som sattes på plats för att hålla folk borta från Europa. Som ett ineffektivt instrument, för det hindrar inte folk från att försöka ta sig hit.
Cecilia Wikström (FP): ”Våra barn kommer att fråga: Visste ni inte att folk dog i Medelhavet?”
Cecilia Wikström är präst i svenska kyrkan, folkpartist och EU-parlamentariker sedan 2009. I slutet av 90-talet gömde hon en kurdisk familj som fått avslag på sin asylansökan och skulle utvisas (hennes son gick på samma dagis som ett barn i familjen). De bodde först hemma hos henne och flyttade därefter in hos prästkollegor, eftersom det var farligt att stanna på en och samma plats. Wikström ordnade också en advokat. Åtta månader senare fick familjen permanent uppehållstillstånd.
Under sitt första mandat i EU-parlamentet etablerade sig Wikström som ett av den europeiska migrationspolitikens tunga namn. Hon var bland annat parlamentets chefsförhandlare för den reform av Dublinförordningen som antogs i juni 2013. Därefter följde hon med på en Frontex-ledd räddningsoperation i Medelhavet och var med och räddade 20 personer ur vattnet. Hon var bland de första EU-politikerna att prata om behovet av lagliga inresevägar till Europa för asylsökande. På senare tid har hon argumenterat för att Dublinförordningen är satt ur spel.
Varför behöver EU en gemensam migrationspolitik?
– EU ska vara mer än en gemensam marknad. Det är en värdebaserad gemenskap, våra gemensamma värderingar ska vara tydliga i sättet vi möter människor på och erbjuder skydd. Om vi nu är en union ...
Varför behövs Dublinförordningen?
– Dublinsamarbetet pekar ut en stat som ansvarig för asylprocessen och stärker rättssäkerheten. Den skapar gemensamma kriterier som råder i alla EU-länder och ger också asylsökande rätt till överprövning. Tidigare kunde asylsökande skickas runt i medlemsländerna som inte ville ta på sig prövningen, eller få olika besked i olika länder. Dessa parallella processer var naturligtvis väldigt ineffektiva.
Borde Dublinförordningen förändras?
– Först måste implementeringen av den senaste reformen löpa ut. Det handlar om kanske ett halvår till. Men redan nu har vi drivit fram ett domslut som säger att ensamkommande barn ska undantas från principen om överföring, så att de istället får rätt att söka asyl i det land de befinner sig. Det betyder att det är slut på den tid där barn fraktas över nationsgränser. Även den tidigare Dublinkonventionen gav länder rätt att göra undantag på humanitära grunder, men Sverige använde sig knappt av den möjligheten. Den enda gången jag har gråtit på jobbet var när domslutet kom. För jag hade kämpat för att få in ett undantag av barn i förhandlingarna, men det gick inte och istället sa rådet, kommissionen och parlamentet att det krävdes ett domslut som skulle vara prejudicerande. Nu är vi där och det känns väldigt rimligt och jag är väldigt nöjd.
Även om sådana undantag försvagar Dublinförordningen?
– Ja, om det legitimerar humanitet.
Vill du också se en tvingande fördelningsnyckel mellan EU-länderna?
– Tidigare var jag emot, men jag har svängt. Vi måste få till ett system så att alla är med och bidrar. Det verkar ju inte hjälpa vad kommissionen eller andra medlemsländer säger. Vad är det för mentalitet i Estland som gör att de tar emot 20 flyktingar per år?
Hur skulle en sådan fördelningsnyckel fungera i praktiken? Dels vet vi inte på förhand hur många personer som kommer till Europa – antalet skydds-behövande varierar från år till år, dels är det problematiskt att tvinga migranter att bo i ett särskilt land.
– Fördelningsnyckeln är ett förslag på väldigt lång sikt. Men jag kan tänka mig att EASO, asylkontoret, skulle kunna göra detta på ett smart sätt och kolla vilken beredskap som finns i olika länder. Redan nu tror jag att den som kommer till Finland får det mycket bättre än i Sverige. Alla länderna har skrivit under rättsakterna, så det finns en mottagningskapacitet även i Finland, men ingen kommer dit.
Om man frågar flyktingar är det många som vill åka till Sverige.
– Så är det, men det är för att de bara vet om Sverige. För 150 år sedan åkte en fjärdedel av den svenska befolkningen till Amerika. Alla åkte till Minnesota. Inte var det så att alla drömde om Minnesota. Men de kände någon i byn, hade en kusin, bror eller kompis, och kom efter. Dagens flyktingar från Syrien tror att Europa består av Sverige och Tyskland. De följer den upptrampade stigen. Men om de på förhand fick veta att i Sverige är det lång kö och mottagandet är drägligare i till exempel Tjeckien skulle fler åka dit istället.
Vad kan driva solidaritet mellan EU:s medlemsländer?
– Man kan aldrig lagstifta fram solidaritet. Den går bara att bygga genom att man tror på det man gör och lever upp till sina åtaganden. Men i den nya Dublintexten har jag fört in en artikel om gemensam övervakning som innebär att det europeiska asylkontoret (EASO) ska övervaka mottagningsförmågan i varje land och hjälpa länder under press innan deras system havererar.
Hur tror du att Dublinförordningen kommer att gå till historien?
– Jag vet faktiskt inte. Men jag är rädd att våra barn och efterkommande kommer att pröva oss i efterhand. De kommer att fråga: Visste ni inte att folk dog i Medelhavet? Förstod ni inte vad som hände? Varför gjorde ni inte mer för att hjälpa?
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
