Under ett möte i Finlands riksdag på tisdagen hade finska statsministern Sanna Marin satt upp Nato som en samtalspunkt. Tidigare hade ett medborgarinitiativ samlat ihop över 50 000 underskrifter med krav på en folkomröstning om medlemskap, rapporterar svenska Yle.
Den ryska invasionen och militära upptrappning har höjt rösterna inom det finska samhället att gå med i militäralliansen. I måndags visade Yle nya siffror på att en knappt majoritet av finländarna, 53 procent, vill se ett finskt medlemskap. Idag är 28 procent emot och 19 procent osäkra – 2017 var stödet endast 19 procent.
Även i Sverige har debatten kring att gå med i Nato fått nytt bränsle. Ulf Bjereld, S-märkt professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att om Finland väljer att ansöka skulle det i sin tur öppna för ett svenskt medlemskap.
– I Sverige har Natodebatten länge stått helt still eftersom det rått en konsensus mellan partierna att ett svenskt medlemskap skulle äventyra den finska säkerhetspolitiken. Ska Sverige gå med, ska det göras i samarbete med Finland har man sagt. Om Finland vänder i frågan skulle kraften i det argumentet helt försvinna, säger Ulf Bjereld.
Kan bli valfråga
Charly Salonius-Pasternak som forskar på finsk säkerhets- och försvarspolitik vid Utrikespolitiska institutet i Finland anser att landet ännu är långt borta från att ens överväga att ansöka om ett medlemskap i Nato.
– I nuläget håller jag det som osannolikt, däremot har möjligheten ökat under de senaste månaderna, säger han.
En positivare folkopinion till Nato skulle innebära det att de finska partierna mer öppet vågar diskutera frågan menar Charly Salonius-Pasternak, som tror att Natofrågan snarare kan bli en finsk valfråga än en akut säkerhetspolitisk fråga.
– En del partier som varit för ett medlemskap men som inte vågat prata om det, kan börja driva frågan om de ser att de kan vinna röster. Men det är för tidigt att säga om det verkligen blir så, säger han.
Allt hänger på S
Enligt Ulf Bjereld krävs det en bred enighet bland de svenska riksdagspartierna om Sverige på allvar ska ändra sin utrikespolitiska linje och söka medlemskap. I huvudsak beror det på om det största partiet byter ståndpunkt.
– Mycket handlar om vad som händer inom socialdemokratin. I riksdagen finns en uttalad enighet att så länge S säger nej så blir det inte tal om ett Nato-medlemskap. Men nu börjar röster inom S att tala om ett medlemskap. Det börjar spricka upp lite grann.
Vad skulle ett svenskt Nato-medlemskap innebära i praktiken?
– Först har du det principiella. Att Sverige har garanterat skydd vid en hotsituation. Rent praktiskt kommer det höja försvarskostnaderna, det blir mer samordning och övningar med Nato, säger Ulf Bjereld.
Men ett Natomedlemskap skulle också öppna för andra ställningstaganden.
– Sedan har du frågor som rör Sveriges delaktighet i en kärnvapendoktrin. Sverige har tagit avstånd från att använda kärnvapen. USA är avgörande för Nato-alliansens existens, hur ska Sverige förhålla sig till ett Natomedlemskap om vi får tillbaka en president som Trump? Det är många nya frågeställningar som kommer in om Sverige ska bli medlem i Nato, säger Ulf Bjereld.
Med risk för att hamna i kläm mellan Ryssland i öst och Natoländerna i väst kan en politisk omsvängning i Sverige för ett Nato-medlemskap ha stor betydelse för Finland, enligt Charly Salonius-Pasternak.
– Jag tror aldrig jag har varit med i en diskussion kring ett finskt medlemskap i Nato utan att Sverige har nämnts. Men om Finland går med så kan man i Sverige argumentera för att man nödvändigtvis inte behöver göra detsamma. Men om Sverige går med, då måste Finland gå med. För uppenbarligen blir man annars en randstat.
