BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Läget är förtvivlat. Många har gett upp hoppet och är helt tomma i ögonen. Vi kan inte heller ge dem något hopp, säger Kinna Skoglund från nätverket "Vi står inte ut".

Hon arbetar på ett HVB-hem i Göteborg där det skett tre självmordsförsök bara i år. 

– Det är svårt att hantera. Senaste halvåret har varit en svår känslomässig resa, att se avslagen hagla in och barn nästan dö på jobbet. De känner att ingen vill ha dem här, säger hon.

Totalt har sju unga asylsökande tagit sina liv i år, enligt nätverket "Vi står inte ut", som samlat in uppgifter från hem runt om i Sverige. Nätverket har larmat om att barn och ungdomar planerar kollektiva självmord i grupper på internet. Hur många som faktiskt tar sitt liv vet ingen. Under förra året dog 130 asylsökande i Sverige – men ingen vet hur. Ingen för någon statistik.

– Vi har idag människor i vårt land som vi inte bryr oss om varför de dör, säger Kinna Skoglund.

Ett land i kris

Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, har befunnit sig i krigstillstånd i över 30 års tid. För två år sedan lämnade huvuddelen av de USA-ledda internationella styrkorna landet och med det säkerhetsansvaret till den afghanska staten. Sedan dess har våldet eskalerat kraftigt. Idag råder det väpnad konflikt i så gott som alla landets provinser. 

– Vi ser en allvarlig trefaldig kris i landet idag: militär, ekonomisk och politisk, säger Anders Fänge vid Svenska Afghanistankommittén, troligen Sveriges främsta expert på Afghanistan.

Talibanerna behärskar idag ett större territorium än då USA gick in i landet 2001 för att störta deras styre. Tillväxten i ekonomin, som låg på tio procent för fem år sedan, är idag nere på omkring en procent. Arbetslösheten uppskattas till över 40 procent. 

Politiskt råder det kaos. Den nationella enhetsregering som togs fram med USA:s hjälp efter det omtvistade valet 2014, hotas av inre stridigheter.

– De två partierna som ingår kan inte komma överens och det finns enorma problem med korruption och maktmissbruk. Statliga funktionärer, polis och domstol använder sina positioner för att berika sig själva – vilket gynnar talibanerna ännu mer, eftersom folk blir missnöjda, säger Anders Fänge.

Otydligt flyktingavtal

Till denna farliga och högst oberäkneliga verklighet skickas asylsökande barn och unga från Sverige mot sin vilja. I oktober förra året skrev Sverige på ett avtal med Afghanistan som gör det möjligt att tvångsutvisa barn som fått avslag på sin asylansökan. Även om den afghanska regeringen lovat att ta emot sina tvångsavvisade medborgare – vilket de vägrade göra tidigare – så har parlamentet aldrig sagt ja. Det gör att avtalets status är högst oklar, säger Anders Fänge, som är starkt kritisk till avtalet:

– Avtalet säger att den afghanska regeringen ska garantera ett tryggt och värdigt mottagande, men det är ju bara trams! Den afghanska staten har ingen som helst kapacitet att garantera det. Det är en icke-fungerande stat som befinner sig i en humanitär kris, säger han.

Många av de som nu skickas tillbaka har växt upp i Iran och har ingen koppling till Afghanistan.

– Har du inte familj och vänner i landet så är du väldigt utlämnad – då hamnar du i princip på gatan. De möjligheter du har då är att bli antingen tiggare, daglönearbetare – vilket innebär att leva på katastrofens rand – bli kriminell eller låta dig värvas av armén, säger Anders Fänge.

Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för flykting- och migrationsfrågor på svenska Amnesty, håller med om att säkerhetsläget försämrats kraftigt.

– Samtidigt tvingas många flyktingar tillbaka från Iran och Pakistan. Det gör att det finns enormt många internflyktingar i Afghanistan just nu. I det redan sköra läget – där staten inte kan garantera något skydd – spär vi på situationen ännu mer genom att skicka tillbaka människor till en otrygg situation, säger hon.

"Ren opportunism"

Anders Fänge tror att både politikerna och Migrationsverket är väl medvetna om hur allvarlig situationen är. Men det är inte läget i Afghanistan som styr politikernas agerande menar han.

– Det är ren opportunism. Man är rädd att Sverigedemokraterna ska ta för många röster. Politikerna skiter i hur det ser ut i Afghanistan – det gäller bara att få ut så många som möjligt ur landet, för att visa att man är hård i invandringsfrågan, säger han. 

Vad skulle få politikerna att ändra sig, tror du?

– Det beror helt på hur stora demonstranterna och motståndet på sociala medier blir. Om det kommer upp till de nivåer som de inte anser vara gynnsamma för dem politiskt – då ändrar de sig.