I bägge fallen pekades den turkiska armén ut som ansvarig, och dåden var långt ifrån unika. Turkiet har under flera år fört krig mot den kurdiska PKK-gerillan i Irak och det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Attackerna sker ofta urskillningslöst och mot bebodda områden, varför civilbefolkningen fått betala ett allt högt pris. 

Egentligen borde en sådan krigföring av ett land som Turkiet utgöra hinder för svensk vapenexport – men svensk krigsmateriel flödar obehindrat till president Recep Tayyip Erdogans hamnar och flygplatser. 

Löfte i Natoavtalet

Den 30 september var det två år sedan Sverige återupptog vapenexporten till Turkiet. Erdogan krävde det för att han skulle släppa fram det svenska Natomedlemskapet. Ett löfte om saken fanns med i Natoavtalet som den svenska regeringen undertecknade i Madrid i juni 2022, och därefter i september så beviljade den ansvariga myndigheten ISP åter tillstånd.

– Vi ser en alltmer cementerad inställning om att Natomedlemskapet ska få påverka vapenexportbesluten och Turkiet är det tydligaste exemplet. Men det saknas inte anledningar att inte exportera till Turkiet. Där finns tydlig brist på demokrati, brist på respekt för mänskliga rättigheter, det finns väpnade konflikter och hot om attacker, som är i strid med internationell rätt, säger Linda Åkerström, sakkunnig i vapenexportfrågor vid Svenska Freds. 

Sverige och ett flertal andra västländer stoppade sin vapenexport till Turkiet efter att Erdogan i oktober 2019 i strid mot folkrätten invaderade det USA- och Natoallierade kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. 180 000 människor drevs på flykt och Turkiet inledde en ockupation som är kvar än idag. 

Krockar med demokratikrav

Linda Åkerström är skarpt kritisk mot att man för två år sedan vek sig för den turkiska utpressningspolitiken och rev upp exportstoppet. Hon betonar att det inte går att veta vad svensk krigsmateriel används till i annat land. Även om det inte rör sig om svenska bomber och granater som exporteras, går utrustningen ändå att använda i Turkiets militära offensiver.

– Det är benämnt som krigsmateriel av en anledning. Och det ligger i sakens natur att det finns en väldigt stor osäkerhet kring användningen. Ingen kan med trovärdighet säga att man har kontroll över hur svenskt krigsmateriel används i framtiden eller av vem. Och i länder som Turkiet som har demokratiska problem blir osäkerheten ännu större.

Egentligen borde det vara svårare att sälja krigsmateriel till Turkiet. 2018 trädde demokratikriteriet i kraft, som innebär att den mottagande statens demokratiska status, utöver respekt för mänskliga rättigheter och eventuella deltagande i väpnad konflikt måste beaktas vid svensk vapenexport. 

”Regelverket är så fluffigt”

Turkiet betraktas inte som en demokrati, är ökänt för sina människorättsbrott, invasioner och ockupationer av grannländers territorier, och för deltagande i andra krig där det skett grova brott. Men enligt Linda Åkerström är demokratikriteriet medvetet utformat så att det går att kompromissa med allt.

– Det står att grava brister i demokratisk status utgör hinder för export, men inte att man inte alls får exportera. Så man väger det som talar emot en export mot försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Det ger möjlighet till att man kan kompromissa, eftersom regelverket är så fluffigt. 

Turkiets attacker har förstört väldigt mycket och ökat folks lidande.

Sedan invasionen 2019 har Turkiet fortsatt de militära attackerna mot det syriskkurdiska självstyret. I slutet av förra hösten rapporterade Human Rights Watch om omfattande bombskador på olje- och gasindustrin, men också på kritiskt viktig infrastruktur som lett till att miljontals människor fått brist på vatten och elektricitet. 

Kurderna: ”Ska det vara fritt fram?”

Det kurdiska självstyrets Sverigerepresentant, Shiyar Ali, berättar för Dagens ETC att de turkiska drönarattackerna även riktats mot skolor och sjukhus.

– Turkiets attacker har förstört väldigt mycket och ökat folks lidande, när infrastrukturen redan varit dålig under många års krig i Syrien.

Shiyar Ali uppskattar när Sveriges makthavare talar om att verka för fred, men i det här fallet tycker han den svenska vapenexporten till Turkiet innebär en svårsmält dubbelmoral.

– Det är oacceptabelt att man hjälper en diktatur att attackera oss och stärka sin ställning i norra Syrien. Ska det vara fritt fram att handla vapen från Sverige i ett sådant läge? 

Det är oacceptabelt att man hjälper en diktatur att attackera oss.

Linda Åkerström tycker det har ett viktigt symbolvärde att Sverige återupptagit vapenexporten, eftersom det försvagar betydelsen av folkrätten och den utbredda kritiken mot Turkiets ageranden. 

– Man kan inte göra som Sverige verkar göra just nu, att välja i vilka situationer man ska stå upp för folkrätten och i vilka man inte ska göra det. Det är jättefarligt att vi urvattnar folkrättens betydelse, eftersom vi därmed också urvattnar den för hur andra länder beter sig.

Ska anpassas till Nato

Det finns också en risk för att det här problemet kan komma att växa framöver. I detta nu pågår en utredning av det svenska vapenexportregelverket för att kunna anpassa detta till ett Natomedlemskap. I den processen har Svenska Freds sett flera risker för en utökad vapenexport till Turkiet. Allt beror på vad utredningen kommer fram till och på vad myndigheten ISP gör för totalbedömning. 

– Varje gång som regeringen påpekar att vår relation till Turkiet är viktig, så påverkar det ISP:s beslut. Men vi måste inte exportera till Turkiet bara för att vi är medlem i Nato. Ibland framställs det som att Sverige är förpliktigat att göra det, men det är många Natoländer som har avbrutit export till Turkiet i olika fall och på olika sätt. Särskilt då i samband med invasionen 2019.