”Utbildning, inte indoktrinering”, lyder ett annat av Abbotts slagord. För föräldrarna kommer med hans skolval att slippa det som politiker på högerkanten kallar en radikal ”woke” agenda och som numera, enligt guvernören och många andra konservativa, påtvingas barn i det offentligt styrda skolsystemet. Debatten om hur sexualitet och USA:s rasistiska historia ska hanteras i skolan har exploderat de senaste åren. I kombination med en del föräldrars missnöje över hur skolor hanterade pandemin och svaga elevresultat i vissa skolor, främst i socioekonomiskt svaga områden, gör det att många söker alternativ till de kommunala skolorna. Lösningen finns på den privata skolmarknaden, menar den amerikanska högern.

Ett flertal konservativt styrda delstater har på senare tid infört eller expanderat ESA eller skolpeng i andra former. Skolvalsfrågan har blivit en prioritet för många republikaner och deras kampanjdonatorer, nationellt och lokalt.

Trots det röstade 24 republikaner i Texas delstatskongress nyligen ja till att förbjuda att skattemedel går till skolpeng i en omröstning som slutade 86–52.

Val om man betalar

Ett av guvernörens kampanjmöten hölls i på Grace Academy, en kristen privatskola i Tyler, en stad i östra Texas med 130 000 invånare. Stadens hjärta är torget med biograf, barer och restauranger. I Tyler finns redan en mängd skolalternativ, både privata och kommunala.

Men Lindale, ett välskött samhälle 20 minuter norr om Tyler, fick inget besök av guvernören. Här finns ingen riktig stadskärna och det tar inte många minuter att åka mellan skolområdets sex skolor, alla kommunala, som tillsammans hyser 4 500 elever. 

Korridoren inne på Lindales high school kantas av blåmålade elevskåp och inglasade hyllor med priser och diplom. Stan Surratt, Lindales skolområdeschef, tar med Dagens ETC på en rundvandring. Bakom en dörr ­gömmer sig skolans medierum.

– Titta, vi har till och med en green screen, säger Surratt och förklarar stolt att eleverna vunnit priser för sina filmer och presentationer.

Stan Surratt tycker att föräldrar själva ska kunna välja hur deras barn ska utbildas. Han är ändå motståndare till fritt skolval.

– Vi har redan skolval. Det finns en offentlig skola som hela samhället betalar för. Man kan använda den gratis, eller välja en privatskola och betala för det själv.

”Ändå skolan som väljer”

Vi stoppar lite här för en kort beskrivning av de olika skolformer som finns i Texas och stora delar av USA. Vanliga kommunala skolor, magnetskolor (kommunala med speciella inriktningar), charter schools (liknande svenska friskolor) och sekulära och religiösa privat­skolor. Hemskolning är också tillåtet. Charterskolor finansieras med skattemedel, kan drivas kommersiellt men får inte ta ut elevavgifter.

Kraven på insyn och standardiserade tester liknar den kommunala skolan, men charterskolor omges också av vissa ­specialregler. De får säga nej till elever när klasser är fulla men inte avvisa elever på grund av särskilda behov, dåliga betyg eller disciplinära problem. Många föräldrar vittnar dock om att charterskolor sagt att de inte har rätt resurser för just deras barn. Den kommunala skolan måste ta emot varje elev och skaffa fram resurser. Mycket känns igen från Sverige. 

Guvernör Abbotts utbildningskonton ska gå att använda även hos privata skolor som tar ut elevavgifter. Privatskolor har inga krav på sig att ta emot elever, utan kan avvisa vilka de vill utan förklaring.

– De säger att föräldrarna ska få välja men de kan inte välja att gå i en privatskola. Det är skolan som väljer, är Stan Surratts kommentar.

Skolpengen som föreslås är runt 85 000 kronor per läsår. Det skulle täcka ­skolavgiften på bara runt hälften av Texas friskolor. Många andra utgifter tillkommer också, som ­transport.

– Fattiga familjer kommer fortfarande inte att ha råd. Skolpengen blir ett bidrag för rika, säger Surratt som beskriver sig som ekonomiskt konservativ och mer republikan än demokrat.

– Men inte en galen republikan, tillägger han.

Hur länge har du lagt till det?

– Sedan Trump blev vald.

Små skoldistrikt som Lindale erbjuds i lagförslaget ersättning i upp till fem år på drygt 100 000 kronor per elev som med en ESA lämnar den kommunala skolan.

– Det är dubbel betalning för de eleverna. Det är inte en särskilt konservativ ­inställning. Om skolval var ett så bra förslag så skulle inte det behövas, säger Surratt och lägger till att kraven på insyn och möjlig­heten till ansvarsutkrävande inte heller är de samma för privatskolor.

Alla skolor inte för alla 

Nathan Cunneen är kommunikationsstrateg på American federation for children, USA:s största organisation för fritt skolval. Under uppväxten i Florida fick han möjlighet att byta skola.

– Mina föräldrar ville att jag skulle få en bra akademisk utbildning men som också stämde överens med familjens värderingar. Vi hade inte råd med privatskola. Min mamma brukade skriva brev till lokala politiker där hon bad om att få välja skola för sin son.

Floridas då begränsade skolvalsprogram gjorde att Cunneen efter några byten till slut hamnade på en liten privatskola där han fick bra kontakt med lärarna och andra anställda. 

– Många elever klarar sig jättebra i stora kommunala skolor, men det funkade inte för mig. Skolvalet gav mig frihet.

Han blev den första i familjen att ta en collegeexamen. Skolgången hade lämnat spår. Efter college flyttade han till Texas för att jobba med skolvalskampanjen här.

– Det har varit en stor del av mitt liv. Så jag känner väldigt starkt för det.

Forskning visar att elever ofta hamnar efter akademiskt när de byter skola.

– Ja, det är något att ta hänsyn till. Men amerikanska elever ligger redan ett år efter var de borde befinna sig.

Det finns intervjuer med föräldrar i andra delstater som ansökt om skolpeng som sedan fått nej från skolorna. Ska skolor som tar emot skolpeng ha utvidgade skyldigheter att ta emot alla typer av elever?

– Nej, det anser jag inte. Ingen skola kan vara rätt för varenda elev.

Han nämner en prisbelönt granskning av Houston Chronicle som visat att Texas kommunala skolsystem själva försökt slippa ta ansvar för elever med speciella behov.

– Texas har i princip ljugit om hur man tagit hand om elever med särskilda behov i årtionden. Därför kan jag inte låta bli att skratta lite när folk pratar om olika skolors skyldigheter. Bara för att en skola har skyldigheter innebär det inte att de upp­fyller dem. 

Når inte de fattigaste

Det kommunala skolsystemet baserat på ­närhetsprincipen är inkomstsegregerat, ­konstaterar Cunneen.

– Rika familjer har redan skolval, de kan ­betala för privatskolor eller flytta till ett ­distrikt med en bra kommunal skola.

När jag frågar om en rapport som visar att en stor del av de familjer som tagit del av Arizonas nyligen expanderade ESA-program är höginkomsttagare, säger Cunneen att han inte tror att siffrorna stämmer. Några dagar senare skickar han en färsk rapport men även den visar att låginkomsttagare nyttjar skolpengen allra minst: endast fem procent av dem som ansökt om ESA i Arizona hör till dem med lägst inkomster (under 380 000 kronor per familj/år) trots att 23 procent av delstatens befolkning hör till gruppen. Hela 43 procent av ESA-deltagarna hör till det mest välbärgade segmentet. Statistik från ­Arizonas utbildningsdepartement visar också att 75 procent av dem som ansökt om ESA inte tidigare var elever i den kommunala skolan utan alltså innebär en ny kostnad, inte bara en flyttad skolpeng.

Men oavsett vad statistiken visar så är den principiella frågan glasklar för Nathan Cunneen.

– Hur som helst bör pengarna följa eleven var de än väljer att gå eftersom pengarna tillhör familjen, inte en specifik skola.

Många i glesbygder är rädda för att ­kommunala skolor ska förlora elever vilket på sikt kan hota deras existens.

– Jag hör hela tiden två argument. ­Antingen: det finns inga privata skolor där, och så kan det mycket väl vara. Men då ändras ju inget. Eller: fritt skolval kommer att för­störa glesbygdsskolorna. Men om det inte finns privata skolor, hur ska det då kunna ske?

Det finns också en rädsla för att mindre pengar kommer att gå till kommunala skolor.

– Pengarna bör gå dit eleven får bäst utbildning. Om det enda sättet att skydda den kommunala skolans ekonomi är att hindra familjers valfrihet, då måste vi tänka nytt helt och hållet.

Cunneen hänvisar till studier som visar att även kommunala skolor tycks få bättre elevresultat när skolval införs.

– Kommunala skolor förbättrar sig när de får konkurrens. Det handlar om incitament. De senaste 40 åren har vi skickat mer pengar till skolor ju sämre de presterar.

Insyn inget krav

Att elever på kommunala och privata skolor ofta inte gör samma prov gör det svårare att jämföra nivå. Ofta kräver dock delstaten någon typ av standardiserat test för att ge skolpeng. Nathan Cunneen påpekar att Texas endast planerat att godkänna skolor som gått igenom en ackrediteringsprocess för privat­skolor. Ser man på Florida, som Cunneen framhåller som ett välfungerande system, så finns dock inget sånt krav och den skolpeng som fram tills nu betalats ut har till 69 ­procent gått till icke-ackrediterade skolor. Över hälften av dessa är religiösa.

Att privata skolor inte behöver ge samma insyn, vare sig kring hur skattemedlen ­spenderas eller hur eleverna presterar, är inget problem, menar Cunneen.

– Mekanismerna för transparens ser ­kanske inte likadana ut men de finns där. Men den renaste formen av transparens är friheten att säga, ”vårt barn har upplevt det här, nu tar vi vårt barn till en annan skola”.

Skolan som samlingspunkt

Båda sidor i skolvalsdebatten i Texas menar att opinionsundersökningar solklart visar att deras sida har mest stöd. Många medger dock att resultatet kan variera beroende på hur ­frågan ställs. ”Vill du ha möjlighet att välja var ditt barn går i skolan?” får kanske ett annat svar än ”Vill du att privatskolornas avgifter ska kunna betalas med skattepengar?”

– Om de kunde börja med att se till att de kommunala skolorna har pengar, innan de börjar med ett nytt system, suckar Stan Surratt.

Han är inte ensam om att undra var skolans ökade resurser är. Östra Texas ekonomi blomstrar och sysselsättningen är högre än innan pandemin. Hela Texas har i år ett budgetöverskott på 350 miljarder kronor. Trots det har skolan inte fått ökad budget per elev sedan 2019 (förutom det federala pandemistödet) och inflationen har ökat kostnaderna.

Som skolchef har Stan Surratt intresse av att skydda finansieringen till sina skolor. Många av de folkvalda republikanerna som representerar glesbygdsområden i delstatens kongress är dock eniga med honom, ofta med motiveringen att de kommunala skolorna inte bara är lärosäten, utan också samhällets samlingspunkt och mötesplats. Och så är det fotbollen – den amerikanska varianten med yards och axelskydd alltså. Om de flesta privatskolorna i Texas är kristna så är football religionen på många kommunala skolor. När Stan Surratt visar upp sitt Lindale är idrottsstadion ett självklart stopp, trots att det idag är friidrottstävling.

– Kolla nu, han i blå shorts kommer att vinna. Det är vår elev, säger han muntert och pekar mot 400-meterslöparna på väg in mot upploppet.

Oroar sig för hemskolning 

Lindales skoldistrikt får högsta betyg när omdömen delas ut av delstaten och antalet elever har ökat så pass att man för några år sedan byggde ut lokalerna. Stan Surratt borde kanske inte oroa sig, men det gör han. Allra mest orolig är han för att hemskolning också ska bli berättigat till skolpeng. Om skol­valet röstas igenom tror Surratt att det är en tidsfråga.

– Hemskolningsföräldrar kommer att lämna in en stämning och de kommer att vinna. Det är lika mycket en skola som kristna och andra religiösa privatskolor är, säger han.

Hur ser du på guvernör Abbotts uttalanden om att barn indoktrineras i kommunala skolor?

– De flesta privatskolor i Texas är kristna. Deras jobb är att indoktrinera kristendom. Och det är helt okej – min son är predikant, jag är kristen – men det är inte vårt syfte.

Guvernören pratar ofta om en ”woke” agenda.

– Det är inget som sker. Han ljuger. Vi har 350 lärare, kanske är någon knäpp. Men inte ens i de mer liberala städerna lärs det ut någon woke agenda.

Eleverna ska lära sig att respektera alla människor, men mycket av det som anses kontroversiellt, främst kring sexualitet, lämnas ändå till föräldrarna, säger Surratt.

– Det är inte en del av vår läroplan, så vi undervisar inte det.

Är det inte delvis upp till individuella lärare?

– Ja, och det är en av de fina sakerna med offentliga skolor, alla behöver inte tänka lika. Men det låter som att vi lär folk att de borde vara gay eller lesbiska, eller jag vet inte vad. Det är inte sant helt enkelt.