En ur det civila försvaret bemannar en vägspärr i Kiev och Stanislav som väntar på att få ansluta sig till det ukrainska hemvärnet i Kiev, där så många har gått med att man fått slut på lediga platser i förbanden.
Bild: AP/TT Nyhetsbyrån & privat
Dagens ETC
Frivilliga strömmar in till de väpnade styrkorna i Ukraina för att fortsätta bjuda det ryska anfallet motstånd. En av de som väntar på att få ansluta till ett förband är svenske Stanislav, 29, som bor i Kiev. – Ryssarna hade inte väntat sig ett så kolossalt folkligt stöd, säger han till Dagens ETC.
På söndagseftermiddagen kom nyheten om att delegationer från Ukraina och Ryssland möter varandra för någon form av fredsförhandlingar på den belarusisk-ukrainska gränsen. Inför mötet såg president Vladimir Putin till att försöka måla upp en ännu större rysk hotbild genom att höja beredskapen för sina kärnvapenförband. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba ville istället ta ner Putin på jorden, när han i sin tur uppgav att omkring 4300 ryska soldater redan har stupat i Ukraina och att hundratals blivit tillfångatagna.
Faktum är att Kiev inte har fallit, trots ännu en natt med bombardemang. Putin lär ha mött ett starkare motstånd än han först räknade med. Hans förslag till den ukrainska armén om att göra militärkupp har inte lett till annat än ökad kritik i omvärlden. På många platser har civila ukrainare både använt ickevåldsmetoder och hjälpt till att förbereda molotovcocktails för att försöka hindra det ryska intrånget.
Han växte upp i Malmö
Väldigt många civila har också hörsammat uppmaningen om att ansluta sig till Territorialförsvaret, det ukrainska hemvärnet. En av dem är den svenske medborgaren Stanislav, 29, som bor i Kiev.
– Det har varit långa köer utanför rekryteringsmyndighetens kontor. Det har anslutit mer och mer folk varje dag, även många unga tjejer. De vill ge sig ut och få bort den här skiten som har kommit till oss, säger han till Dagens ETC.
Stanislav är född i Kiev men flyttade som barn till Malmö, där han vuxit upp och blivit svensk medborgare. Av säkerhetsskäl vill han inte uppge sitt efternamn. Han berättar att kompisar hemma i Sverige har stått i kontakt med honom oavbrutet, ända sedan det ryska anfallskriget inleddes.
– Jag talar med dem hela tiden, det känns att både de och hela Europa ger oss massvis med support nu.
Familjen reste mot Polen
För två år sedan fick Stanislav ett jobberbjudande som kameraman vid en ukrainsk tv-kanal och beslutade sig för att återvända till Kiev. Precis som för många andra ukrainare har det ryska anfallet inneburit en chock för honom och släktingarna som bor kvar. De senare har lämnat Kiev och rest till familjemedlemmar nära den polska gränsen.
Men Stanislav har stannat kvar, fast besluten om att kämpa emot Putins invasion. Det enda problemet har varit att hemvärnet har fått ta emot så många frivilliganmälningar, att platserna tagit slut.
– De måste först starta nya förband för att jag ska kunna komma med i ett. Det är många som gått med nu, tränat och fått ett vapen nu. Så det här kommer inte att funka för ryssarna. De har nog trott att den ukrainska armén är på samma nivå som när kriget började 2014, men det är inte så, säger Stanislav.
”Enorm nivå av motstånd”
Själv har han hört olika uppgifter om att ryska soldater som skurits av från bränsle- och matförbindelserna börjat bete sig som marodörer. Inga ukrainska medborgare är villiga att hjälpa dem.
– Jag tror att ryssarna förväntade sig att det här skulle bli som en promenad i parken. De hade inte väntat sig att det skulle komma ett sådant kolossalt folkligt stöd. I princip hela landet vill folk ge dem på käften.
Moskva har förnekat de stora förlustsiffror som ukrainska företrädare delat med sig av, vilket inte kommit som någon överraskning för Stanislav. Han tror att siffrorna stämmer, och sett till det antal som dött ända sedan den väpnade konflikten först började i östra Ukraina 2014, har den ryska invasionen i landet visat sig bli mycket kostsam.
Om det militärt starkare Ryssland ändå skulle lyckas ta över mer ukrainskt territorium, eller kanske i slutändan hela landet, tror Stanislav att ukrainarna skulle fortsätta bjuda motstånd.
– Då är det troligaste att det skulle komma ett så kallat partisankrig, med en enorm nivå av motstånd. Det skulle bara sprida kaos och rädsla hos invasionsstyrkan.