BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Militärbasen K1 strax utanför den irakiska, oljerika miljonstaden Kirkuk hade tidigare kontrollerats av den irakiska armén. De irakiska soldaterna flydde när Islamiska staten (IS) genomförde sin blixtoffensiv sommaren 2014 och peshmergastyrkor övertog ställningarna.
Men i måndags föll K1 ännu en gång i den irakiska arméns händer. Innan helgen förnyade Iraks premiärminister Haider al-Abadi sina krav om att kurderna skulle överlämna Kirkuks flygplats, alla oljefält, samt alla militära positioner som Irak tidigare kontrollerat. Kurderna vägrade och de politiska spänningarna växte.
Besök av svenska ÖB
I flera dagar förnekade Abadi att ett maktövertagande planerades, men på måndagsmorgonen skedde just detta. När irakiska regeringsstyrkor och shiamiliser ryckte fram utbröt enstaka eldstrider, men de tiotusentals peshmergasoldaterna retirerade nästan utan kamp. Den folkliga kurdiska vreden är dock stor, och spänningarna finns kvar.
USA har uppmanat alla sidor till att fokusera enbart på kriget mot den gemensamma fienden IS. Kirkuk har riskerat att sätta slutstriden mot IS i gungning – och Dagens ETC kan nu berätta att Försvarsmaktens uppdrag i Irak direkt också har påverkats av den kurdiska reträtten.
I slutet av september besökte jag K1 och basens kurdiske befälhavare Wasta Rasool. Bakom murarna träffade jag både amerikanska soldater och de svenska männen J och S från Försvarsmakten. J och S fick inte fotograferas, kunde inte lämna personuppgifter eller svara på några frågor. S kunde dock tala helt flytande sorani, sydkurdiska, vilket vittnar om Försvarsmaktens djupa engagemang i Kurdistan. Enligt Wasta Rasool fanns det över ett dussin andra svenska soldater där, och alla berättade de att Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén också hade besökt K1.
Inga andra svenska journalister har tidigare fått lov att träffa Försvarsmaktens personal på plats i Irak. Försvarsmakten och regeringen har varit mycket knapphändig med information. Den internationella koalitionen bedriver officiellt utbildning vid fem platser i landet: Bagdad, al-Asad, Camp Taji, Besmaya och Erbil. Sverige säger sig ha 70 soldater på plats i Erbil.
Gränsar till Hawija
Den svenska militära närvaron på K1 tillsammans med amerikanska soldater har varit logisk, eftersom Kirkuk gränsar till Hawija som var kontrollerat av IS fram till denna månads början. Här har kurderna varit i kanske störst behov av militärt stöd.
Men Kirkuk brukar också kallas ”lilla Irak” eftersom stadens befolkning består av både araber, kurder, turkmener och assyrier, med en flora av väpnade grupper i form av rivaliserande peshmergaförband, irakisk säkerhetstjänst och federal polis, turkmenska militanta grupper, shiamiliser och PKK-gerillasoldater. Området är omstritt, tillhör rent juridiskt Bagdad och det finns goda skäl till varför Försvarsmakten hållit sin närvaro hos kurderna hemlig.
”Inte påverkats”
Men de senaste händelserna i Kikruk bör ha påverkat även Sveriges militära insats mot IS. När jag ringer Försvarsmaktens pressekreterare Jesper Tengroth vill han inte bekräfta att svenska soldater varit i Kirkuk. Han kan inte heller ge några specifika kommentarer om insatsen i Irak eller de nya spänningarna där.
– Så här långt har personalen i Irak inte påverkats av de senaste händelserna. Men vi följer naturligtvis utvecklingen noga.
Men när kurderna nu drivits bort från K1 bör väl också svenskarna ha evakuerats från militärbasen?
– De uppgifter jag har är att personalen inte har påverkats. Men vi är ju beredda att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa säkerheten för vår personal.
Hänvisar till Wallström
USA har gett militärt stöd till både den irakiska armén och peshmerga. En talesperson för Pentagon sa till The Guardian på måndagen att amerikanska militära befäl på marken aktivt försökt medla mellan de irakiska och kurdiska parterna.
Jesper Tengroth känner inte till ifall svenska soldater på liknande sätt försökt medla, efter att de själva hamnat mitt i USA:s prekära situation i att stödja båda parterna i konflikten.
– Det kan jag inte svara på. Det får du fråga utrikesdepartementet om.
Utrikesminister Margot Wallström (S) har inte gått att nå för en kommentar om Försvarsmaktens uppdrag, eller om en eventuell svensk diplomatisk intervention i konflikten. Hennes presskontakter hänvisar till ett uttalande hon gjorde på måndagseftermiddagen, där utrikesministern säger att hon hoppas på dialog och inkluderande politik från Iraks sida. Margot Wallström betonar också hur viktigt det är att ha en utvecklad polisstyrka på plats i Irak, inför den dag då IS är nedkämpat.
Många bedömare i omvärlden har fruktat att olika rivaliserande grupper i Irak ska vända sig mot varandra, direkt efter att IS besegrats militärt. De senaste händelserna i Kirkuk visar hur detta nu hänt innan IS ens försvunnit – med direkta konsekvenser även för den internationella koalitionen.
