BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Den svenska sexköpslagsmodellen är omdebatterad och diskuterad. Bland kritikerna återfinns internationella människorättsorganisationer, som menar att lagen riskerar att göra de prostituerade än mer utsatta. Trots det har ytterligare sex länder kriminaliserat sexköp sedan lagen trädde i kraft i Sverige 1999 – Norge, Island, Frankrike, Irland, Nordirland och Kanada.

– Lagen handlar om mänskliga rättigheter och feminism. Den här transaktionen, att få ersättning för en sexuell tjänst, är en manifestation av könsmaktstrukturer och överordning. Jag ser den som en exploatering av kvinnors utsatta läge, säger barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér, som leder den svenska delegationen i New York under veckan.

Men flera stora organisationer, såsom Amnesty International och WHO, World health organisation, går emot all kriminalisering av sexköp. De menar att otryggheten ökar för dem som säljer sex och liknande kritik har kommit från flera olika länder och organisationer.

– Jag har haft tillfälle att diskutera den här frågan med svenska Amnesty men jag förstår inte deras ståndpunkt, att man inte antar en feministisk hållning i sexköpsfrågan är för mig väldigt förvånande. Men det är inte ovanligt att just människorättsorganisationer ställer sig emot jämställdhetspolitiska förslag. Jag saknar att man inte försöker komma åt mäns överlägsenhet och makt i de här frågorna, fortsätter Åsa Regnér.

Större intresse utomlands

Att prostituerade skulle bli mer utsatta av en kriminalisering av sexköp håller hon inte med om alls.

– Jag tror inte att vi bara hade godhjärtade sexköpare innan kriminaliseringen och att vi nu har en större andel sexköpare som utsätter de prostituerade för risker. Men vad vi däremot kan se är att länder som kriminaliserat sexköp är mindre intressanta för människohandlare och organiserad brottslighet såsom trafficking, fortsätter Åsa Regnér.

Men trots att lagen initialt kritiserades för att utsätta de prostituerade för större risker och att lagen i sig var ojämställd eftersom den pekar ut männen som förövare, märker Åsa nu ett större intresse för den svenska sexköpslagen utomlands.

– I och med de flyktingströmmar vi har fått ställas inför under de senaste åren har vi märkt att kvinnor är en extra utsatt grupp. Människohandeln har ökat och kvinnors utsatta läge exploateras. Även om vi fick motta mycket kritik när lagen kom så förstod de flesta att det var en feministisk lag som kom till för att skydda de prostituerade, och för att kriminalisera den som ville utnyttja kvinnans utsatta position – för den prostituerade är ofta en kvinna och sexköparen en man, fortsätter hon.

Kyle väcker uppmärksamhet

För att väcka uppmärksamhet kring sexköpsfrågan bland andra jämställdhetsfrågor kommer skådespelaren Sissela Kyle medverka under ett sidoevenemang som den svenska regeringen arrangerar tillsammans med den franska.

– SVT har översatt några rader ur Fröken Frimans krig som handlar just om hur man såg på prostitution i Sverige förr i tiden, jag tror att det blir än tydligare att kunna visa hur långt vi som land kommit sedan dess i de här frågorna, fortsätter Åsa Regnér. Jag tror verkligheten kommer att komma ikapp dem som inte ser att det här är en jämställdhetsfråga.