– Jag vill normalisera cannabis. I slutändan är det är bara en planta vi pratar om, säger Andrea Dobbs.
Ansökningarna till licenserna beskriver hon som ett enormt pappersarbete och en hög barriär att ta sig över. Samtidigt har allt fler butiker öppnat de senaste åren, där många säljer cannabis för medicinskt bruk som blev lagligt 2001. De är del i den självmyntade ”grå marknad” – där de flesta butikerna fortfarande inte fått igenom de ansökningar och betalat de kostnader som tillkommer med licensiering, och säljer därför fortfarande cannabisvaror utan tillstånd. Själv har Andrea, 53, bara använt cannabis i fem år.
– Jag sov dåligt, hade ont på många ställen i kroppen och hade dålig sexlust. Allt det har försvunnit sedan jag började använda cannabis, säger Andrea som doserar lika delar av cannabinoiderna TBC (cannabinoiden med den dominerande psykoaktiva komponenten i cannabis som framkallar ruskänslan) och CBD (icke-psykoaktiv cannabinoid med smärtlindrande egenskaper) i kapslar.
Enligt statistik från federala myndigheten Statistics Canada spenderade kanadensarna under det sista kvartalet förra året knappt 1,5 miljarder dollar på cannabis. En femtedel av det beloppet var genom laglig försäljning av medicinsk och rekreationell cannabis. Resten var på den svarta marknaden. Som återförsäljare av cannabisprodukter kostar det tusentals dollar att ansöka om licenser, och för konsumenterna är prisskillnaden mellan vitt och svart gräs fortfarande tillräckligt stor för att många ska hålla fast vid sina gamla vanor. Olaglig cannabis kostar omkring 6,50 dollar per gram, trettio procent billigare än de lagliga varianterna som ligger på omkring tio dollar grammet. Och fortfarande saknas de stora kvantiteterna av laglig cannabis för att mätta efterfrågan. Detta trots att producenterna fyllde på sina lager av torkade cannabisblommor, blad och cannabisoljor innan legaliseringen gick igenom. Den största delen var dock inte redo för försäljning, i de många leden från lagervara till bearbetning och paketering.
Nya möjligheter
En butikskedja som är redo att öppna sina licensierade dörrar är Hobo Recreational Cannabis, som så snart licenserna är i ordning, planerar att öppna nio butiker i landet, varav några av dem i Vancouver. Där kommer den senaste teknologin inom service att användas. Kunder kommer att beställa sina varor på skärmar i butikerna som sedan paketeras backstage.
– Vi vill skapa en hemtrevlig och samtidigt modern känsla i våra butiker, säger Harrison Stoker, Hobos koncernchef.
Torkad cannabis kommer att utgöra den största andelen av utbudet. Men man kommer även att sälja CBD-oljor och så småningom matprodukter och drycker som innehåller cannabis – när de blir lagliga, senast den 17 oktober 2019 – ett år efter cannabislegaliseringen.
Harrison Stoker är stolt över att Kanada, genom legaliseringen, nu kan visa vägen för andra länder.
– Kanada har inte alltid varit en vägvisare, men nu blickar hela världen mot oss, säger han.
Han beskriver utvecklingen sedan legaliseringen för sex månader sedan som långsam, där ”samtliga aktörer på marknaden sakta får förtroende för branschen”. Samtidigt är det viktigt att licensieringsprocessen inte går för fort säger han. Han vill inte att Kanada blir som amerikanska Oregon – där licenser snabbt delades ut efter legaliseringen och delstaten nu har över tusen producenter – där överskottet har lett till att priset på cannabis har kraschat.
– Deras lager kommer att vara fulla i sju år framöver, och de vet inte vad de ska göra med all sin cannabis.
Det problemet har inte en av Vancouvers nyligen licensierade odlare. BlissCo är en av Kanadas hittills omkring 170 licensierade cannabisproducenter. Ett trettiotal anställda bär vita rockar, handskar och hårskydd, och måste gå genom renlighetskontroller innan de kommer in i den 1. 700 kvadratmeter stora anläggningen. En av avdelningarna är ”Flower Room” – där optimala förhållanden för temperatur, ljus, fukt och näringsämnen reglerar tillväxten av de omkring 500 cannabisplantorna. Efter plockning, går de skördade växtdelarna till ett torkningsrum där de torkas, för att sedan paketeras. Det finns även ett laboratorium, där en maskin utvinner CBD-olja från plantorna. Innanför ett stålvalv – som tidigare var ett bankvalv för en av stadens storbanker – förvaras de färdigpaketerade varorna, innan de skickas ut till återförsäljare.
Det tillkommer ständigt nya licensierade producenter i landet, och eftersom statliga Health Canada (att jämföra med Folkhälsomyndigheten i Sverige) inte har meddelat hur många licenser som kommer att tilldelas, så gäller det att bygga ett starkt varumärke redan på ett tidigt stadium.
– Vi är fokuserade på ”wellness” och ser stora affärsmöjligheter, säger BlissCos vd, cannabisentreprenören Damian Kettlewell, medan han sveper handen över några av plantorna.
Tror på sjunkande priser
Till skillnad från cannabis på den svarta marknaden så måste de licensierade plantorna genomgå tester som säkerställer att de inte har besprutats med insektsmedel eller andra kemikalier. Damian Kettlewell tror att priserna kommer att sjunka inom två år när det kommer att finnas betydligt fler produkter och licensierade odlare och återförsäljare på marknaden. Då kommer även den svarta marknaden att minska betydligt menar han.
BlissCo, som licensierades i mars för producering och distribuering, odlar en handfull olika cannabisvarianter. En är hybriden Shark Shock, med låg THC-halt och hög CBD-halt – cannabinoiden som många förutspår kommer att ta över stora delar av den framtida cannabismarknaden, mycket på grund av dess vetenskapligt bevisade medicinska egenskaper. BlissCo fick tillstånd att sälja CBD-oljor från juni i år.
– Vi blickar framåt, och då är det oljor som gäller, säger Damian Kettlewell.
Han har även inlett samtal om att exportera varor till andra länder, exempelvis för medicinskt bruk i Tyskland. I utvinningsrummet visar Bhavana Rao hur CBD-oljan utvinns. Kemiingenjören som tidigare arbetade med humle, bytte bana till cannabis när växten blev laglig.
– Det är spännande att vara med och tillverka helt nya produkter, inom ett så brett område som cannabis, säger Bhavana Rao.
Hon undersöker dagligen växtens komposition, och hur oljan som utvinns reagerar på olika individer. Som analytisk kemist, föredrar Bhavana Rao själv att konsumera exakta doser av CBD-olja i kapslar.
– Jag tar dem på helgerna när jag vill varva ner och slappna av, säger hon.
Andelen kanadensare som röker cannabis ligger på omkring 18 procent enligt färsk statistik från Statistics Canada. En siffra som har ökat med fyra procent sedan legaliseringen; i en nationell undersökning uppgav 5,3 miljoner kanadensare över femton år att de rökte cannabis under det första kvartalet 2019, varav cirka hälften rekreationellt istället för medicinskt. Andelen var högst i provinsen Novia Scotia och lägst i Quebec, och generellt högre bland män än bland kvinnor. Utöver det så uppgav en av fem kanadensare (19 procent) att de kan tänka sig att använda cannabis inom en snar framtid. De viktigaste faktorerna som konsumenterna tar hänsyn till när de köper cannabis är kvalité och säkerhet, följt av pris och tillgänglighet.
När cannabis i matvaror och drycker blir lagliga senare i år förväntas deras andel av försäljningen att öka. I Colorado och Kalifornien står cannabis i matvaror för 43 procent av efterfrågan. Under det sista kvartalet 2018 spenderade kanadensiska hushåll 307 miljoner dollar på laglig cannabis och 1,2 miljarder dollar på olagliga produkter – vilket är 79 procent av marknaden.
Den svarta marknaden
En person som har tagit sin egna och andras konsumtion till en annan nivå är cannabisaktivisten Jodie Emery. Hon är talesperson för den globala proteströrelsen 4/20 och har drivit legaliseringsfrågorna politiskt i många år. Jodie Emery, även känd som ”Princess of Pot” i media, har drivit en rad Cannabis Culture-butiker (döpta efter cannabismagasinet som Jodie driver tillsammans med maken Marc Emery) i Vancouver och andra kanadensiska städer som har varit tvungna att stänga ner, eftersom de sålde cannabis olagligt. I flaggskeppsbutiken som fortfarande är öppen i centrala Vancouver kan kunderna röka medhavd cannabis i så kallade bongar eller vattenpipor, eftersom licensen för att sälja cannabis inte har gått igenom. Eftersom det redan finns en licensierad återförsäljare inom 300 meter så kommer det nuvarande regelverket inte godkänna Jodie Emerys ansökan. Hon har tidigare arresterats och bötfälldes 200 000 dollar för två år sedan – för att hon ansågs sälja cannabis på den svarta marknaden (den grå marknaden är ett självmyntat begrepp av butiksinnehavare, som saknar licens för att sälja cannabis lagligt). Kanadas federala regering har genom den nya cannabislagen stramat åt regelverket och ökat straffskalan till maximalt fjorton år i fängelse för cannabisrelaterade brott, och vill därigenom begränsa tillgången för minderåriga. Trots att hon saknar tillstånd säljer Jodie Emery fortfarande cannabis i flaggskeppsbutiken, och är därmed del i den svarta marknaden som uppgår till 80 procent av den totala marknaden i Kanada.
– Enda sättet att förändra lagarna är att bryta mot dem, säger hon och fortsätter:
– Människor tror att vi har legaliserat i Kanada, men vad har vi legaliserat?
Enligt henne vill den federala regeringen inte godkänna små företag, ”de väljer ut ett fåtal som redan har bra kontaktnät inom politiken och polisväsendet”.
Ny trend
Trots att den största andelen cannabis i Kanada fortfarande är svart, så har en ny trend skapats sedan legaliseringen. Under det första kvartalet i år köpte 47 procent eller 2,5 miljoner cannabis-brukare, cannabis lagligt. En trend som kommer att fortsätta enligt Tammy Jarbeau, talesperson för statliga Health Canada.
– Branschövergången – där producenter, distributörer och återförsäljare matchar rätt produkter och leveransnivåer med konsumenternas efterfråga – kommer fortsätta under de kommande månaderna över hela landet, säger Tammy Jarbeau.
Eftersom det bara gått drygt sex månader sedan legaliseringen så finns det ingen statistik på någon eventuell inverkan av cannabis på folkhälsan.
– På en statlig nivå så kommer vi fortsätta att bevaka en rad cannabisrelaterade frågor genom undersökningar, så att vi kan samla in fakta – för att kunna bedöma effekterna av den viktiga politiska förändringen.
Den, av många upplevda långsamma och kostsamma legaliseringsprocessen, beskriver Tammy Jarbeau som nödvändig.
– Health Canada godkänner nya licenser varje vecka. Nu finns det 175 licensierade producenter, att jämföra med 132 när Cannabis Act gick igenom, säger hon.
Alla ansökningar bedöms noggrant för att säkerställa att alla krav uppfylls. Kraven och regelverken ska kvalitetssäkra den lagliga cannabisen.
– Vi vill minska risken för att godkända cannabisprodukter ska hamna på den svarta marknaden.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
