BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hon går igenom medicinska tester, skriver på kontrakt och behandlas. I sjunde månaden föder hon tvillingar. Ett barn dör direkt vid förlossningen, det andra överlever några veckor.
Det israeliska paret reagerar med att beskylla henne för att ha dolt en sjukdom och kliniken vägrar betala den överenskomna summan. I stället får hon 2 500 amerikanska dollar, hälften av det utlovade arvodet.
Natela är fattig, outbildad, förstår knappt vad hon själv skrivit på. Men hon tar strid, anlitar en advokat, pantsätter sin lägenhet för att ha råd.
I dagsläget har frågan ännu inte avgjorts. Natelas advokat-räkningar överstiger redan summan som kliniken är skyldig henne. Och om domen går emot henne har hon inte råd att lösa in panten.
Okänd mark
Enligt Migrationsverket ansökte i snitt ett par i veckan om svenskt medborgarskap för ett surrogatbarn 2014. Hur många som kommer från Georgien är oklart, men troligt är att det rör sig om ett tiotal. Exakta siffror är svåra att hitta. Överlag är statistiken kring surrogatmödrar i Georgien okänd mark, enligt Nato Shavlakadze på AVNG, Anti-violence network of Georgia, som också är den som berättar historien om Natela.
– Vi vet inte hur många kliniker i Georgien som sysslar med sånt här eller hur många fler som råkar illa ut. Det finns inga regleringar kring surrogatmödraskap. Enda kravet är att man fött barn tidigare och att man är frisk. Många gör det för att få en inkomst, säger hon.
Arbetslösheten i Georgien är hög och ekonomin har tagit stryk av konflikten med Ryssland. På senare tid har landet funnit en ny inkomstkälla: medicinsk turism, det vill säga hårtransplantationer, kosmetisk tandvård och surrogatmödraskap.
Det senare är billigt – med västerländska mått mätt. En surrogatklinik som Dagens ETC kontaktar har priser som startar vid 22 600 amerikanska dollar, en spottstyver jämfört med vad motsvarande arrangemang kostar i väst.
Av dessa är totalt 14 000 dollar – cirka 130 000 kronor – tänkta att gå till surrogatmamman. Om det blir något resultat. Om inte får hon nöja sig med de 300 dollar i ersättning hon garanteras per graviditetsmånad. Det är strax under 2 800 kronor, vilket också är medelinkomsten i Georgien, enligt landets statistikmyndighet Geostat.
Och då är centret Dagens ETC kontaktar ett av de mer generösa. En annan klinik erbjuder behandlingar från motsvarande 155 000 kronor, varav drygt 90 000 går till surrogatmamman.
– I en georgisk kontext är 14 000 dollar en gedigen summa. Det kan man leva på i åtskilliga år. I huvudstaden Tbilisi skulle inte pengarna räcka till att köpa en bostad, men på landsbygden räcker det långt, säger Christofer Berglund, doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Regellöst land
I Georgien är kvinnornas plats traditionellt i hemmet. Hennes sociala ställning är låg, åtminstone på landsbygden där hon sällan tillåts uttrycka sina åsikter. Ett bristande socialt skyddsnät gör det också lätt att hamna utanför.
I februari kom Eva Wendel Rosberg med slutbetänkandet i utredningen Olika vägar till föräldraskap. Där hänvisas till Europaparlamentet, vars inställning är att surrogatmödraskap är ett "utnyttjande av kvinnans kropp och hennes reproduktiva organ".Utredningen tar också upp mater est-regeln, den juridiska grundprincip som säger att den kvinna som fött ett barn också ska betraktas som dess rättsliga mamma. I Georgien gäller inte den regeln. Vilket också bekräftas av den klinik Dagens ETC har kontakt med.
"Hon har ingen rätt till barnet enligt georgisk lagstiftning. Vi har inte haft ett enda sådant fall under 17 års verksamhet", skriver de.
– Den juridiska risken med surrogatarrangemang är bland annat att det inte finns några internationella överenskommelser på området. EU-parlamentet har i december 2015 till och med fördömt surrogatarrangemang, förklarar Eva Wendel Rosberg.
Går snabbt att få pass
En annan oklarhet dyker upp när svenskt pass ska utfärdas till den nyfödda. Något som enligt klinikerna i Georgien inte är några problem – "det går på en dag".
Men hur kan man på så kort tid försäkra sig om att barnet är föräldrarnas? Att det inte kommit i deras besittning via en illegal adoption?
– Utgångspunkten är att en utländsk faderskapsfastställelse är giltig i Sverige om den skett genom dom eller bekräftelse. Det är svårt att ge ett klart svar på vad som kan utgöra en bekräftelse eftersom det kan se lite olika ut i olika länder, säger Erica Neiglick, kansliråd vid utrikesdepartementet.
Men är det inte problematiskt att utfärda pass i en fråga där en svensk utredning kommit fram till att det inte bör vara lagligt?
– Det kan man naturligtvis tycka, men ambassaderna är passmyndighet i de här ärendena och har att förhålla sig till den svenska passlagstiftningen, säger hon.
Fotnot: Natela heter egentligen något annat.
