På en av kartorna framträder kontinenten Europa, där Ryssland i snart tre år bedrivit ett brutalt anfallskrig mot grannlandet Ukraina. En annan karta visar USA, vars nytillträdde president Donald Trump redan rört om i grytan internationellt efter uttalanden om att han vill återta Panamakanalen, annektera Kanada och köpa Grönland. Över ytterligare en karta breder Mellanöstern ut sig, en region som mer eller mindre befunnit sig i kris sedan krigen i Gaza och Libanon brutit ut. 

Tillsammans utgör de grunden för en omvärld som för många sannolikt ter sig både oroande och förvirrande. 

Men för Tim Marshall följer världspolitiken ett logiskt mönster – ett mönster som till stor del är beroende av naturliga faktorer som floder, berg, hav och råvaror. 

– Geografiska premisser är avgörande för att förstå vad som händer i världen och varför det händer, säger han över länk från västra London till Dagens ETC. 

Rysslands geografiska akilleshäl

Intresset för geografi väcktes under Tim Marshalls tid som utrikeskorrespondent för Sky News och BBC. På plats i länder som Syrien och Bosnien fick han djupare förståelse för hur geografiska förhållanden präglade de konflikter som pågick framför hans ögon. 

– Allt eftersom började jag skjuta in mer geografiska perspektiv i min rapportering, vilket i slutändan lade grunden till en bok, berättar Tim Marshall.

Boken i fråga, ”Geografins makt – tio kartor som förändrar världen”, gavs ut 2015 och har blivit en bästsäljare. Som titeln antyder argumenterar Tim Marshall för geografins inflytande i att forma världspolitiken, något han menar bäst exemplifieras i Rysslands agerande gentemot Ukraina. 

– Ryssland har en avgörande geografisk svaghet och det är den stora slätten som öppnar upp landet mot resten av Europa. Det är via denna väg som landet attackerats historiskt och man känner sig därför nödgad att kontrollera detta område, förklarar han.

Tim Marshall förtydligar flera gånger att hans analys inte är ett försvar av Rysslands agerande, utan ska ses som ett sätt att kasta ljus över den ryska presidenten Vladimir Putins drivkrafter. 

– Ett västvänligt Ukraina gör den ryska ledningen alltför geografiskt nervös. Det kan man inte acceptera eller känna sig trygg med, säger han. 

Inte förvånad av utvecklingen

Lagom till tioårsjubileet av ”Geografins makt” ska boken ges ut i nyutgåva, med uppdateringar som reflekterar utvecklingen i världspolitiken. 

– Jag har i stort sett skrivit om hela boken. Det är så mycket som hänt under de tio år som gått som behövde komma med, säger Tim Marshall. 

Han räknar på fingrarna: Brexit, kriget i Ukraina, regimens fall i Syrien, Donald Trumps valseger och konflikten i Mellanöstern. 

Är det något av detta som överraskat honom, som han inte hade väntat sig för tio år sedan?

– Med risk för att låta dryg, nej, säger Tim Marshall utan att tveka. 

Återigen hänvisar han till geografin. 

– Att ta hänsyn till geografiska faktorer innebär en förståelse för vilket handlingsutrymme olika aktörer har; vilka möjligheter de har att spela med och vilka dörrar som är stängda. På så vis kan man skapa sig en ganska bra bild av vad som faktiskt är sannolikt.

Det innebär dock inte att man kan förutse framtiden, betonar han. 

– Men det går att skymta den, i alla fall skissartat. 

Trumps utspel ”fullkomligt logiskt”

Finns det ett idealiskt geografiskt territorium? För den som läser ”Geografins makt” tycks svaret självklart. 

”Om du vann på lotteriet och skulle köpa ett lämpligt land att bosätta dig i, skulle mäklaren först visa dig USA”, skriver Tim Marshall.  

Landets enorma yta, tillgången till två hav (och därmed ypperliga kommunikationsmöjligheter), och den skyddande kanadensiska skölden i norr är några av de geografiska särdrag som enligt författaren gett USA utmärkta förutsättningar för att bli en stormakt, den största i historien. 

Trots det verkar landets nygamla president Donald Trump inte nöjd – redan innan presidentinstallationen i slutet av januari deklarerade han att USA har siktet inställt på att överta Panamakanalen och Grönland, möjligtvis också Kanada. 

Chockerande, eller väntat?

– Det här är inget nytt i världspolitiken eller USA:s historia. I och med Louisianaköpet 1803 köpte den dåvarande amerikanska presidenten Thomas Jefferson enorma ytor land från Frankrike och så sent som 1867 köpte man Alaska av Ryssland, poängterar Tim Marshall. 

Tvärtom är Donald Trumps utspel snarare fullkomligt logiskt, oavsett vad man tycker om den moraliska aspekten, anser han. 

– Grönland sitter på stora mängder av de naturresurser som alla industrialiserade nationer behöver för att vara konkurrenskraftiga under kommande århundrade. Det är inte alls överraskande att USA nu vill säkerställa den tillgången. 

Från ett geografiskt perspektiv är det också svårt att argumentera för Danmarks fortsatta inflytande över ön, menar han. 

– Det är ungefär lika geografiskt rimligt som Storbritanniens anspråk på Falklandsöarna. 

Jakten på naturtillgångar

En kritisk röst skulle här inflika att det syns märkligt att insistera på geografins makt vid en tidpunkt när den digitala utvecklingen tycks göra geografin alltmer irrelevant. Digitala desinformationskampanjer kräver inga markförflyttningar av trupper och drönare kan enkelt passera landsgränser. 

Ett argument som inte gått Tim Marshall förbi.

”Med tekniken kan människan idag ta sig över, under eller genom några av barriärerna”, medger han i ”Geografins makt”. 

Men, menar Tim Marshall, den tekniken är i sig beroende av naturtillgångar och därigenom geografiska förutsättningar.

– Geografi kommer alltid att vara viktigt, men vilken geografi som anses viktig ändras hela tiden. Förutom var det avgörande att ha tillgång till kol, numera är det litium som gäller, argumenterar han.

Som exempel tar han Taiwan, världens största producent av så kallade halvledare, som används i tillverkningen av allt från bilar, mobiltelefoner och datorer till spelkonsoler.

– Det här gör att det blir ännu mer avgörande för Kina att kontrollera Taiwan och än viktigare för USA att inte tillåta sådan kontroll. 

Vill uppdatera Sverigebilden

I ”Geografins makt” skymtar Sverige endast som hastigast, men i den planerade nyutgåvan dedikeras ett avsnitt åt Sveriges och Finlands inträde i Natoalliansen. Ett beslut som Tim Marshall ser som talande för den chock Rysslands invasion av Ukraina innebar för det europeiska politiska systemet. 

– Man begick ett så pass allvarligt övertramp att det tvingade Sverige att överge alliansfriheten och ge er in i den här fruktansvärda leken igen, noterar han. 

Tim Marshall tycker att den internationella bilden av Sverige på flera sätt behöver uppdateras. 

– Dels tror jag att alltför få förstår vilken strategiskt viktig position Sverige befinner sig i. Inte minst Gotland, som vetter rakt mot ryska Kaliningrad. 

Att Sveriges militära förmåga är underskattad är han också övertygad om.

– Den svenska försvarsmakten som helhet är mycket professionell. Som jag ser det är Sveriges stora utmaning just nu migrationsfrågan, som kommer att påverka relationen till flera länder. I dagsläget håller man på att göra sig till en förebild för hårdare migrationspolitik, en roll som jag inte tror att man i Sverige såg framför sig för tio år sedan.