– Radikala högerpopulister använder desinformation som ett verktyg för att destabilisera demokratier och få politiska fördelar, säger Petter Törnberg, en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Röda tråden var tydlig

Forskarna har gått igenom tweets som postades mellan 2017 och 2022 av samtliga parlamentsledamöter i undersökta länder som hade ett Twitterkonto (numera X). Totalt granskades 32 miljoner poster från 8 198 ledamöter. Dessa jämfördes sedan med statsvetenskapliga databaser för att klassificera politikernas position på höger-vänster-skalan samt respektive politikers grad av populism. 

I nästa steg samlade forskarna in information från faktakoll-tjänster på nätet och kartlade över 600 000 webbadresser. Adresserna fick sedan en så kallad ”faktualitetsklassificering”, baserat på hur tillförlitliga de bedömdes vara. Slutligen jämfördes dessa data med de webbadresser som delats av politikerna. 

Efter en datakörning av all information kunde forskarna sedan ge varje politiker och varje parti ett samlat ”faktualitetspoäng”. 

När resultatet analyserades stack en faktor ut som den tydligaste när det gäller vilka politiker som var mest benägna att sprida desinformation på sociala medier: tillhörighet i populistiska, högerextrema partier. 

Fientlighet mot institutionerna

Studien pekar också mot att det inte är anti-elitism i allmänhet som ligger bakom merparten av desinformationskampanjerna i sociala medier, utan radikal högerpopulism och fientlighet mot demokratiska institutioner. Studien beskriver också det symbiotiska förhållandet mellan ”alternativmedia” och högerpopulistiska politiker. 

– Högerradikala populister har varit effektiva när det gäller att skapa och använda alternativa medieekosystem som förstärker deras synsätt. Dessa ekosystem har förstärkt desinformation och format högerextrema populistiska rörelser, säger Petter Törnberg till The Guardian.