Den allvarligaste sociala konflikt som Argentina haft på flera år utspelar sig sedan omkring två månader i landets nordliga spets, i provinsen Jujuy. Det började med en lärarstrejk, men när polisen attackerade demonstrationerna gick fler grupper, speciellt urspungsbefolkningens organisationer (en stor del av invånarna i Jujuy är ketchua- eller aymara-indianer) ut i stöd, och kraven vidgades snart till ett underkännande av den nya provinsgrundlagen.
Marscher och blockader följde i hela regionen. Ett pressmeddelande i mitten av juli räknade upp 16 blockader på sju olika landsvägar. Hundratals har gripits eller skadats, däribland personer som träffats i ögonen av polisens gummikulor. FN:s kommission för mänskliga rättigheter har kritiserat polisens agerande.
Jujuys nya konstitution förbjuder demonstrationer utan föregående tillstånd, vilket gör det till den mest repressiva i landet. Den underlättar också vattenprivatisering och försvårar för ursprungsbefolkningens samhällen att få traditionellt ägande av mark erkänt.
Många kommentatorer pekade tidigt ut en viktig bakomliggande faktor till sammandrabbningarna: litium. Saltöknarna i norra Argentina innehåller, liksom i angränsande Bolivia och Chile, några av världens största fyndigheter. Den silvervita lättmetallen såg under 2020-talets första år en spektakulär uppgång i efterfrågan och pris, från runt 30 000 dollar per ton till en topp på nära 600 000 dollar. Priset har fallit lite sedan dess när länder runtom i världen rusat för att utvidga produktionen, men ligger fortfarande runt 300 000 dollar per ton. Anledningen är framförallt att litium är oundgängligt för batterier i elfordon. Metallens strategiska betydelse är sådan att den har kallats ”det nya årtusendets olja”.
I Jujuy är utvinningen helt i privata händer: amerikanska Livent och australiska Allkem tillsammans med lokala partners. Samtidigt använder, och förorenar, produktionen stora mängder vatten i denna torra landsände. Den nya repressiva konstitutionen ses som en förberedelse för framtida mark- och vattenkonflikter när produktionen utvidgas.
Bolivia, å andra sidan, har förstatligat alla sina fyndigheter. Samma väg valde Mexiko tidigare i år, när center-vänsterpresidenten Andres Lopez Obrador och hans parti nationaliserade landets litiumreserv, samtidigt som landet skärpt miljökraven för gruvdrift och nekat flera nya projekt tillstånd. USA och Kanada bemötte dock detta med diplomatiska påtryckningar och med att hävda att Mexiko bryter mot frihandelsavtalet mellan de tre länderna, CUSMA.
Lika många konflikter kan komma att kretsa kring ”2000-talets olja” som kring oljan under 1900-talet.
