Striden om gränsen: ”Vi har rest i ett år för att komma hit”
För Gilbert, Franklin och Fabrice från Kamerun har USA länge varit en dröm. De har varit på flykt i månader och har just klivit in genom en av luckorna i muren för att presentera sina asylskäl när Dagens ETC träffar dem.
Bild: Mattias Lundblad
Dagens ETC
Migrationen kan bli den viktigaste frågan i USA:s presidentval i höst. I Arizona är trycket på gränsen hårdast i landet, och det är en av de delstater där valet avgörs. Dagens ETC har träffat människorna som har krisen, migranterna och kartellerna på sin bakgård.
Ett tjugotal hundar kommer direkt lufsandes när Gail Kocourek bromsar in med hjälporganisationen Tucson Samaritans fyrhjulsdrivna SUV i staden Sasabe, Mexiko. Gail tar fram en säck med torrfoder ur bakluckan. Varje onsdag kör hon från Arizona till Sasabe, alldeles intill gränsen mot USA, och delar ut mat till hundarna. Några mexikanska soldater släntrar sävligt runt utanför en militärbas. Få invånare syns till.
– Folk flydde söderut eller över gränsen till USA och de lämnade sina hundar efter sig när det blev för farligt att vara kvar, säger Gail Kocourek.
Ett krig har brutit ut mellan olika fraktioner inom den mexikanska Sinaloakartellen som smugglar migranter över gränsen till USA. Södra delen av Sasabe bevakas av tungt beväpnade män i vägspärrar, där ingen kan passera utan tillstånd från kartellen.
– Det har blivit lönsammare för kartellerna att smuggla migranter än att smuggla droger. Konkurrensen är hård, säger Gail Kocourek.
Vid gränsen mellan Mexiko och USA i Arizonas Sonoraöken sammanstrålar flera brännande frågor: Strider mellan mexikanska karteller. En humanitär kris där rekordmånga migranter försöker ta sig in i USA. Ett presidentval där många väljare ser gränsen som den viktigaste frågan. Republikanernas troliga presidentkandidat Donald Trump har byggt sin politiska karriär på motstånd mot migranter, och lovar trappa upp det om han på nytt blir president. Han vill deportera fler migranter än någonsin tidigare – en miljon om året – och bygga stora läger där de kan förvaras i väntan på att kastas ut. Han har sagt att papperslösa migranter ”förgiftar landets blod”.
Just nu är det i Arizona flest migranter försöker ta sig in i USA. Delstaten är samtidigt en av de sex swing states där det är jämnast mellan Republikanerna och Demokraterna, och som därmed kommer avgöra presidentvalet. Förra valet vann Joe Biden här, efter många år av republikansk dominans i delstaten.
”För lätt att ta sig in”
Aracely Redondo, som bor i Sasabe men arbetar som lärarassistent i en skola på den amerikanska sidan av gränsen och är amerikansk medborgare, har bestämt sig:
– Jag kommer att rösta på Trump. Gränsen var tryggare när han var president. Nu är det för lätt att ta sig in i USA.
Aracely Redondo bor i den säkraste delen av Sasabe, precis intill gränsen, och har inte känt något behov av att fly även om hon ibland hör skottlossning. Men många av barnen i skolan är borta eftersom deras familjer flytt.
– De barn som är kvar måste vara inomhus hela tiden. De kan inte längre spela volleyboll eller leka med sina kompisar. Man måste ständigt vara på sin vakt. De gömmer sig hos mig när det är skottlossning, säger Aracely Redondo.
– Folk som sitter i andra delstater och är kritiska mot Trumps retorik vet inte hur vi har det.
Folk har hällt bensin i vattentankarna tidigare för att förgifta migranterna
Hundarna i Sasabe är mätta och volontärerna i Tucson Samaritans kör tillbaka över gränsen till Arizona. De stannar till vid en vattentank i öknen med en blå flagga vajandes intill. Drygt 10 000 migranter har dött i Arizonas öken sedan slutet av 1990-talet. De flesta av hettan som på somrarna kan närma sig 50 grader. Gail Kocourek undersöker att hänglåset på tanken sitter kvar.
– Folk har hällt bensin i vattentankarna tidigare för att förgifta migranterna. Därför är de låsta numera, förklarar hon.
Spänningen kring migrationsfrågan i ett djupt splittrat USA märks tydligt vid gränsen. Milisgrupper och medborgargrupper som stöttar Donald Trump patrullerar här, men idag syns de inte till.
– De brukar köra förbi migranternas läger med vapen och trakassera dem, och ge oss fingret, säger Gail Kocourek.
Samariternas kritiker menar att hjälporganisationen underlättar illegal invandring, men Gail Kocourek kallar det ”skrattretande”.
– Ingen kommer att vandra i flera mil genom öknen bara för att de kan få några liter vatten av oss. Vi försöker bara rädda liv.
Möjligt söka asyl igen
Migranterna kan delas in i två kategorier. Förr handlade det mest om män från Mexiko och Centralamerika på jakt efter jobb, som smög in på nätterna och försökte undvika gränspolisen. De senaste åren har en annan migrantgrupp växt kraftigt: asylsökande som lämnar över sig frivilligt till gränspolisen.
Under pandemin införde dåvarande president Donald Trump Title 42, en lagstiftning som gör det möjligt att stoppa migranter vid gränsen med hänvisning till risken för smittspridning. Miljontals migranter kastades ut. Joe Biden avskaffade Title 42 förra våren, vilket på nytt gjorde det möjligt att söka asyl i USA. På sin första dag som president pausade Biden alla deportationer och bygget av Trumps mur. Samtidigt har politisk instabilitet och våld i bland annat Venezuela, Haiti, Honduras och flera asiatiska och afrikanska länder lett till en kraftig uppgång i den globala migrationen.
För Joe Biden innebär läget ett dilemma. Han behöver locka väljare på vänsterkanten som stöttar en generös invandringspolitik. Samtidigt anser många av Demokraternas väljare att landet är hårt pressat av migrationen, särskilt sedan Republikanska guvernörer i gränsdelstater som Texas och Florida bussat tiotusentals migranter till New York och andra storstäder som styrs av Demokrater.
I februari försökte Biden få igenom ett migrationspaket som skulle strama åt gränsen kraftigt. Men det röstades ner av Republikanerna i kongressen. Trump vill behålla gränskrisen som en het valfråga. I Arizona finns en risk för proteströster mot Republikanerna efter att delstatens högsta domstol godkände ett nästintill totalt förbud mot abort i april, även om det förbudet nu är upphävt.
Tre män i solgasset
Gail Kocourek kommer att rösta på Joe Biden, men motvilligt. Liksom många andra vänsteramerikaner gillar hon inte hans stöd till Israels krig i Gaza.
– Men som jag ser det finns det inget annat val än att rösta på Biden.
Längs med den nio meter höga mur som Donald Trump lät bygga under sin tid som president vandrar tre män i solgasset, förbi tomma vattenflaskor och avlagda filtar som andra migranter lämnat efter sig. De kommer från Kamerun och har just klivit in i USA genom en av luckorna i Trumps aldrig färdigbyggda mur.
– Vi har rest i ett år för att komma hit, säger en 46-åring vid namn Gilbert, som berättar att han är universitetslärare och på flykt från konflikten i Kamerun mellan den franskspråkiga majoriteten och engelsktalande separatister.
Vägen har gått via Chile, Peru och Darién-gapet, det ökänt farliga djungelområde som skiljer Sydamerika från Centralamerika. På vägen har de blivit rånade flera gånger.
– Rånarna hade ett tält där kvinnor som inte kunde betala blev våldtagna, säger Gilbert.
– I Peru blev vi rånade av polisen. Men nu känner jag mig äntligen i säkerhet! Amerika har alltid varit min dröm.
Säg inte att ni bara kommit hit för att arbeta.
Samariterna ger kamerunierna några varnande ord.
– Var beredda på att ni kan stöta på folk som inte vill ha er här. Medborgargarden kör runt i SUV:er och kommer försöka ta foton på er och lägga upp i sociala medier. De gillar Trump och tror att det hjälper honom att bli återvald, säger Sarah Roberts, pensionerad sjuksköterska och medlem i Tucson Samaritans.
– Ni måste också säga till gränspatrullen att ni är i dödlig fara i Kamerun. Säg inte att ni bara kommit hit för att arbeta.
Det är som om en hel FN-församling är på vandring i de branta backarna vid gränsmuren. En grupp bangladeshier ser utmattade ut. Habib från Guinea i Västafrika sträcker händerna i luften och tackar Allah för att han nått USA. Två mexikanska män i kamouflagekläder på andra sidan muren tar emot vattenflaskor från samariterna. Migranterna vill till släktingar i New York, Alabama, Maryland. Ingen verkar planera att stanna i Arizona.
I höst blir de huvudpersoner i presidentvalet. Biden insisterar på att han skulle vara hårdare i sin gränspolitik om bara republikanerna i kongressen lät honom. Migrationsaktivister menar att Bidens hållning allt mer liknar Trumps. Republikanerna och Trump beskriver läget som en invasion, som är Bidens fel.
Lånade för att finansiera
Clenia, en 23-åring från Guatemala, har burit samma kläder i tre veckor och visar upp ett ärr vid hårfästet efter en bilolycka.
– Vi satt hopklämda i en container på en lastbil när den krockade.
De satte ögonbindlar på oss, sköt på oss med elpistoler i armarna och låste in oss i ett mörkt rum i ett hus i åtta dagar.
Hon och en grupp med andra unga människor från Guatemala och Mexiko har slagit följe med varandra på vägen. De är är fnissiga, som ungdomar på en skolresa, trots allt de varit med om. När Clenia och hennes medresenärer kom till delstaten Durango i centrala Mexiko togs de av polisen som lämnade över dem till en lokal kartellgrupp som kidnappade dem.
– De satte ögonbindlar på oss, sköt på oss med elpistoler i armarna och låste in oss i ett mörkt rum i ett hus i åtta dagar. Men vi fick god kycklingsoppa. Det visade sig att våra guider inte betalat den lokala kartellen, säger Clenia.
I varje mexikansk delstat de passerade behövde gruppen betala olika guider. Clenias föräldrar har hjälpt till att betala resan till USA, som kostat omkring 5700 dollar, genom att ta ett lån på sitt hus. Hon lämnade Guatemala för att försöka tjäna pengar i USA, men också för att en man som utsatte henne för ett övergrepp när hon var yngre flyttat in i hennes kvarter, berättar hon.
Clenia och de andra har kommit fram till ett tillfälligt läger vid muren som satts upp av en hjälporganisation, och väntar på att bli upplockade av gränspolisen. Muren de passerat syns i horisonten. Migranterna kan slappna av lite. De laddar sina mobiler, ringer hem, och spelar fotboll. Drömmen om USA lever vidare.
– Jag vill jobba ett par år här, skicka pengar till mina föräldrar och sedan flytta tillbaka och öppna en butik i Guatemala, säger Clenia.
– Jag vill visa att det är möjligt. Om jag kan komma hit och klara mig kan andra också göra det.