Kravet är att regeringen ska göra mer för att få hem resterande gisslan.

– Många olika scenarior är möjliga. Allt från att ingenting händer till att allting händer. Proteströrelsen vill pressa regeringen till att sänka kraven och bli mer tillmötesgående mot Hamas. Och detta gör man genom att till en viss grad paralysera landet. Hur mycket återstår att se. Regeringen kan då hotas av att det antingen blir avhopp eller splittringar, säger Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet och Mellanösternexpert.

Utmaning från gatan

Någon som sätter stor tilltro till protesterna är Gideon Levy, journalist på den israeliska vänstertidningen Haaretz. I en intervju med Al Jazeera säger han att högerpartierna i regeringskoalitionen fortsatt är emot eftergifter mot Hamas och att de inte bryr sig  om gisslan. Netanyahu är samtidigt beroende av deras stöd.

– Därför är utmaningarna inifrån regeringen mycket begränsade. Den verkliga, enda möjliga, utmaningen kommer från gatorna. Men det är för tidigt att avgöra, säger Levy. 

Facket: ”Total strejk!”

En stor strejk inleddes under måndagen. Arnon Bar-David, chef för den stora fackliga organisationen Histadrut, sa under en presskonferens på söndagskvällen att: 

– Nu utropar jag total strejk. För nu blir det imorgon (måndag). Vi ser hur det går. Det är inte en enkel fråga att stänga ner ekonomin, alla vet hur stort ansvar jag tagit de senaste tio månaderna – nu är det nog. Jag uppmanar israeler att gå ut och protestera ikväll och att inte gå till jobbet imorgon.

Ben-Gurionflygplatsen var stängd från klockan åtta på måndagsmorgonen, vilket innebär att varken varor eller människor kan resa. Syftet med strejken är att kraftigt störa ekonomi och samhälle, för att tvinga fram förändring. 

Israel vid ett vägskäl

Men det är inte säkert att regeringen lyssnar på proteströrelsens krav på att göra mer för att få hem resterande gisslan, även om det innebär eftergifter i förhandlingarna med Hamas, enligt Anders Persson. 

– Parallellt med allt som har hänt de senaste dagarna – proteströrelsen och strejken – så talar regeringen också om att gå hårdare fram i Gaza för att hämnas de dödade i gisslan. Så om man ska vara väldigt cynisk skulle regeringen kunna provocera fram en kris. Man ska komma ihåg att 7 oktober kvävde den tidigare proteströrelsen. 

De splittringarna finns kvar, men har sedan kriget startade bubblat under ytan. Anders Persson menar att mycket nu kommer bero på hur enig regeringen fortsätter att vara, och också hur enade demonstranterna är. Sedan spelar krigföringen i Gaza också in – om regeringen gör allvar av att intensifiera striderna där för att straffa Hamas så är det motsatsen till vad proteströrelsen vill. 

De här protesterna är en möjlig vändpunkt i kriget. 

Han menar att proteströrelsens eventuella framgång också kommer att bero på om man får med sig mittenfåran och den mjuka högern.

– Det lyckades man med under delar av protesterna mot de juridiska reformerna. Sedan är frågan om de lyckas splittra regeringen. 

Jämfört med tidigare protester, vad tror du man kommer kunna uppnå nu?

– Vi har sett att de tidigare protesterna för att gå med på vapenvila har varit uthålliga men den har inte varit tillräckligt kraftiga. De har inte fått regeringen att svänga. De här protesterna är en möjlig vändpunkt i kriget och för en förhandlingslösning, det är ingen tvekan om det.