Glenn Greenwald var, tillsammans med Laura Poitras, dokumentärfilmaren bakom filmen ”Citizenfour”, de första journalisterna att träffa Edward Snowden, efter att han lämnat sitt jobb som kontraktsanställd för NSA, med tusentals säkerhetsklassade dokument som avslöjade hur USA massövervakade sin egen befolkning – och resten av världen.
I ”Storebror ser dig”, som gavs ut 2014, beskriver Glenn Greenwald de dramatiska dagarna i Hongkong, när Edward Snowden lämnade över materialet, samt Snowdens avslöjanden i stora drag. Den beskriver hur NSA samlade in digital kommunikation över hela världen, både direkt från tech-företag och ur fiberkablar genom vilken trafiken löper, samt direkt ur hårdvara via planterad utrustning. Den beskriver hur ”kriget mot terrorismen” snarare kom att bli en ursäkt för det massiva datainsamlandet än dess faktiska syfte.
Övervakningen användes istället bland annat för att ge USA förhandlingsövertag vid internationella toppmöten och till och med Angela Merkel fanns bland de avlyssnade. Det har kallats århundradets scoop, men Glenn Greenwald höll på att missa det.
Han hade kontaktats av en person med pseudonymen Cincinattus flera veckor tidigare, men inte orkat installera den PGP-kryptering som Cincinattus krävde för att berätta om de ”extremt känsliga” dokument han sade sig inneha. Det var först när Laura Poitras, som också kontaktats av samma person, då under pseudonymen Citizen Four, tog kontakt med Greenwald och visade honom ett av dokumenten, som han började förstå att detta kunde vara något riktigt stort.
”Hur installerar man appen Signal?”
Moa Elf Karlén är dock snabbare än Glenn Greenwald. Hon vänder sig genast till IT-avdelningen på ETC-företagen, som sitter två skrivbord bort, för att be om hjälp med att installera den nämnda krypteringsappen. ”Ehh, gå till App store”, blir svaret. Svårare än så visar det sig inte vara, bara att klicka på ”Installera”. Signal är en chattapp och Moa har fått ett användarnamn av rättighetschefen.
”Hoppas att du är den som jag tror att du är. Du ville berätta någonting för mig. Här är jag”, skriver hon rakt ut i vad som kändes som luften. Hon får snabbt ett meddelande, men inte från rättighetschefen. Det är Fredrik Laurin på Uppdrag granskning som hälsar välkommen till ”krypteringsmecka”. Först därefter kommer svaret från rätt person. Han berättar att han har ett manus skrivet av Edward Snowden. Det är hans självbiografi. Diskussionerna kräver strikt sekretess.
– Och där sitter jag vid mitt skrivbord och får nästan slaganfall, berättar Moa Elf Karlén för ETC.
Hon skriver tillbaka: ”kan du beskriva texten och hur kan jag göra för att få läsa?”.
I det här läget är det ett mycket litet antal personer som överhuvudtaget vet om att manuset existerar, och det får absolut inte skickas digitalt, får hon veta. Men det finns en pappersutskrift i London.
– En sådan här bok har man som förläggare bara ett par under sitt liv. Som litet förlag så är det många saker man inte kan göra. Det man kan göra är att vara snabbare än alla andra.
48 timmar senare är hon i London. Hon har glömt tandborste och tandkräm, men kommit ihåg pärlhalsbandet som hon tänker ha på sig på förlagsbesöket för att se ut att komma som ett stort förlag.
Varför var det ett sådant hemlighetsmakeri? Var det ett krav från Edward Snowden?
– Jag utgår från att det är ett krav ifrån honom. Det finns nog lite olika svar på den frågan. För det är ju klart att under den här processen så har ju även jag ibland, liksom andra, känt ”men tar ni inte er själva på lite för stort allvar?”. Men det som händer när man har läst den här boken är att man förändras. När man väl har förstått vidden av och börjat tänka i termer av hur kränkande egentligen det här är mot den personliga integriteten. Att den här mobilen registrerar att jag är på just den här adressen. Att den metadatan kan komma att säljas. Att den kan användas av företag. Att den där mobilen faktiskt också kan avlyssnas och fungera som en avlyssningsapparat, det här samtalet som vi nu för kan nu avlyssnas. Kameran som finns i min mobil, kan användas av någon annan. När man väl börjar tänka på det då ställs man också inför ett val som människa och läsare: Vill vi det här? Som förläggare känner jag, även om det här har varit en krånglig process, att jag förstår varför. Och det tror jag att läsarna också kommer att kunna förstå.
Fanns det någon fruktan över att Edward Snowden skulle drabbas på något vis om detta kom ut eller att bokutgivningen skulle påverkas negativt på något sätt?
– Ja, absolut. Han lever i en väldigt oklar och svår situation. När han flydde från Hongkong 2013, medan planet var i luften så drog USA in hans amerikanska pass. Han skulle mellanlanda i Moskva, men blev istället strandsatt på flygplatsen i Moskva i flera veckor som statslös. Han har fortfarande en väldigt utsatt status.
Edward Snowden åtalades i juni 2013, kort efter avslöjandet, för spioneri och riskerar livstidsfängelse. Obama-administrationen var hårdare än någon tidigare administration när det kom till att åtala läckor och jaga visselblåsare. Snowden sökte asyl i ett 20-tal länder innan han beviljades ett tillfälligt uppehållstillstånd i Ryssland.
– Jag tror också att det har varit viktigt för honom att själv kunna berätta sin historia först. Då har man varit väldigt rädd för läckor, för att NSA och andra grupperingar ska kunna svartmåla honom, komma med falsk information, som i sin tur kan påverka människors syn på honom negativt. I stället får de själva bilda sig en uppfattning genom att läsa boken.
Med mobilen i minibaren
Flygresan till London är billigast möjliga. ”Varje kostnad måste nagelfaras!” har Moa bara dagar tidigare skällt på sina medarbetare. Därför innefattar flygresan ett sex timmar långt uppehåll i Helsingfors och hotellrummet hon kommer till, väl framme i London, luktar mögel. I London slår paranoian till och Moa Elf Karlén tänker ett kort tag att hon borde lägga sin mobil i minibaren på hotellrummet.
– När man väl har börjat tänka på de här sakerna, då kan man ju bli lite knäpp. Glenn Greenwald har beskrivit hur han, när han träffade Snowden för första gången i Hongkong blev ombedd att lägga in sin mobil i minibaren på hotellrummet innan de började prata.
Hon går också en sväng till Harry Potter-museet, för att det ska se ut som att hon har ett annat ärende i London än det hon faktiskt har. Där knäpper hon en bild på perrong 9 ¾ och skickar till en kompis, och lämnar dessutom ett digitalt avtryck genom att logga in på Google maps.
På förlaget i London har en något yrvaken och smått chockad rättighetschef just informerats om att manuset existerar, och att en förläggare från Sverige har kommit för att läsa det. Hon visar Moa till en glasbur där manuset ska läsas. Klockan är 8.30, hon har ett äpple och en flaska vatten med sig, pärlhalsbandet på och bara några timmar på sig att läsa de 302 sidorna. Manuset saknar titelsida, på första sidan står det endast ”Blank”. Hon vänder blad och läser den första raden: ”My name is Edward Joseph Snowden. I used to work for the government, but now I work for the public.”
Boken är en personligt hållen berättelse om Edward Snowdens liv fram till idag. Den återger hur det kom sig att han började arbeta inom underrättelseverksamheten, och hur han långsamt började inse att ett skifte skett inom den. Efter den 11 september 2001 intensifierades underrättelseinhämtningen och NSA:s mål ändrades från en riktad insamling av underrättelser om misstänkta individer, till massövervakning av alla. ”Jag började arbeta för CIA när byråns moral nådde sitt lågvattenmärke. Efter underrättelsetjänstens misslyckande den 11 september hade kongressen och den verkställande makten kastat sig in i en aggressiv omorganisationskampanj”, skriver han.
Edward Snowden jobbade i den amerikanska underrättelsevärlden i sju år, mestadels som kontraktsanställd för CIA och NSA, och under dessa år skedde vad han kallar ”den mest betydelsefulla förändringen i spionagets historia”: Övergången från riktad övervakning till massövervakning – från tillfällig och lagreglerad övervakning, till urskillningslös och ständigt närvarande. Boken följer Edward Snowden fram till insikten att han inte längre arbetar för att skydda sitt land, utan för att skydda sin regering och att denna regering bryter mot såväl konstitutionen som mot universella människorättsprinciper som rätten till ett privatliv. Men boken är också berättelsen om en 80-talist, som varit med när internet växte fram. En tekniknörd som förälskade sig i det öppna och fria internet och som sakta såg det mutas in av storföretag och kontrolleras av säkerhetstjänster.
Slutligen stod han inför frågan om var hans lojalitet låg, hos de myndigheter han arbetade för eller det folk som dessa myndigheter grundades för att skydda?
– Att få följa den processen hos en enskild människa som slutligen fattar ett väldigt avgörande beslut, det är något väldigt viktigt, säger Moa Elf Karlén.
Svag svensk krona
Som litet förlag är det svårt att tävla med de stora när det kommer till budgivning. Det man kan göra i en sådan här situation, berättar Moa Elf Karlén, är att lägga ett bud som är lagom högt. Det vill säga att det är inte så mycket pengar som det amerikanska förlaget hade kunnat få om det var Natur och Kultur, Bonniers eller Norstedts som budade, men det är tillräckligt högt för att de inte ska göra sig omaket att involvera fler och öka risken för läckor och så vidare. Leopard förlag lägger det högsta bud de kan förmå och får veta att andra länder lagt högre bud. Rättighetschefen är dock imponerad av snabbheten och engagemanget och undrar om det verkligen är deras bästa bud.
Den svenska kronan är väldigt svag just nu, försöker Moa, men höjer budet och argumenterar sedan för varför det lilla förlaget skulle vara bättre än de stora att hantera denna bok. Hon argumenterar att förlaget har en produktionsprocess för känsligt material på plats efter Glenn Greenwalds bok, samt ett genuint engagemang i frågan och kontakter med gräsrotsrörelser som gör det möjligt att väcka ett engagemang för frågan hos det svenska folket.
– Den här frågan är den viktigaste frågan politiskt, näst efter klimatfrågan, för en vänster av i dag, säger Moa Elf Karlén till ETC.
Hon framhåller att det är svårt att skapa engagemang kring frågan om övervakning.
– Det som har hänt nu, efter Snowdens ursprungliga avslöjande är att vi ser en privatisering av övervakningsindustrin. Vi ser hur företag köper och säljer vår metadata. Och då kan man invända att det bara är metadata, den är inte så personlig. Säger man det då tror jag att man behöver tänka en gång till. I själva verket så säger metadatan allt.
Hon exemplifierar med en situation där data samlas om att hennes mobiltelefon under en natt inte har varit på adressen där hon bor och brukar sova med sin sambo, och sedan har telefonen några veckor senare varit på en abortklinik.
– Den typen av information kan säga väldigt mycket – detta är för övrigt Snowdens exempel, inte mitt. Jag skulle nog dra det så långt som att säga att det är en del i att vara människa, att vi bestämmer våra relationer till varandra genom att avgöra vilken grad av förtroende vi vill ge varandra. Hur mycket om mig själv vill jag berätta? Vilka berättar jag för på jobbet att jag till exempel varit på en säg, alkoholavvänjningsklinik eller terapi mot spelberoende? Om jag förlorar den valmöjligheten, kontrollen över det valet, då tror jag på riktigt att det händer någonting med oss som människor. Och därför tror jag att det här är helt avgörande politiskt att ge ut här och nu. För vi befinner oss, tror jag, i ett historiskt skifte, där vi fortfarande kan påverka den här samhällsutvecklingen. Väldigt snart så har vi kanske inte den här möjligheten. Och då är frågan vad det kommer innebära, framförallt för en vänsterrörelse.
Konstitutionens fjärde tillägg
Efter några kvalfyllda dagar får Leopard beskedet om att deras bud har accepterats. Produktionsprocessen omgärdas av stort hemlighetsmakeri, inget får skickas digitalt, inte ens till en skrivare kopplad i ett nätverk. Inget får läcka, inte ens informationen att boken är på gång. Produktionsprocessen är också ovanligt snabb, då teamet runt Snowden väntat in i det sista med att blanda in förlagen i de över 20 länderna, för att minska risken för läckor.
Slutet av maj närmar sig, och boken ska släppas den 17 september, på den amerikanska medborgarskapsdagen. Samma datum som USA:s konstitution antogs 1787. Konstitutionens fjärde tillägg förbjuder husrannsakningar annat än på skälig misstanke. Det är i strid mot detta tillägg som massövervakningen sker. Det fjärde tillägget, precis som flera av de övriga, syftar till att försvåra polisiära åtgärder – inte förenkla dem – på grund av att man redan tidigt förstod faran av missbruk av våldsmonopolet. Om rättssystemet vill ha insyn i ditt privatliv så måste de gå till en domstol och ange en trovärdig misstanke om brott.
Detta tillägg ignorerades totalt av NSA:s massövervakningsprogram, och om detta ljög NSA inför kongressen. I början av 2013 svarade James Clapper, dåvarande nationell underrättelsedirektör, nej på frågan från USA:s underrättelseutskott om NSA samlade in ”någon typ av data alls om miljoner eller hundratals miljoner amerikaner.”
En papperskopia på manuset kommer med bud från USA till förlaget och översättaren Stefan Lindgren kontaktas. Förlaget väljer en äldre översättare som är van att arbeta mer analogt.
– Förutom att han är en skicklig översättare så är han helt enkelt van vid en arbetsprocess som är baserad på att använda papper och penna. Det är inte ett hinder för honom, utan det är hantverket, berättar Moa Elf Karlén.
Manuset hämtar han på cykel och översättningen sker på en dator som inte är uppkopplad mot nätet utan bara med en strömkabel. Googlingar på olika begrepp och betydelser får göras från en annan dator.
I en chattgrupp på Signal diskuterar förläggarna i respektive land frågor som titelförslag och marknadsföring. Engelskans ”Permanent record”, som originaltiteln lyder, fungerar inte på flera av språken. Men det stora huvudbryet är detta: Hur marknadsför man en bok som man inte får tala om vem som har skrivit eller ens konkret vad den handlar om?
Samtliga inblandade förlag använder pseudonymen Arthur King, en vink till Snowdens barndomsfascination av myterna kring Kung Artur och till det walesiska berget Snowdon, där Kung Artur enligt legenden besegrade jätten Rhitta Gawr, i diskussioner och dokument, som andra kan höra eller se. Förlagen har fått fyra rader de får använda i marknadsföringen, som de inte får skicka digitalt, men som de kan skriva ut på ett papper och ta med till valda återförsäljare i respektive land.
Någon gång under sommaren får en av de europeiska förläggarna ett utbrott i chatten och frågar om tanken alltså är att hen ska gå till landets största tidning och säga att det finns en person som egentligen heter något annat än Arthur King, som har skrivit en bok om massövervakning och de kommer att få publicera ett utdrag som de kommer att få om två månader och att de ska spara plats för detta? Ja, svarar Snowdens team.
Offentliggörandet av boken görs simultant i de inblandade länderna.
– Precis innan offentliggörandet då var det som att det bara var total tystnad och sen så blippade det i Signal och då är det rättighetschefen som säger ”Go!” och så ser man hur 25 länder simultant går ut med pressmeddelanden på olika språk. Snowden sa faktiskt att det är verkligen fullständigt fantastiskt att det inte läckte i något land.
Mer kryptering
Edward Snowdens avslöjande 2013 ledde till att den amerikanska kongressen inledde flera undersökningar av NSA:s missbruk. Undersökningarna slog fast att byrån ljugit om såväl arten som om omfattningen av massövervakningen, också för kongressledamöter med högsta säkerhetsgodkännande.
En federal appellationsdomstol slog 2015 fast att NSA:s program högst sannolikt stred mot författningen och efter det utslaget antog kongressen den så kallade Frihetslagen, som uttryckligen förbjuder massinhämtning av amerikaners telefondata. Dessa data ska i fortsättningen finnas i de privata telekombolagens kontroll och det ska krävas särskilt bemyndigande för att regeringen ska få ta del av specifika uppgifter därifrån. Andra effekter är att allt mer internettrafik krypteras idag, företag i hela världen har bytt från den öppna webbplattformen http, till den krypterade https, som hindrar avlyssning av webbtrafiken från tredje part. Men vad som också har hänt är att privata företag har börjat övervaka oss allt mer, via våra mobilers geografiska positioner, våra surfvanor med mera.
Edward Snowden skriver i slutet av boken att den europeiska dataskyddslagen GDPR var en direkt följd av de här avslöjandena, men att den egentligen är tandlös mot en global övervakning. Tekniken korsar gränser, vem som helst, i vilket land som helst kan bli övervakad. I slutet av boken verkar han också mena att den rättsliga vägen är en för långsam väg att gå om man nu ska skydda sig och att man ska bygga någon typ av demokratiskt teknologiskt alternativ. Jag förstår det som en typ av folkrörelse, en teknologisk folkrörelse.
– Jag läser den på samma sätt. Jag uppfattar att det är vad Snowden ser framför sig och det är därför boken måste ges ut nu. Vi har alla rätt till att ta ställning och vi behöver mobilisera och skapa en politisk rörelse kring de här frågorna. Lagstiftningen, det säger han också, ligger alltid ett steg efter teknisk utveckling, det ligger i sakens natur att den släpar efter. Så det krävs ju att man organiserar sig.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
