330 av 404 ledamöter röstade för förslaget som har avstamp i den amerikanska modellen som tillåter dödshjälp för svårt sjuka med mindre än ett halvår kvar att leva. 

– Jag vet att det här är ett väldigt svårt beslut för många människor, men vårt jobb är att ta itu med frågor som är viktiga för människor. Efter nästan ett decennium sedan detta ämne debatterades på golvet i huset, skulle många säga att den här debatten skulle ha hänt tidigare, sa Labour-ledamoten Kim Leadbeater som ligger bakom förslaget, när hon inledde debatten.

Senaste gången förslaget var på bordet var för snart tio år sedan. Då sa parlamentet nej. För Leadbeater handlar kampen för dödshjälp om dödligt sjukas rätt till att bestämma över sin kropp och anser att det kan liknas vid kvinnors rätt till sina kroppar när det gäller abort.

Splittrar Labour

234 av Labours ledamöter sa ja, där bland arbets- och pensionsminister Liz Kendall, energiminister Edward Miliband, kulturminister Lisa Nandy och transportminister Louise Haigh är några av de som är för. Premiärminister Keir Starmer gick inte ut med var han stod för att inte påverka andra politiker men valde också att rösta för.

Bland de 147 som säger nej finns bland annat hälsominister Wes Streeting och justitieminister Shabana Mahmood: ”Staten ska aldrig erbjuda död som en tjänst”, sa Mahmood till The Independent. Å andra sidan hävdar Charlie Falconer, medlem i brittiska överhuset och före detta justitieminister, att Mahmood röstar utifrån religiösa skäl. Ett påstående som har fått stark motkritik från ledamoten Rachael Maskell som anser att det är ”diskriminerande och oförskämt” sagt av Falconer.

Övrig kritik som har lyfts har handlat om framför allt två punkter. Dels finns en oro över att de hundratals ledamöter som nyligen flyttat in i parlamentet tvingats rösta på ett förslag som inte har fått marineras tillräckligt länge. Det andra handlar om risken för att patienter ska känna sig pressade att välja assisterad dödshjälp för att inte bara slippa lidandet själv, utan också undvika att bli en börda för sina nära och kära.

Ledamoten Florence Eshalomi sa under fredagens debatt att hon var emot förslaget eftersom det finns olika förutsättningar för människor att få vård och att ”frihet i döden bara är möjligt om du har haft frihet i livet”.

– Vi vet att svarta, etniska minoriteter och funktionshindrade personer har mycket sämre hälsoresultat än riksgenomsnittet, sa hon.

Att parlamentet säger ja innebär nödvändigtvis inte att förslaget kommer att bli en lag, utan ska granskas vidare i parlamentet. Lagstiftas det innebär det däremot att Storbritannien blir fjärde nationen i Europa att införa aktiv dödshjälp.

9000 fick dödshjälp

I Europa var Nederländerna först ut med att införa dödshjälp eller assisterat självmord och är också det land där dödshjälp procentuellt används mest. Förra året dog 9,068 personer av dödshjälp i landet. Det är ungefär fem procent av den totala siffran över deklarerade dödsfall i Nederländerna samma år, enligt en nederländsk rapport. Endast 62 personer fler av de som brukade dödshjälp var män.

Majoriteten av fallen var cancerpatienter och vanligaste åldersspannet var personer mellan 60-90 år (7 244) där de mellan 70-80 år var flest (3 129). De flesta ville avsluta sina liv hemma.

Efter Nederländerna kommer Kanada med fyra procent och Belgien där 2,5 procent av alla dödsfall i landet skedde med dödshjälp.

I Sverige är dödshjälp inte tillåtet. Däremot är det inte brottsligt om en läkare skriver ut en dos medicin med avsikt att personen ska dö, det vill säga medhjälp till självmord. Men det skulle innebära att läkaren skulle bli av med sin legitimation av etiska och vetenskapliga skäl.