Å ena sidan har det tagits fram en mekanism där EU-länder som vägrar ta emot migranter och asylsökande kan tvingas betala 20 000 euro, motsvarande 230 000 kronor, i avgift per individ. Syftet är att fler länder ska ta emot människor så att trycket på länder som Grekland och Italien kan lättas.

Å andra sidan beslutade man att det i fortsättningen ska finnas ett nytt gränsförfarande som ska möjliggöra snabbare asylprövningar och avvisningar av migranter. Men migranterna ska också kunna utvisas till ”säkra” transitländer som de själva inte har någon koppling till. Ett sista minuten­­beslut öppnade också upp för att det ska vila på medlemsländernas separata bedömningar, inte på en helhetsbedömning från EU, vilka länder som anses vara säkra att återbörda migranter som nekats asyl och uppehållstillstånd till.

Ett sådant system kan leda till att fler människor skickas till länder där de trots allt visst riskerar övergrepp. Därmed skulle fler EU-länder komma att bryta mot principen om non-refoulement: det absoluta förbudet mot att skicka människor till ett land där de riskerar tortyr, förföljelse eller omänsklig behandling.

Trots detta har det hörts ett högljutt motstånd framför allt från Ungern och Polen, eftersom länderna inte vill ta emot några migranter över huvud taget. De båda länderna som styrs av nationalistiska högerpopulister motsatte sig även EU-kommissionens beslut 2015, om att alla medlemsländer skulle omfördela 160 000 flyktingar som hade kommit till Grekland och Italien. För detta dömdes Ungern och Polen av EU-domstolen – fem år senare.

Nu har Budapest och Warszawa ännu en gång sparkat bakut och kallat asyl- och migrationsuppgörelsen oacceptabel. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har spunnit vidare på sin vanliga kritik och anklagat Bryssel för maktmissbruk och för att vilja ”förvandla Ungern till ett migrantland”.

”Tvångsförflyttning löser inte migrationsproblemet, men det kränker medlemsländernas suveränitet”, twittrade i sin tur Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.

Förra veckans asyl- och migrationsuppgörelse är ett ställningstagande inför EU-parlamentets kommande slutförhandlingar i frågan. Även om saken sedan går igenom, oberoende av de ungerska och polska protesterna, har kritiker också påpekat att ”böteslappen” om 20 000 euro inte är särskilt stor. Och att flera länder snarare skulle välja att ”köpa sig fria” från att ta emot några människor än att samverka till att hitta en lösning på utmaningarna.