Väl i entrén möts de av oroliga ögonkast, sedan förs de snabbt in i ett sidorum. Jag frågar inte om det är hedersfrågor, misshandel eller kanske våldtäkt som gjort att de sökt hjälp.

Mor Cati är en feministisk organisation som sedan 1990-talet driver ett flertal hjälpcenter och härbärgen i Turkiet för att skydda våldsutsatta kvinnor och barn som utsatts för sexuella övergrepp. De är en av de aktörer som skarpast har protesterat mot den turkiska regeringens förslag om en lagändring, som ska göra det möjligt för våldtäktsmän att gifta sig med sina offer för att därmed slippa straff.

– Regeringen säger att det endast är en åtgärd mot att det nu sitter många män i fängelse på grund av att de gift sig med minderåriga, och inte för att de våldtagit kvinnor. Men den bilden stämmer inte, säger sociologen Gülsun Kanat som arbetar vid Mor Cati.

När det turkiska regerings­partiet AKP presenterade lagförslaget i januari fick det stor internationell uppmärksamhet och kritik. AKP lade fram ett liknande förslag till lagändring i parlamentet även 2016, men den gången stötte man på patrull i form av massiva protester. I grund och botten handlar det om att återlegalisera vad som var tillåtet i Turkiet fram till 2003. Fram till dess sa lagen att våldtäktsmän hade möjligheten att ingå äktenskap med sina offer. Liknande lagar finns även i flera andra länder i Mellanöstern, Nordafrika och Latinamerika.

Det nu liggande förslaget handlar om att återinföra denna möjlighet, förutsatt att åldersskillnaden inte är större än 10 eller 15 år. Gränsen är fortfarande oklar. Mor Cati och flertalet andra kvinnoorganisationer fruktar att en återgång till det tidigare systemet kommer återintroducera de stora problembilder som kvinnor och barn utsättes för innan lagändringen 2003.

– I den här delen av världen så är frågan om heder väldigt viktig. Många familjer har synen att en kvinna inte kan gifta sig och få en man om hon förlorat sin oskuld i förväg. Många godkänner därför att deras döttrar gifter sig med sina våldtäktsmän, för att rädda familjens namn och heder, säger Gülsun Kanat.

Hon talar i presens, eftersom detta fortfarande är en praktik som pågår trots att det är olagligt. Även om såväl våldtäkts­äktenskap som arrangerade äktenskap med minderåriga är olagliga ingås inofficiella religiösa äktenskap.

– När flickorna sedan är gamla nog enligt lag så gifter man sig även civilt. Och då har flickorna kanske redan fött barn.

Starkt motstånd

President Erdogan och AKP ställde sig själva bakom reformen 2003. Idag anser många kritiker att detta bara var en del av regeringens liberala spel och anpassningspolitik, utifrån de krav EU ställde upp under medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Gülsen Kanat understryker att den uppmärksammade våldtäktslagen bara är en del av en större kontext där Erdogan, regeringen och AKP har ägnat det senaste decenniet åt att allt tydligare slå ner på kvinnors rättigheter.

– De har även attackerat abort­rätten, de har lyckats sänka gränsen från den tolfte till den tionde veckan. En annan sak de försöker ändra är att män inte längre ska behöva betala ut underhåll till kvinnor efter skilsmässor.

Det finns fortfarande ett betydande motstånd i det turkiska samhället mot den politik som regeringen företräder. Kvinnoorganisationer har redan samlats i nätverk för att mobilisera mot lagändringarna. En annan organisation som är flitiga med att protestera ute på gatorna är TJA, Fria kvinnors rörelse, som organiserar kurdiska och turkiska kvinnor. TJA har bestämda uppfattningar om varför regeringspolitiken ser ut som den gör.

– De försöker eliminera oss kvinnor från det offentliga och politiska livet. De vill föra oss tillbaka till hemmet där vi bara ska ta hand om familjen, säger Hacer Özdemir, en sociolog som sitter i ledningen för TJA i Istanbul.

Religionen som verktyg

TJA tycker det är viktigt att erkänna att Erdogan använder islam och den religiösa kulturen i Turkiet som ett verktyg för att slå ner på kvinnor och stärka männens hegemoni i samhället. Det är det som gjort att han lyckats genomdriva så många förändringar, med ett folkligt stöd. Samtidigt är det lika viktigt att påpeka att det finns troende muslimer som är helt emot Erdogan och säger att islam inte alls måste användas på det sättet regeringen säger. De kritiserar Erdogan för att använda islam bara som en mask, precis som han använde en liberal mask förr i tiden.

– I grund och botten handlar det om att Erdogan vill ha mer makt. Han vill behålla sin politiska makt och han vill bevara det patriarkala systemet. Vi kan jämföra med USA, där Trump är officiellt är kristen och umgås med evangelister när det passar honom, för att få deras stöd, säger Hacer Özdemir.

Kamp för att få demonstrera

Hennes kollega i TJA, Ayse Berktay, är snart i pensionsåldern och har kämpat i hela sitt vuxna liv för kvinnors rättigheter. Hon tycker det är oerhört sorgligt att se hur Turkiet idag snarare går bakåt, istället för framåt i sin utveckling.

– Nu behöver vi ännu en gång kämpa för att kunna organisera demonstrationer på den internationella dagen mot kvinnovåld, och på 8 mars. Det är en rätt vi erövrade för många år sedan men nu försöker de ännu en gång förbjuda oss att demonstrera.

Faran i den nuvarande utvecklingen begränsar sig inte heller till bara Turkiet. Landet har i många år varit inflytelse­rikt i att påverka politiken och lagstiftningen i Mellanöstern. På senare har länder som Jordanien och Libanon själva rivit upp lagar om våldstäkts­äktenskap. Risken finns att en förändring i Turkiet ger reaktionära krafter i dessa länder grönt ljus för att också kräva förändringar.

I skrivande stund är det ännu inte klart när lagförslaget om våldtäktsäktenskap ska upp till debatt och votering i det turkiska parlamentet. Men TJA och andra kvinnoorganisationer planerar redan aktioner för att protestera.

–  Vi reser till parlamentet i Ankara och demonstrerar utanför så snart vi får reda på att lagen ska diskuteras, säger Ayse Berktay.