Paraden, som tidigare kallats Celebrate Israel, hölls i år för 59:e gången och brukar vara en festlig tillställning med musik och dans. Stämningen i år är tyngre, förklarade Jennifer Falk, från eventets ledningsgrupp.

– Anhöriga och vänner till gisslan är här idag för att visa solidaritet och se till att vi behåller fokus på de drygt 100 som fortfarande hålls fångna.

Både i Israel, USA och internationellt finns olika åsikter kring hur man bäst och snabbast får gisslan åter.

– Absolut. Jag önskar att det fanns en enighet kring att först få hem dem och efter det utlysa vapenvila. Sedan kan en diskussion starta om att bygga en bättre framtid för både israeler och palestinier, säger Falk.

Påverkar med miljardbudget

USA är med sina 6,3 miljoner judar det enda land i världen som kommer i närheten av Israels 7,2 miljoner, och det finns många judiska och israeliska intresseorganisationer och lobbygrupper i USA. Den mest välkända och inflytelserika, Aipac, vill se ett oreserverat amerikanskt stöd för Israel och ger bidrag till Israelvänliga politikers valrörelser runt om USA: budgeten för 2023-2024 tros vara över en miljard kronor. Pengar går bland annat till negativa kampanjer mot propalestinska politiker, som den progressiva grupperingen “the Squad”, och andra kongressledamöter som krävt vapenvila.

En mindre grupp är Ameinu, tidigare Arbetarsionistiska alliansen, som tillhör den proisraeliska vänstern. Man beskriver sin ideologiska grund som “progressiv sionism” och propagerar för social rättvisa, fred och ett mer demokratiskt Israel där olika etniciteter har samma rättigheter. Ameinu motsätter sig den kritiserade lagen från 2018 som ger judar andra rättigheter än minoriteter i Israel och som uppmuntrar nya bosättningar på ockuperad mark. Samtidigt anser Ameinu, precis som andra som kallar sig liberala eller progressiva sionister, att det finns ett “obrytbart band” mellan det judiska folket och Israel.

“Inte så väl mottagna”

Att Ameinu skulle delta i New York-paraden var långt ifrån självklart, säger Nomi Colton-Max, vice ordförande.

– Förra året var första gången på 13 år som vi deltog. Året före det blev vi inte så väl mottagna. Men förra året växte demokratirörelsen och vi såg vikten av att återvända. Vi var 1 000 personer som protesterade vilket uppmärksammades stort i media.

Protesterna var riktade mot den lag som drevs igenom 2023 av Netanyahus regering och som försvagar rättssystemet i förhållande till regeringen.

Vi gick tillsammans med anhöriga till gisslan i början av paraden.

Efter den 7 oktober är läget ett annat, säger Colton-Max. En parad kändes fel, framför allt då israeliska regeringsmedlemmar förväntades delta. I samråd med “hostage forum” i Israel som jobbar med anhöriga till de kidnappade hittade de ett sätt som kändes rätt.


– Vi gick tillsammans med anhöriga till gisslan i början av paraden, framför de israeliska politikerna. Vi ville inte se dem, och vi ville hålla dem borta från de anhöriga.

Skulden för dagens situation lägger hon på både Hamas Yahya Sinwar och Israels Benjamin Netanyahu.

– Sinwars största bedrift var att krossa hoppet inom fredsrörelsen både för israeler, israelipalestinier och palestinier. Samtidigt är Netanyahu också ansvarig för vad som hände den 7 oktober: han drog ner på säkerheten, stöttade messianska bosättare, han lyssnade inte på militären.

Krävde eldupphör på sin skylt

Trots ställningstaganden mot Israels regering kritiseras progressiva sionister ofta av antisionister, som Jewish voice for peace och If not now, vilka ser sionismen som oförenlig med ett jämlikt samhälle. Efter den 7 oktober undvek Aimenu och likartade grupper länge att uttala ordet “eldupphör”. Detta ändrades dock i mars och under paraden bar Colton-Max en skylt med texten “eldupphör nu”. 

– En del buade åt den, andra applåderade.

Sionism betyder inte vad  bosättarna eller Netanyahu anser att det betyder.

Propalestinska antisionister beskriver ofta sionism som “bosättarkolonialism”. Sionister har varit persona non grata i tältlägren på flera universitet.

– Det har blivit ett “dirty word”. Vi vill ta tillbaka det. Sionism betyder inte vad  bosättarna eller Netanyahu anser att det betyder, säger Colton-Max och hänvisar till den israeliska självständighetsdeklarationen.

Hennes sionism är inte heller statisk utan utvecklas.

– En del av utvecklingen är att hitta ett sätt för det judiska folket att ha ett hemland men där minoriteter kan få samma rättigheter. För mig måste det också finnas en palestinsk stat. De två hänger ihop och det är vad sionism betyder för mig.

Därför gick han inte i paraden

Jazzmusikern Nadav Nazarathy, 32, är född i USA men familjen flyttade till Israel när han var ett år. Nu har han bott i New York i nio år. Hans judiska identitet bottnar mer i trauma än tro, säger han, framför allt mormoderns erfarenheter från Förintelsen. Farföräldrarna levde dessutom under förtryck i Ceausescus Rumänien innan de utvandrade. 

Det systematiska folkmordet på judar under Förintelsen gör att Nazarathy ser ett behov av en judisk stat. Men så fort han sagt det nämner han också borttvingandet av palestinier 1948, “bosättarterrorismen” och att Israel  dag har ett apartheidsystem.

De här fascistiska brottslingarna dyker upp här och deltar i en parad efter alla krigsbrott mot palestinier. 

Dagen för paraden i New York gick han på en antikrigsdemonstration.


– Att de här fascistiska brottslingarna dyker upp här och deltar i en parad efter alla krigsbrott mot palestinier men även israeler… De prioriterar inte att få hem gisslan. 

“Brottslingarna” är de israeliska regeringsrepresentanter som deltog: utrikesminister Israel Katz and diasporaminister Amichai Chikli.

Attacker mot jazzklubbar


Gränsen mellan vad som är kritik av Israels agerande och antisemitism är en levande debatt. Antalet anmälningar för antisemitiska hatbrott har ökat markant i USA. 

Nadav Nazarathy delar med sig av upplevelser från två av de jazzklubbar där han jobbar. På ett ställe – som ägs av en israelisk musiker som varit i New York sedan 1990-talet – sprang en person in och hällde ut en hink med röd färg i en trappa. På det andra stället började en person verbalt attackera en av Nazarathys vänner innan det blev mer fysiskt.


– Min vän fick höra att han “låter israelisk”, sedan blev han och en till kallade barnamördare. En av dem har inte gjort militärtjänst, den andra har gått på antikrigsprotester med mig. En amerikansk judisk vän blev också påhoppad på samma klubb. Han sa att han växt upp i New York men personen kallade honom ändå barnamördare och sionist.

De två händelserna är tydligt antisemitiska, menar Nazarathy. Samtidigt anser han att grupper som Aipac och delar av den amerikanska högern överanvänder termen och gör den ifrågasatt.


– De säger att hela de propalestinska protesterna är antisemitiska. Att hålla upp en palestinsk flagga är antisemitism! Det är ett effektivt sätt att stoppa protester. Jag tänker inte generalisera palestinskt motstånd som antisemitiskt, punkt slut. Jag stöder det och ser att det sätter press på Joe Biden.

Palestinsk flagga upprör 


I paraden fanns ett antal New York-politiker, som borgmästare Eric Adams som syntes tillsammans med Israels Eurovision-deltagare Eden Golan. Adams har kritiserat studentprotesterna och hyllat polisinsatserna mot dem.


Idag ser vi solidaritet. De mest högljudda är inte majoriteten i vår stad.

– Idag ser vi solidaritet. De mest högljudda är inte majoriteten i vår stad, sa han.

I den välbevakade israeliska paraden syns inga motdemonstranter men utanför det avspärrade området dyker två stycken upp. En bär en palestinsk flagga, den andra en skylt med texten “When do we Jews notice that Israel is insane?” och “Stop Gaza genocide”.  Duon uppmärksammas av många som kommer från paraden. Flera pekar finger, en del kommenterar ilsket, någon ropar “bring my people home”, en annan att det inte pågår något folkmord. En man försöker ta skylten.

Några kvarter bort tar duon plats bredvid ett 20-tal ultraortodoxa judar som av religiösa skäl är antisionister. Cykelpoliser dyker strax upp och bildar en liten mur till paraddeltagarna som går förbi. “Hjärntvättade”, ropar några ungdomar och pekar på Israelkritikerna. En medelålders man gestikulerar åt en grupp pojkar i matchande t-shirts att följa efter honom. De ställer sig bakom bäraren av Palestinaflaggan. En av pojkarna pekar finger och fnissar medan den vuxna gruppledaren ler. Polisen upptäcker dem strax och ber dem att avlägsna sig. 

Det utåtagerande beteendet från en del av paradens deltagare får ingen uppmärksamhet i media. Konservativa New York Post och Fox News toppar däremot webben med en bild på en ensam maskerad man som håller upp en skylt med texten “Kill hostages now”, döda gisslan nu. Han står strax intill en liten propalestinsk grupp men det är oklart om han hör till dem eller inte.