Militärens parti USDP marginaliserades ytterligare och fick bara 7 respektive 26 platser i parlamenten. Trots att militären enligt konstitutionen är garanterade en tredjedel av platserna i ena kammaren och en fjärdedel i den andra blev det för mycket för dem att bära, istället valde generalerna att ropa valfusk.

Det som ligger bakom militärens kupp är att kraven på ett fullständigt civilt styre och en ny konstitution får ökad styrka i och med valresultatet och att folkviljan är fullständigt klar när det gäller militärens roll.

När de väpnade styrkorna tog över i Myanmar bröts tele­ledningarna och internet stängdes. Det statliga radio- och TV-bolaget förklarade i en kommuniké att de inte kunde fortsätta sina sändningar ”på grund av kommunikationsproblem”.

Överför makten till militären

Att det förekom ett omfattande valfusk i det senaste valet är dock inte militären ensamma om att hävda, en rad etniska minoriteter rapporterar att de hindrats på olika sätt att genomföra sina valkampanjer.

Flera regioner stängdes dessutom ner och förhindrades att genomföra val. Detta gäller till exempel i Rakhine där den förföljda gruppen rohingyer inte skulle få delta i valet. Inga bedömare menar dock att detta hade någon avgörande betydelse för valresultatet mer än i lokala församlingar.

Efter kuppen förkunnade militären att under undantagstillståndet ska makten i landet överföras till landets överbefälhavare general Min Aung Hlaing och att den av militären utsedde vicepresidenten general Myint Swe kommer att ta över presidentposten. Man utlovade också nya val inom ett år, ett löfte som ingen fäster något större avseende vid.

Har fått kritik

Aung San Suu Kyi har kritiserats för att ha varit undfallande mot militären och istället stillatigande accepterat en rad övergrepp i landet och framför folkmordet mot folkgruppen rohingyas.

Militärkuppen fördöms av FN och världens demokratier och långtgående sanktioner mot regimen i Myanmar, också känt som Burma, kan väntas.