– Kongressen har länge litat på att domstolarna säkrar rätten och tillgången, de borde inte göra det, de behöver inte göra det, säger Susan Iman, på organisationen Center for reproductive rights till Dagens ETC.
Rätten att avbryta en graviditet, alltså att göra en abort, har alltid varit en kontroversiell fråga i USA där pro-life och pro-choice är självklara koncept att ta ställning till, eller anti-choice som Katarina Bergehed på Amnesty kallar abortmotståndsrörelsen i USA. Hon är statsvetare och arbetar som sakkunnig i reproduktiva rättigheter på människorättsorganisationen i Sverige.
Sedan Donald Trump tillträdde som president för snart tre år sedan har värdefrågan som sätter frågor om vad som är ett liv, kropp och kvinnors rättigheter i fokus tagit uttryck i nya konkreta reformer. Delstaten Alabama uppmärksammades i mitten av maj för att ha röstat igenom ett totalförbud mot aborter, och flera delstater som Georgia, Kentucky och Mississippi följde strax efter med liknande lagar.
Fortfarande lagligt
Abort är dock tekniskt sett lagligt i USA idag, även i Alabama. Efter en prejudicerande dom i högsta domstolen 1973, i det så kallade Roe mot Waye-fallet, blev aborträtten grundlagsskyddad eftersom det ses som en del av rätten till privatliv. De fall som tas upp i domstolar på lokal och regional nivå kommer antagligen till slut att drivas upp i högsta domstolen, där det idag alltså inte går att få igenom ett abortförbud. Men Katarina Bergehed menar att abortmotståndarna arbetar långsiktigt.
– Om högsta domstolen skulle bevilja prövning av fallen måste de ta ställning till hur delstatslagarna strider eller inte strider mot konstitutionen. Det som anti-choicegrupper hoppas på är att man ska komma till ett annat beslut och göra en annan tolkning nu än man gjorde 1973, eftersom domstolen har en ny politisk sammansättning, säger hon och syftar på de två uttalat konservativa domarna i högsta domstolen som Donald Trump har tillsatt.
Susan Iman är chefsrådgivare i federal politik på organisationen Center for reproductive rights. Hon menar att delstatspolitiker och lagstiftare har sett valet av Trump till president som ett slags momentum.
– Så nu driver delstat efter delstat igenom allt mer extrema delstatslagar. De tror att de kommer att kunna stjälpa Roe mot Wade och de agerar enligt det, säger hon till Dagens ETC.
Lag väcker opinion
Även om oron är stor för att abortmotståndare kan komma att driva igenom en ändring av tolkningen av grundlagen, har motståndet växt och kampen för att bevara rätten till abort i landet tagit sig många uttryck. Aktivister har protesterat på gatorna, organisationer har gått samman och även i de nationella lagstiftande organen, representanthuset och senaten, har förslaget om en särskild lag som ska skydda kvinnors rättigheter oavsett hur domarsammansättningen ser ut, återintroducerats. Den går under namnet Womens Health Protection Act 2019 och syftar till att skydda och garantera alla kvinnors och flickors grundlagsskyddade rätt och möjlighet att få tillgång till abort i USA, oavsett vilken delstat man bor i.
– Förutom att stoppa lagstiftning som den i Alabama, ska den även motverka de regleringar som delstatspolitiker faktiskt kan driva igenom idag och som gör det svårt och på vissa ställen helt omöjligt att göra en abort, säger Susan Iman.
Hon tar regleringar som obligatoriska ultraljudsundersökningar och obligatorisk rådgivning eller vänteperioder som inte är medicinskt nödvändiga, som exempel och menar att regleringarna länge har varit en del av en konservativ strategi för att reglera bort aborträtten.
– Lagförslaget riktar sig specifikt mot de medicinskt onödiga restriktionerna som delstatspolitiker har tvingat på klinikerna och som inte gör något för att förbättra kvaliteten på vården eller skydda hälsan, utan som enbart är skapade för att dra ut på aborten, hindra tillgängligheten och skambelägga de som gör abort.
Lagförslaget är inte nytt. Det lades fram i kongressen redan 2013 och sedan dess behandlats ett par gånger. När det nu återintroduceras är det med ett starkt stöd i ryggen. Förutom de över 100 organisationerna som stöttar det, bland dem Amnesty och American civil liberties union (ACLU), har förslaget för närvarande stöd från över 180 medlemmar i representanthuset och över 40 senatorer.
Vad händer nu?
– Nästa steg är att det godkänns av kommittéerna i både senaten och representanthuset. Nu, efter det glädjande mellanårsvalet som innebar fler progressiva, fler kvinnor, och mer mångfald i representanthuset, är vi hoppfulla och tror att lagförslaget kommer att kunna gå igenom, säger Susan Iman.
1973 beslutade högsta domstolen om en rättspraxis i abortfrågan efter fallet som kallas ”Roe mot Wade” och som slår fast att kvinnors rätt till abort hänvisas till den grundlagsskyddade rätten till privatliv enligt det 14:e tillägget i den amerikanska konstitutionen. • Staterna kan reglera och begränsa rätten till abort genom att göra det praktiskt omöjligt för utförarna att utföra en abort, eller skapa så kallade trigger-lagar som kan träda i kraft och göra abort förbjudet under den första och andra trimestern – om Roe mot Wade-praxis tolkas om av högsta domstolen. Arkansas, Kentucky, Louisiana, Mississippi, North Dakota och South Dakota har sådana lagar. • Alabama, Arizona, Arkansas, Michigan, Mississippi, New Mexico, Oklahoma, West Virginia och Wisconsin har fortfarande sina gamla lagar som förbjuder abort inskrivet i lagböckerna. Dessa skulle också kunna träda i kraft om Roe mot Wade tolkas om eller underminieras.
The Women’s Health Protection Act 2019
Är ett lagförslag med syfte att försvara rätten till abort som lades fram i kongressen första gången 2013.
• Förslaget återintroducerades den 23:e maj i år och har ett starkt stöd i framför allt representanthuset där många demokrater sitter.
• Om lagen drivs igenom ska den verka som ett skyddsnät mot hårdare abortlagar som riskerar att lägga sig i patienters beslut om sin graviditet samt som blockerar tillgången till säker och laglig vård vid abort. Högsta domstolen i USA
• Högsta domstolens huvuduppgift är att tolka och avgöra om lagar står i överensstämmelse med konstitutionen. Domstolen spelar därmed en stor politisk roll när den tar ställning i olika samhällsfrågor.
• Domstolen består av nio domare som sitter på livstid. Nya domare utses alltså när en sittande domare går bort, av presidenten.
• Donald Trump har utsett två domare. Under 2017 nominerade han Niel Grosuch och Brett Kavanaugh, båda konservativa.
• Det är för första gången konservativ majoritet i domstolen.
• När federala domstolar stoppar abortlagstiftningen på delstatsnivå når fallen till slut Högsta domstolen. Källa: Landguiden UI Siffror/plock 150 … lagar som på olika sätt försvårar abort har drivits i flera delstater sedan 2016. 400 … lagar som på olika sätt försvårar abort har drivits i flera delstater sedan 2011. (Källa: ACLU) CITAT: ”2019 har blivit året då anti-abort-politiker har gjort klart att dess slutgiltiga mål är att förbjuda abort helt och fullt, under alla stadier i graviditeten och under alla omständigheter.” Elisabeth Nash, Guttmacher Institute. 21 juni Beslutas om delstatens Missouris sista abortklinik i St. Louis läggs ner. Kliniken har hängt löst i flera veckor då delstatens hälsovårdsmyndighet beslutade att inte förlänga licensen i maj, med motiveringen att flera problem funnits vid en inspektion. Kliniken menar dock att de följer reglerna och menar att nedläggningshotet är ett led i delstatens anti-abortagenda.
Stängs kliniken blir det Missouri den första delstaten där det inte finns någon abortklinik, på 50 år.
Så vill delstaterna begränsa aborträtten
• Totalförbud - Alabama
• Förbud efter sex veckor - Georgia - Kentucky - Mississippi - Louisiana Ohio
'• Förbud efter åtta veckor Missouri
• Förbud efter 18 veckor - Arkansas - Utah Källa: Guttmacher Institute
