BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– USA har i princip förbjudit alla Natostater från att delta, säger Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen.
Natomedlemmar som Norge, Kanada och Litauen röstade nej i oktober. Till och med USA-allierade Japan – det enda landet som attackerats med kärnvapen – röstade emot att FN skulle få chansen att förhandla fram ett förbud.
USA protesterar
Men det räckte inte. Totalt röstade 35 emot, 13 avstod, och 113 röstade för. I slutet av mars påbörjades så förhandlingarna i FN:s generalförsamling. Kärnvapenmakternas motstånd hade inte kallnat.
– USA höll till och med en protestdemonstration utanför förhandlingsrummet i mars, säger Josefin Lind.
Hon syftar på att Nikki Haley, Donald Trumps FN-ambassadör, höll ett anförande inför omkring tjugo ambassadörer till USA-allierade som inte deltar i samtalen. Haley menade att dessa länder ”skulle älska ett förbud mot kärnvapen. Men i denna tid kan vi inte ärligt säga att vi skulle skydda våra befolkningar genom att tillåta orätta händer att få tag på kärnvapen medan vi som är bra på att försöka skapa fred och säkerhet inte ska ha dem”.
Några dagar tidigare hade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov också tydliggjort landets linje. ”Ansträngningarna för att tvinga kärnvapenstater att överge sina kärnvapen har intensifierats kraftigt den senaste tiden. Det står helt och hållet klart att tiden inte är mogen för det”.
Nedrustning räcker inte
Men samtalen fortsätter, nu med över 130 länder. För första gången i kärnvapensammanhang har också icke-statliga organisationer en viktig roll i samtalen.
De som försöker förhandla fram ett förbud håller ofta med kärnvapenstaterna om att vi lever i farliga och osäkra tider, men menar att det just därför är ännu viktigare att få fart på nedrustningen av kärnvapen, som har gått i stå under två decennier.
Josefin Lind är på plats i New York fram till den 7 juli för att hjälpa till att få ett slagkraftigt förbud i hamn. Inom Ican, den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, förhandlar de varje morgon fram en linje som de sedan driver gentemot medlemsstaterna – de som till sist har rösträtt.
Räcker förbudet?
Om FN:s generalförsamling lyckas, i juli eller senare, att ta fram ett förbud, återstår knäckfrågan: hur ska kärnvapenstaterna förmås följa förbudet? Flera analytiker menar att ett internationellt förbud kan bli en viktig plattform varifrån påtryckningar och kampanjarbete kan föras.
– Vi har ju sett att det funnits ett enormt motstånd hos kärnvapenstaterna mot den här processen, säger Josefin Lind.
– Det tycker jag inte att man kan tolka på något annat sätt än att de också inser hur viktigt det här avtalet kommer bli, och att det kommer att vara svårt för dem att ignorera det.
En stor majoritet av FN:s medlemmar, 123 länder, röstade för ett förbud.
38 länder röstade mot att FN ska förhandla ett förbud mot kärnvapen, 27 av dem är Natoländer:
Albanien (Natomedlem)
Andorra
Australien
Belgien (Natomedlem)
Bosnien & Hercegovina
Bulgarien (Natomedlem)
Danmark (Natomedlem)
Estland (Natomedlem)
Frankrike (kärnvapenmakt) (Natomedlem)
Grekland (Natomedlem)
Island (Natomedlem)
Israel (kärnvapenmakt)
Italien (Natomedlem)
Japan
Kanada (Natomedlem)
Kroatien (Natomedlem)
Lettland (Natomedlem)
Litauen (Natomedlem)
Luxemburg
Mikronesien
Monaco
Montenegro
Norge (Natomedlem)
Polen (Natomedlem)
Portugal (Natomedlem)
Rumänien (Natomedlem)
Ryssland (kärnvapenmakt)
Sydkorea
Serbien
Slovakien (Natomedlem)
Slovenien (Natomedlem)
Spanien (Natomedlem)
Storbritannien (kärnvapenmakt) (Natomedlem)
Tjeckien (Natomedlem)
Turkiet (Natomedlem)
Tyskland (Natomedlem)
Ungern (Natomedlem)
USA (kärnvapenmakt) (Natomedlem)
16 länder avstod från att rösta:
Armenien, Finland, Guyana, Indien (kärnvapenmakt), Kina (kärnvapenmakt), Kyrgyzstan, Mali, Marocko, Nederländerna (Natomedlem), Nicaragua, Pakistan (kärnvapenmakt), Schweiz, Sudan, Uzbekistan, Vanuatu, Vitryssland.
Tre avgörande frågor i förhandlingarna
Finansiering och stöd till kärnvapen?
De flesta organisationer och flera av medlemsstaterna som deltar i förhandlingarna vill förbjuda finansiering och andra handlingar som assisterar kärnvapenprogram i andra länder. Det kan innebära att de svenska AP-fonderna tvingas sälja sina aktier i bolag med starka kopplingar till kärnvapenindustrin – vars värde i dag är 4,7 miljarder kronor enligt Dagens Industri.
Hur ska kärnvapenstater kunna gå med?
Inga kärnvapenstater deltar i förhandlingarna, men de behöver ges möjligheter att gå med om de kan visa hur de tänker göra sig av med kärnvapen. Frågan är hur kraven ska formuleras. Och hur ska FN kontrollera att stater håller vad de lovar?
Ratificering?
Hur många länder ska ratificera förbudet för att det ska träda i kraft inom vara tillräckligt accepterat och samtidigt starkt nog? Buden ligger just nu på mellan 30–80 länder.
