– Invånarna litade inte på polisen, och polisen var inte särskilt engagerad i invånarnas liv, säger Louis Cappelli, en av arkitekterna bakom polisreformen i Camdens stadshus, till Dagens ETC.

Efter att staden upplöste sin poliskår 2013 fick poliserna söka om sina jobb. Staden tog in konsulter från New York University för att uppdatera polisens förhållningsregler, bland annat när det gäller rätten att bruka våld.

Polisen presenterar sig

Sedan dess har Camden ofta beskrivits som en framgångssaga. Brottsligheten nådde under förra året sin lägsta nivå på 50 år och antalet anmälningar om polisvåld har minskat drastiskt. I somras fick polischefen Joseph Wysocki beröm för att han marscherade med i en av Black Lives Matter-demonstrationerna efter George Floyds död. Tidigare president Barack Obama har lyft fram Camdens polisreform som ett föredöme.

Nyckeln till framgång är tätare kontakt med invånarna, menar Louis Cappelli.

– Det första som nyanställda poliser gör är att knacka dörr i kvarteret och presentera sig för invånarna. När de sedan patrullerar gör de det till fots eller på cykel i kvarteren där de jobbar. Det är en dramatisk förändring. Nu litar invånarna på våra poliser, och är mycket mer villiga att prata med dem och hjälpa till i utredningar. Det leder till att brottsligheten minskar, säger Louis Capelli.

Men bland Camdens invånare finns fortfarande en utbredd kritik mot polisen, och staden ses inte som någon förebild av de flesta Black Lives Matter-

aktivister. Det handlar bland annat om att invånarna inte haft tillräckligt inflytande över polisreformen, att polisen i för hög utsträckning har gripit folk för småsaker och att brottsligheten fortfarande är hög. Staden har lika många poliser i tjänst som innan reformen.

Ingen förbättring

Ojii BaBa Madi, en pastor som arbetar med ungdomar i Camden och som bott där hela sitt liv, tycker inte att det skett någon större förbättring i relationen mellan stadens svarta invånare och polisen.

– Den där nära relationen mellan polis och invånare som utlovats ser jag inte till. Ibland ser vi en polis passera förbi i en bil, men aldrig att de går till fots i mitt kvarter eller kommer fram och startar en dialog. Det är också ett problem att en klar majoritet av poliserna bor utanför staden, och är vita i en stad med 95 procent svarta invånare, säger Ojii BaBa Madi.

– Det är för tidigt att kalla det här för en succé.