BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Till Norges rödgröna i Stortinget räknas traditionellt Arbeiderpartiet (AP), Sosialistisk venstreparti (SV) och Senterpartiet (SP), som till skillnad från i Sverige står till vänster om mitten. Även Miljøpartiet de Grønne finns i stortinget men Ap:s ledare Jonas Gahr Støre har hittills avfärdat samarbete med dem. Ända sedan förra året har de rödgröna lett över regeringen bestående av Høyre (H) och Fremskrittspartiet (FrP) men i mitten av augusti kom NRK:s stora opinionsmätning som blev en riktig kalldusch för Arbeiderpartiet. De hamnade på 27,1 procent, ett ras med nära sex procent jämfört med föregående mätning i juni.
– Min förklaring är att det varit väldigt mycket debatt om invandring som Frp satt på dagordningen. Det är en fråga Arbeiderpartiet inte trivs med. När den är högt på dagordningen vinner FrP på det och kanske SV. Arbeiderpartiet är delat och vet inte hur de ska göra, säger Bjørgulv Braanen.
Kultur och identitet
I anslutning till frågan om invandringen har också en debatt om kultur och norsk identitet dykt upp i valrörelsen. Det är dock inga frågor som blir avgörande, menar Toril Aalberg, valforskare och professor vid Institutionen för sociologi och statsvetenskap på universitetet NTNU i Trondheim.
– Välfärd som sjukvård, äldreomsorg och skola brukar traditionellt dominera i valen. Nu kan också skattefrågan bli viktigare än den varit på länge. Arbeiderpartiet går bland annat till val på höjda skatter, säger Toril Aalberg.
Totalt vill partiet höja skatterna med omkring 15 miljarder norska kronor under nästa mandatperiod, för att satsa på välfärden. De senaste fyra åren har den Høyre-ledda regeringen gjort skattesänkningar på omkring 21 miljarder, och ett vallöfte är att gå vidare och även skära i förmögenhetsskatten. På sikt ska den bort helt, enligt dem.
Bjørgulv Braanen menar att de rödgröna lyckats ganska bra med att framställa skattesänkarlöftena som en splittrande politik som gynnar ett fåtal.
– Att sänka skatten har traditionellt varit en vinnarfråga i valkampanjer. Därför är det lite överraskande att vänstern klarat av att göra det till något dåligt.
Landsbygdens villkor
Frågan om landsbygdens villkor har också hettat till årets valkampanj. Norge har de senaste åren genomfört omfattande centraliseringsreformer som bland annat lett till att specialistvård koncentrerats till större sjukhus och närpolisstationer försvunnit.
Störst kritik väcker den pågående kommunsammanslagningen som började träda i kraft första januari i år då Norges 428 kommuner blev 426. År 2020 ska antalet ha minskats till 354.
– Centrum-periferi är en gammal konflikt i norsk politik som går ända tillbaka till frigörelsen från Danmark, men också till kampanjen inför EU-omröstningen, säger Toril Aalberg.
Senterpartiet har kritiserat kommunreformen hårt och gått kraftigt fram på landsbygden, inte minst i Nordnorge. Partiet backade visserligen något i NRK:s augustimätning, men landade ändå på 9,2 procent vilket är nästan dubbelt så högt som valresultatet 2013.
– Senterpartiet äger frågorna i distriktspolitiken. De är de mest distriktsvänliga, alltså decentraliseringsvänliga. Det har blivit en hel del diskussioner som varit knutna till Brexit och Senterpartiet har pratat mycket i media om att det inte varit så illa att stå utanför EU, säger Toril Alberg.