Sonya Sotnyk: ”Det känns ofta som att vi är väldigt ensamma”

En torsdagskväll i februari kliver den ukrainska radioprogramledaren Sonya Sotnyk upp på en scen i en musikbar i Kiev och inleder en välbesökt solidaritetskväll som stöttar den ukrainska armén. Hon är en känd musikprofil som leder morgonprogrammet i populära Radio Roks och även har gett ut egen musik. Under kvällen kommer flera fans fram och ber om en autograf. 

Men det är inte främst på grund av Sonya Sotnyk som folk har samlats. Varje torsdag sedan Ryssland påbörjade den fullskaliga invasionen av Ukraina har det arrangerats musikaliska ”auktionskvällar” i Kiev, som går ut på att folk ska bjuda på olika donerade objekt. Pengarna går oavkortat till de väpnade styrkorna. 

– Kriget började redan för nio år sedan. Då kom det många flyktingar till Kiev från östra Ukraina och Krim och Kievborna började hjälpa dem. Det här ledde så småningom till att välgörenhetsstiftelsen Svoi bildades. Stiftelsen behövde pengar och därför föddes det här projektet, berättar Sonya Sotnyk för Dagens ETC ute i musikbarens rökruta. 

Solidariska auktioner arrangerades redan från 2014 och framåt, men bara under sommartid. Den saken förändrades i och med invasionen för ett år sedan. Nu är auktionerna stående evenemang varje vecka, och oftast i kombination med livemusik.

– Hur mycket pengar vi får in beror på hur mycket folk har donerat tidigare under dagen. Om det skett några stora bombningar har folk ofta redan gett bort mycket och då har de inte råd att donera stora summor på kvällen. Men ikväll har vi redan fått in motsvarande 1 000 euro, säger Sonya Sotnyk. 

Under kvällen har hon bland annat auktionerat ut en lampa med ett tryckt citat av Ukrainas överbefälhavare, general Valerij Zaluzjnyj. Ett halsband med snäckor, en kortlek, en målning, ett par ullstrumpor. Stiftelsen Svoi har dessutom ett samarbete med det ukrainska postverket och idag auktionerar man ut ett ark nytryckta frimärken med temat ukrainskt motstånd. 

– Det konstigaste jag någonsin sålt är en burk med inlagda saltgurkor, det var ikväll och jag köpte den själv för 500 hryvnia. En gumma gav den till några aktivister och de donerade den till oss.

Sonya Sotnyk extraknäcker också som bartender på en svartkrog i Kiev. Dels för att bygga vidare på traditionen av laglösa barer i staden, dels för att få en extra inkomst. 

– Annars har jag inte råd att donera och köpa saker på auktionskvällarna i lika stor utsträckning som jag vill. 

Auktionskvällarna är bara ett av många exempel på hur det uppstått nya solidaritetsinitiativ i Ukraina under det senaste året. Men det anmärkningsvärda här i Kiev är detta också skett i en miljö ofta bestående av frihetliga personer, som tidigare gärna höll armlängds avstånd till statliga institutioner. Människor som är marinerade i upplevelserna av polisens övervåld under Majdanrevolutionen 2013–2014. Nu i krigstider har det uppstått en märklig allians.

Senare på kvällen går punkbandet Stepan Pantera upp på scenen och spelar coverlåtar. Namnet är en ordvits på den kontroversiella ukrainska 1900-talsnationalisten Stepan Bandera, men det är svårt att veta om bandet för den sakens skull har ett politiskt budskap. Förutom att de vill stödja den ukrainska armén. I publiken står långhåriga hårdrockare och punkare bredvid uniformsklädda soldater med kryckor, nyanlända från fronten. 

– Ingen hade hört talats om det här bandet innan, de skrev till mig och frågade om de fick komma. Det är inte alltid banden som lockar besökare. Men förra gången hade vi en bluesartist som uppträdde, och på grund av det donerade vänner i Chicago 3 000 dollar till oss, säger Sonya Sotnyk.

– Vi är förstås tacksamma för sådan hjälp. För det känns ofta som att vi är väldigt ensamma. Som att vi är ett folk som belagts med ett dödsstraff. Om Ryssland fortsätter existera i den form landet är i nu, så har vi inte någon framtid.