Solidaritet utan gränser

Vädjade om hjälp

Idén blev konkret när de läste en internationell vädjan om hjälp från Kobane där brandbilar efterlystes. Civilbefolkningen i Kobane har drabbats hårt och över 200 000 människor har tvingats på flykt.
I dag har många börjat återvända till sin hemstad med hopp om att de sargade husen ska återuppbyggas och att ett nytt samhälle ska ta form. För att det ska bli verklighet behövs omvärldens stöd.

– Initiativet är också ett sätt att stödja den positiva utvecklingen i regionen. Trots att de befinner sig mitt i ett pågående krig försöker de samtidigt åstadkomma en samhällsförändring som slår vakt om demokratiska principer, kvinnors rättigheter och jämlikhet. En fungerande räddningstjänst är en av samhällets viktigaste funktioner, och det finns inte längre i Kobane. Allt är ju förstört, säger Mikael.

Första sändningen gått iväg

Han berättar att svenska brandstationer ofta har välfungerande räddningsmaterial som inte kommer till användning eftersom deras utrustning uppdateras kontinuerligt. Material i bra skick som de insåg kan vara till stor nytta i andra delar av världen. För några veckor sedan gick den första sändningen från Stockholm mot Syrien. En lastbil packad med bland annat larmkläder, brandhjälmar och bårar befinner sig just nu i Italien på väg till Kobane.

– Väl framme kommer fem räddningsbilar att ställas i ordning med den utrustning vi skickar, verktyg som används för losstagning vid trafikolyckor och för att rädda människor ur raserade byggnader. 

Släpper inte förbi hjälpsändningar

Transporten till Kobane har dock visat sig vara svårare än vad de först trodde. Turkiet är ovilliga att släppa igenom hjälpsändningar över gränsen till kurdiska områden i Syrien. I väntan på att situationen ska förändras och transporten kan återupptas fortsätter Brandmännens solidaritetsrörelse med förberedelser inför nästa sändning. 

– Vi efterlyser utrustning via vår Facebooksida och responsen har varit överväldigande. Det är många som vill hjälpa till. Vi har till och med blivit erbjudna en hel brandbil. Genom svenska Rojavakomittéerna har vi kommit i kontakt med brandmän i Kobane. 

I framtiden hoppas Mikael att Brandmännens solidaritetsrörelse ska växa och att de ska hitta vägar för att kunna bistå vid uppbyggnaden av en ny räddningsorganisation i Rojava. Just nu undersöker de möjligheterna för att kunna utbilda brandmän på plats, men även här hemma i Sverige. 

– Vi kände att det saknades en solidaritetsorganisation för räddningspersonal, det finns inga ”Brandmän utan gränser”. Det här är vårt försök.