Hennes make är den som historiskt sett lyckats locka flest amerikaner till vallokalerna. När Barack Obama vann valet 2008 röstade hela 131 miljoner. Deltagandet var drygt 62 procent, den högsta siffran sedan 1960-talet. När han omvaldes för fyra år sedan var siffran nästan fem procentenheter lägre.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Misstror båda sidor
Det amerikanska valdeltagandet är vanligtvis ett av de lägsta jämfört med övriga OECD-länder. I år står kampen mellan de två minst omtyckta presidentkandidaterna någonsin, om det faktumet i kombination med en märklig valrörelse lockar fler eller färre till valurnorna återstår att se.
New York-borna Hannah Grace och Paris Morgan, två unga amerikaner som jobbar inom musikindustrin, kan i år rösta för första gången. Ingen av dem kommer dock att använda den möjligheten.
– När jag fyllde 18 såg jag fram emot att få gå och rösta. Men med de här kandidaterna är det svårt att välja någon. Båda två har en del bra att komma med men det finns alldeles för mycket som jag inte håller med om, säger Hannah Grace.
– Jag flyttar hellre till Kanada, säger Paris Morgan med ett litet skratt.
– Donald Trump är en affärsman som inte bryr sig om något annat än pengar. Hillary Clinton, hon är skum. Barack Obama har tagit oss framåt, han har lyckats skapa jobb. Han har åstadkommit förändring. Men ingen av de här två kommer att hålla vad de lovar, fortsätter han och tillägger att medierna, åtminstone de stora nyhetsbolagen, inte ger någon rättvis bild av alternativen.
Hanna Grace tycker att jämlikhet är den viktigaste valfrågan och vill inte se klyftorna mellan människor öka mer.
– Jag hade röstat på Bernie Sanders om valet stått mellan honom och Donald Trump.
Valdeltagandet är större bland välutbildade med högre inkomst jämfört med fattigare, lågutbildade. Äldre röstar oftare än unga. Vid det senaste valet var deltagandet för första gången något högre bland svarta än bland vita.
– Tillgången till information, kunskap om hur man registrera sig, och om vad ett val innebär, spelar in, säger Jan Leighley, professor i statsvetenskap vid American University och en av författarna till boken Who votes now?
– Om människor kan se en tydlig skillnad mellan kandidaterna gör det det också mer troligt att de går och röstar, säger hon.
Politiska partier och kandidater riktar oftast sina resurser mot de grupper och individer som röstat tidigare, menar hon.
– De försöker inte få alla att rösta, de försöker bara få väljare.
New York-bon Abas Gaafar driver en väskaffär på Manhattan. Han är ursprungligen från Libanon men har bott i USA i flera decennier.
– Jag har kunnat rösta sedan 2008 men tänker inte göra det. Jag gillar inte politik.
Han har ändå åsikter om presidentskapet.
– Det vore bra om en affärsman tog över. Vi behöver företagande. Och säkerhet. Men jag tänker inte stå i kö för att rösta. Kanske om jag bodde i en annan delstat, här kommer Trump ändå att förlora, säger Abas Gaafar.
Precis som de flesta amerikaner bor Abas Gaafar i en delstat där det på förhand är klart vilken av kandidaterna som kommer att vinna. Den kandidat som tar hem flest röster i en delstat tar hem alla dess elektorsröster. Bara runt tio delstater ses som swing states, där båda kandidaterna har chans att vinna och det är i praktiken i dem valet avgörs.
Miljoner utan medborgarskap
Alla som bor i USA kan inte rösta. Bissoon Dial bor i stadsdelen Queens men jobbar som byggnadsarbetare på Manhattan. Han har varit i USA fem år och kommer ursprungligen från Guinea.
– Nej, jag ska inte rösta eftersom jag inte är medborgare, förklarar han och tillägger att han annars hade stöttat Hillary Clinton.
Bissoon Dial är en av runt 25 miljoner som lever i USA utan att vara medborgare, knappt hälften av dessa är papperslösa.
Om man baserar valdeltagandet på det totala antalet vuxna med åldern inne var det bara 53,6 procent som röstade 2012. En grupp som inte tillåts rösta är personer som dömts för allvarliga brott. Reglerna skiljer sig åt mellan delstater men gäller runt sex miljoner människor, majoriteten har redan avtjänat sina straff.
Inte heller de boende i de amerikanska territorierna Puerto Rico, Guam och Amerikanska Jungfruöarna får rösta.
I år inför flera delstater hårdare krav på foto-legitimation vid röstning.
– Liberaler menar att det är en taktik från republikaner som vill hålla nere valdeltagandet bland afroamerikaner. Det är framför allt delstater i södra USA som infört de här reglerna. Ibland kan den här typen av förändringar få människor att mobilisera men ibland minskar det deltagandet, säger Jan Leighley.
