Som nykomling drev den indiskfödda ingenjören och ekonomen hårt kravet på 15 dollar minimilön, motsvarande 150 kronor. Redan 2014 godkändes förslaget och flera andra amerikanska städer har sedan dess följt Seattles exempel i ”the fight for 15”.

I dag är det åter dags för val i Seattle och Sawant ställs mot en mäktig motståndare – multi­miljardbolaget Amazon. På valsedeln står det Egan Orion, företagare och organisatör av stadens årliga Pridefestival, men 48-åringen har ordentlig uppbackning av e-handelsjätten som skänkt en miljon dollar, motsvarande tio miljoner kronor, till hans kampanj.

Det närmar sig lunchtid när Dagens ETC når Sawant på telefon några dagar innan valet. Hon har redan hunnit med ett morgonmöte med en grupp volontärer som in i det sista ska knacka dörr och ringa väljare.

– Det är ett tight race och valdeltagandet kommer att avgöra, spår hon och poängterar hur viktiga gräsrötterna är för kampanjen.

”Kapplöpning mot botten”

Varför är Amazon så mån om att bli av med Sawant? Ett svar är den förmögenhetsskatt för företag, ofta kallad Amazonskatt eller miljardärsskatt, som hon propagerat starkt för och tillfälligt lyckades driva igenom. Företag med över 20 miljoner dollar – 200 miljoner kronor – i beskattningsbara intäkter skulle betala en skatt på 275 dollar per anställd. Pengarna skulle gå till allmännyttiga bostäder och andra åtgärder för att bekämpa hemlöshet. Förslaget röstades igenom i fullmäktige – men drogs tillbaka en månad senare efter att Amazon hotat med att flytta jobb från Seattle.

– Vanliga människor bombarderas ständigt med den typen av falska budskap, säger Sawant.

– Visst, vi kan inte låtsas att miljardärer som Jeff Bezos inte har makten att ta bort jobb. De kommer att hota med det, och de kommer att genomföra det. Det handlar inte om att avfärda det på något sätt utan om att inse att historien visar att om vi viker oss för översittarföretag så blir det bara värre. Kapplöpningen mot botten fortsätter.

Amazon är störta arbetsgivare

Sawant nämner flygplanstillverkaren Boeing som för några år sedan fick igenom ett avtal med delstatens styrande om att slippa nio miljarder dollar i skatt – 90 miljarder kronor – men som senare ändå avskedade tusentals.

Amazon är Seattles största privata arbetsgivare med 40 000 anställda och ett av de framgångsrika och växande bolag i techbranschen som fått visserligen skapat massor av jobb men samtidigt fått levnadsomkostnaderna att öka snabbt. Hyrorna har gått upp med 70 procent sedan 2010 och, påpekar Sawant, man behöver inte ens vara fattig eller låginkomsttagare för att inte ha råd med bostad. Hemlösheten i staden är den tredje värsta i landet efter New York och Los Angeles.

Amazon är inte det enda företaget som backar kandidater i valet, flera företag har lämnat stora donationer.

– Närmare 45 miljoner kronor har donerats och varje gång jag tittar så har det ökat. Amazon har själva troligen skänkt närmare 20 miljoner. Även personer som Bernie Sanders, Elizabeth Warren och tidigare arbetsmarknadsminister Robert Reich har sagt att vi måste stå emot det här eftersom det inte bara handlar om Seattle. Seattle är ett testlabb för miljardärerna. Om de kan komma undan med att helt sonika köpa stadshuset genom ett fientligt uppköp av vår demokratiska process så kan de göra det i andra städer också. Vi måste stoppa det, många städers framtid står på spel.

”Budskapet är sammanhållning”

Utmanaren Egan Orion är knap­past någon ultrakonservativ politiker utan menar själv att han är enig med Sawant i en majoritet av valfrågorna. Men, skriver han på sin kampanjs webbsida, han tänker söka enighet istället för att som Sawant splittra.

– Medborgarrättsrörelsen framställdes också som splittrande, Martin Luther King anklagades för att splittra. Så jag är i ganska hedrande sällskap historiskt sett, kommenterar Sawant och fortsätter:

– Vårt budskap är sammanhållning. Men inte med miljardärerna utan mellan hyresgäster och fastighetsägare, småföretagare och arbetare.

Även personer från fackförbund och andra vänsterpolitiker har anklagat Kshama Sawant för att inte vilja samarbeta. Hon vann årets primärval med mindre marginal än tidigare år och delar av fackföreningsrörelsen ställde sig bakom en annan kandidat. Det senare är en reflektion av en djupare oenighet som debatteras inom hela arbetarrörelsen, menar Sawant, och konstaterar hur facken efter Ronald Reagan- och Margaret Thatcher-eran blivit mindre benägna att ta strid och istället måna om att hålla sig väl med ledningen.

– Vi ska inte strejka, vi ska inte vara aggressiva alls mot cheferna, fackliga organisatörer ska inte vara radikala. Demokratin inom fackföreningarna minskade också. Men efter decennier i dvala börjar nu den verkliga potentialen hos den amerikanska arbetarrörelsen sippra fram igen, säger hon och nämner lärarstrejker i West Virginia och Chicago, och att flygbolaget Deltas anställda nyligen börjat organisera sig.

Hon var först ut

Efter Amazons kampanjbidrag till motståndaren slöt flera av dem som tidigare kritiserat Sawant upp bakom henne.

När hon kom in i fullmäktige 2013 var hon en av få socialistiska politiker på en så hög nivå. Idag har det blivit ett vanligare epitet och nykomlingar även på den nationella arenan, med Alexandria Ocasio-Cortez i spetsen, kallar sig demokratiska socialister.

– Det bekräftar vår analys när vi sa att det inte bara handlar om Seattle. Uppenbarligen finns det en öppning för vänstern över hela landet och det är vår plikt, vi som har en annan vision för USA, att utnyttja den.

Nästa fråga där hon tror att Seattle kan gå i bräschen och inspirera fler nationellt är hyresregleringar och en utbyggnad av subventionerade bostäder för låginkomsttagare.

Kommer Amazon att hjälpa till att betala för det?

– Haha, om någon tror att miljardärerna kommer att göra något utifrån en mystisk godhet i sina hjärtan så har de levt under en sten. Jag menar, se dig omkring, de har skickat ett tydligt meddelande, de har ingen tanke på att göra det som vi skulle säga är ”det rätta”. Istället för att hålla andan och vänta på något som aldrig skett, låt oss tro på vår egen förmåga att bygga en stark rörelse och inte be om ursäkt. Vad är det för fel med att slåss för social rättvisa? Vi bör göra det med mod och stolthet.