Den politiska diskussionen om autonoma vapensystem har blossat upp internationellt de senaste åren. I Genève så träffas i dagarna en expertgrupp för att diskutera utvecklingen av autonoma vapensystem och behovet av regler. Gruppen ska bland annat besluta om den ska ta med förslag om reglering till konferensen som FN:s konvention om särskilt inhumana vapen, CCW, har i december. Men alla länder vill inte se lagar för mördarrobotar.
– Konferensen i december är absoluta slutpunkten för när man inte längre kan anse att det kan komma någon reglering från FN-systemet, säger Måns Molander, Nordenchef för Human Rights Watch.
Stora nationer emot förbud
Oron för autonoma vapensystem har ökar bland världens länder det senaste decenniet och minst 31 nationer kräver nu ett internationellt förbud. Men under det pågående mötet i Genève så har Ryssland – som är ett av länderna som själva utvecklar den här formen av teknik – redan uttryckt att de anser att det absolut inte behövs något förbud gällande autonoma vapen. Även länder som USA och Israel har tidigare sagt att det är ”för tidigt” att införa reglering.
De över 180 organisationer som gått samman i den globala kampanjen “Campaign to Stop Killer Robots” varnar för är att helt autonoma vapensystem innebär att maskiner själv kommer kunna välja vem som får leva och vem som ska dö.
– Vissa tycker att en framtid med autonoma vapensystem är bättre för att det kan innebära att maskiner slåss mot maskiner utan några människor som krigar. Men autonoma vapen kommer att utgöra stora risker som bland annat en sänkt tröskel för krig och svårare ansvarsutkrävning. Dessutom är det främst rika länder som kommer kunna utveckla dessa vapen och eventuellt använda dem, säger Deborah Solomon, kampanjledare för mördarrobotar på Svenska Freds.
De turkiskt tillverkade drönarna som FN-rapporten menar på har använts i Libyen var enbart autonoma i sin svärmning. Det vill säga att de utan mänsklig kontroll svävar högt över ett specifikt område och attackerar specifika mål i det området. Men händelserna i Libyen, säger Deborah Solomon, är en påminnelse om hur pass nära vi befinner oss helt autonoma vapensystem. Maskiner som kommer att ta mer komplicerade beslut än så. Hon anser just därför att införandet av internationella lagar inte kan vänta så mycket längre.
– Det som gör det svårt är att länder som USA och Ryssland, utöver att vara stora militära nationer även är medlemmar i FN:s säkerhetsråd. Det gör att de kan sätta tonen i den politiska diskussionen. De ligger därför på andra länder att sätta press i frågan, säger hon och fortsätter.
– Det är många fredsorganisationer i afrikanska länder som räds för att dessa vapen kommer att testas i Afrika först. De menar därför att det är väldigt viktigt att också andra nedrustningsländer som Sverige verkligen driver på frågan. Det kan inte bara ligga på länder som kommer påverkas först att agera.
Anser ni att Sverige har gjort tillräckligt i den här frågan?
– Utrikesministern har sagt att Sverige vill ligga i framkant. Men vi anser inte att Sverige har gjort nog. Man kan absolut agera starkare än vad man har gjort.
Sverige ej ledande
I en debattartikel som publicerades av Sydsvenskan 2019 skriver utrikesminister Ann Linde (S) och dåvarande klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) att Sverige har ett ansvar att agera i frågan om mördarrobotar ”medan det finns tid”. Ministrarna skrev att Sverige ska vara ledande i frågan och att regeringen tillsatt en arbetsgrupp att ta fram förslag på hur ett förbud mot autonoma vapensystem kan se ut.
Två år har gått sedan debattartikeln och Sverige har ännu inte ställt sig till den växande grupp av länder som kräver ett förbud.
Human Rights Watch, HRW, anser att Sverige inte varit ledande i frågan, utan tvärtom skickat dubbla signaler gällande autonoma vapen. Ann Linde har å ena sidan sagt att man kommer verka för ett förbud, men i FN så har Sverige varit passiv i frågan, enligt HRW:s Nordenchef Måns Molander.
– Sverige behöver bli mycket tydligare om var man står när man förhandlar i FN-systemet, säger han.
HRW menar att tekniken för autonoma vapen har tagit snabba steg framåt de senaste åren, men att den politiska diskussionen har stått still under tiden. Länder som USA, Ryssland och Israel har under en längre tid försökt stoppa den politiska utveckling som en allt större del av världen vill se, genom att göra motstånd mot olika förslag. De olika spår gällande reglering som främst tagits upp under de internationella diskussionerna tror därför HRW inte kommer vara framgångsrika om de blir verklighet.
– Vi vill inte se ett totalförbud för all form av autonoma vapen. Men vi vill att det ska finnas regler om meningsfull mänsklig kontroll av system vid attacker materiella mål. Vi vill också se ett totalförbud i användandet av autonoma vapen mot människor, säger Måns Molander.
Avgörande steg
FN-konventionens stundande konferensen i december är ett avgörande steg i de politiska förhandlingar som pågått sedan 2014. Så länge gruppen av stora nationer inte tänker ändra sig i frågan så finns risken att sju år av diskussion kan resultera i ingenting.
– Om så blir fallet så blir man tvungen att tänka utanför CCW. Länderna som är överens om ett förbud kan till exempel samlas till en egen konferens och där gemensamt fatta beslut. Olika former av vapen har förbjudits på den vägen förut, säger Måns Molander.
Dagens ETC har sökt utrikesminister Ann Linde, som inte valt att ställa upp på en intervju. Utrikesdepartementets presstjänst har istället i ett mejl kommenterat varför regeringen ännu inte valt att stödja ett förbud.
”Regeringen har varit tydlig med att man arbetar för ett effektivt internationellt förbud mot autonoma vapensystem som är oförenliga med folkrättens krav. Det som krävs för att det ska vara ett effektivt förbud är att det ska vara tydligt vad som förbjuds och att det ska omfatta de länder som har förmåga att utveckla dessa vapensystem. Detta behöver dock inte nödvändigtvis innebära att de aktivt stöder utformningen av förbudet.”
