BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Sand är en av de mest konsumerade naturresurserna på jorden och, efter vatten, världens mest använda råvara. Att tillverka glas och betong kräver oerhörda mängder. Enligt UNEP, FN:s miljöprogram, bryts 40 miljarder ton sand och grus varje år för att gjuta betong. Det är dubbelt så mycket sand som världens alla floder årligen skickar ut i haven. Utvinningen påverkar den biologiska mångfalden, rubbar ekosystem och får stränder att försvinna.
Sandindustrin beräknas omsätta uppemot 70 miljarder dollar, 600 miljarder kronor, och den globala efterfrågan har skapat en snabbt växande, och i många fall olaglig, handel. Det talas om ett sandkrig.
I Marocko kontrolleras utvinningen av kriminella nätverk och i Indien är den så kallade sandmaffian landets mäktigaste kriminella organisation och har de senaste åren skördat hundratals liv – däribland poliser och aktivister, rapporter flera internationella medier.
”Polisen hämtar mutor”
– Det fanns även viss illegal verksamhet tidigare men inte i sådan utsträckning att marker stals och människor blev dödade, säger Dushynt Nagar till tidningen Wired.
Han är ordförande för en organisation som arbetar för lokala bönders rättigheter i Raipur Khadar i Indien där den illegala sandutvinningen är utbredd. Även på den indonesiska ön Java vittnar människor om hur den växande industrin skadar samhället och miljön.
– Varje dag kommer polisen hit och hämtar upp mutor från de olika arbetslagen med sandtjuvar. Det här är inte bra. Regeringen har förbjudet det, men ändå fortsätter det. Vi är ju alla människor och behöver pengar, säger krabbodlaren Sumirin, som har intervjuats av Sveriges radio.
Sand är ingen outtömlig resurs och IMF, internationella valutafonden, flaggar för att sanden håller på att ta slut. Det är nämligen skillnad på sand och sand. De enorma mängder som återfinns i öknen duger inte till att göra betong. Kornen är för rundslipade till skillnad från de i havet som är kantigare och därför kan binda materialet bättre.
I Dubai är den eftertraktade och välanvända råvaran slut. För att bygga skyskrapor och nytt land importeras nu sand från Australien och den glupska sandaptiten i Singapore har medfört att hela öar i Indonesien har försvunnit.
”Det finns åtgärder”
2013 kom Delis Delestrac film Sand Wars som handlar om hur jakten på den rätta sanden till hus, vägar och elektronik är en tickande miljöbomb. Nu varnar även IMF, i senaste rapporten Finance and Development, för den problematiska utvecklingen – som hittills inte varit så uppmärksammad om man jämför med andra miljöfrågor.
I och med den ökande urbaniseringen ser efterfrågan på betong inte ut att sina. FN:s beräkningar visar att megastäder, med 10 miljoner invånare, har ökat från tio stycken år 1990 till 28 idag. 2030 väntas antalet vara uppe i 40 och 2050 väntas mer än två miljarder fler människor bo i städer.
– Det finns många åtgärder som kan vidtas men det kräver att folk vet att det finns ett problem och att det budskapet når beslutsfattare och politiker, säger regissören Delis Delestrac i TED-föreläsningen Let´s talk about sand.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Smink och datachips
• Sand är en källa till kiseldioxid, ett mineral som finns i en mängd produkter som vi använder dagligen, exempelvis tandkräm, kosmetika och papper.
• Förutom till glas och betong används sand även för att tillverka optiska fibrer, mobiltelefonkomponenter och datachips.
Ökad sandanvändning
• Betongindustrins användning av sand har fördubblats. Från 1994 till 2012 steg siffran från elva miljarder ton till 26 miljarder ton, enligt den amerikanska geologiska myndigheten USGS.
• Singapore har till exempel ökat sin landyta med mer än 25 procent sedan sextiotalet genom att skyffla upp enorma mängder sand. På grund av miljöskadorna har Indonesien, Malaysia och Vietnam begränsat eller förbjudit exporten av sand till Singapore.
• I Dubai har hundratals miljoner ton sand använts för att skapa kilometerlånga konstgjorda öar.
Källor: SR/UNEP/IMF
