I dag är det 373 dagar tills millenniemålen ska vara uppfyllda. Det var år 2000 som samtliga av FN:s medlemsstater undertecknade de stolta löftena till världens fattiga. Målen omtalas bland entusiasterna som konkreta, tidsbestämda och mätbara. De ska vara vägledande för nationella myndigheter, för FN och andra organisationer som jobbar för att minska fattigdomen.
FN samlar in statistik för att följa utvecklingen, men på många områden måste statistiken tolkas med försiktighet, enligt Svenska FN-förbundet. Statistiken från många länder är bristfällig och kan i en del fall vara uppsnyggad.
– Självklart är det så att olika länder har olika förutsättningar för att få in tillförlitlig statistik. Men där går FN in och gör egna bedömningar. Det viktiga är att kunna följa trender, snarare än att alla siffror stämmer fullt ut, säger Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet.
Motstridiga mål
Det håller ett antal forskare på London International Development Centre med om. De har granskat statistikinsamlingen och skrivit en rapport om hur målen fungerar i praktiken. Rapporten publicerades redan 2010 och kritiken var omfattande. Enligt forskarna är statistiken osäker och målen ofullständiga och motstridiga. De kombinerar nyliberala idéer om ekonomisk tillväxt med gröna krav på hållbarhet – två mål som står i strid med varandra och omöjligen kan uppnås samtidigt.
Forskarna anser vidare att målen är för specifika – eftersom de uttrycks i procent blir frestelsen att göra insatser där det är enklast stor samtidigt som grupper som skulle behöva mer hjälp lätt förbises. Forskarna kritiserar också att millenniemålen styckats upp trots att de hänger samman – utbildning leder till minskad fattigdom och ökad jämställdhet som i sin tur kan leda till minskad mödradödlighet, för att ta ett exempel.
För att kunna mäta utvecklingen är målen specificerade på områden där det finns något som är enkelt att mäta – som hur många barn som går skolan.
Helhetsbilden inte ljus
I rapporten lyfts exemplet Indien där över 95 procent av alla barn mellan sex och fjorton år är inskrivna i skolan Men när forskarna reste till Indien upptäckte de att antalet barn som verkligen gick i skolan var betydligt färre, i vissa delstater tog bara ett av fyra barn del av undervisningen.
När nya mål nu ska fastställas bör de vara mer inriktade på helhet och principer, menar forskarna.
Men idag är millenniemålen det bästa vi har och enligt den på vissa områden osäkra FN-statistiken, som är från 2012, har världen gjort en del framsteg. Som helhet är bilden inte lika ljus.
Vad kan vi vänta oss när nu millienniemålen revideras 2015?
– De är ju fortfarande under förhandling, men jag tror att det blir större fokus på jämställdhet och kvinnor och barns hälsa. Sexuella och reproduktiva rättigheter lär bli prioriterat, liksom klimatet, säger Pekka Johansson vid FN-förbundet.
Milleniemålen
Mål 1. Utrota fattigdom och hunger – delmål halvering till 2015
Den extrema fattigdomen, att människor lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, har på många håll minskat (men statistiken visar inte hur många som lever på 1,30 dollar om dagen), inte minst i flera asiatiska länder. Samtidigt har fler blivit fattiga i östra och sydöstra Europa. Uppskattningsvis 1,2 miljarder människor lever fortfarande i extrem fattigdom och nära 850 miljoner lider fortfarande av kronisk hunger.
Mål 2. Grundskoleutbildning för alla
Enligt FN-statistiken ökar antalet barn i världen som slutför grundskoleutbildningen. Särskilt på grund av att Indien har lyckats med sin utbildningspolitik. Men som forskarrapporten från London International Development Centre visar är statistiken om antalet barn som är inskrivna i grundskolan på många håll osäker. Fortfarande är det generellt fler pojkar än flickor som slutför grundskoleutbildning i världen.
Mål 3. Främja jämställdhet mellan könen och kvinnors makt
Under senare år har andelen kvinnor som lönearbetar ökat i många länder. Ungefär en tredjedel av de lönearbetande är idag kvinnor. Kvinnor arbetar dock oftare inom enkla yrken och har sämre lön och rättigheter än män. Samtidigt har andelen kvinnor i världens parlament ökat– idag är 17,2 procent av världens ministrar är kvinnor. Nicaragua leder utvecklingen med 57 procent kvinnor på ministerposter.
Mål 4. Minska barnadödligheten
Barnadödligheten minskar – men inte tillräckligt snabbt för att nå målet om att antalet barn som dör innan fem års ålder ska minska med två tredjedelar till 2015. Den högsta barnadödligheten finns fortfarande i Afrika söder om Sahara där ett av tio barn inte överlever sin femte födelsedag. Lunginflammation, diarreér och malaria orsakar flest dödsfall. Många barn dör i späd ålder och hade kunnat räddas genom förbyggande åtgärder och billig behandling.
Mål 5. Minska mödradödligheten
Mödradödligheten har nästan halverats jämfört med 1990 men fortfarande dör uppskattningsvis 800 kvinnor varje dag i samband med graviditet eller förlossning. Statistiken över mödradödligheten är dock ofta osäker, då systematisk under- och felrapportering är vanlig. Klart är att framsteg har gjorts på området på flera håll, ändå är världen långt från det uppsatta målet. Utbildad personal vid födslar, bättre mödravård och familjeplanering skulle kunna få ner siffrorna.
Mål 6. Stoppa spridningen av hiv/aids, tbc, malaria m. fl.
Allt färre smittas av hit och allt fler har tillgång till bromsmediciner.
Även malaria och TBC är på tillbakagång. Antalet aidsrelaterade dödsfall bland barn har minskat kraftigt. Runt 17,8 miljoner barn beräknas samtidigt ha förlorat en eller båda sina föräldrar i aids – de flesta i Afrika söder om Sahara. Dödsfallen i malaria har minskat stort, men dödligheten är fortfarande hög. Samtidigt ökar sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar i hela välden.
Mål 7. Säkra en miljömässigt hållbar utveckling
Ett av delmålen har uppnåtts: Andelen människor som saknar tillgång till rent vatten har halverats. Däremot saknar många fortfarande drägliga sanitära förhållanden och världens slumområden växer. Millenniemål sju innebär också att världens länder ska minska sina utsläpp av växthusgaser. Istället fortsätter utsläppen att öka. Utsläppen per capita är högst i de rika länderna, men ökar mest i utvecklingsländer. Den biologiska mångfalden i världen fortsätter att minska, trots målet om att bevara mångfalden.
Mål 8. Ökat bistånd, rättvis handel och skuldavskrivningar
Trots skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna och vissa lättnader vad gäller handelshinder har den rika världen lång väg kvar för att uppfylla det åttonde millenniemålet. Endast fem länder lever upp till löftet att biståndet ska uppgå till 0,7 procent av landets bruttonationalinkomst (BNI). Sverige avsätter 0,7 procent av BNI, men kritiserades nyligen för att ta pengar från biståndsbudgeten för att istället bekosta flyktingmottagningen.
Karin Holmberg
Amanda Schulin
