Skolorna i Syrien stängda efter maktskiftet

Mängder av explosioner och skottsalvor, både nära och på avstånd. Tidigt i söndags morse väcktes Mioh Nemoto av de höga ljuden. Han är Unicefs representant i Syrien, och har efter två år i landet vant sig vid oroligheter. Men söndagens händelse var något nytt. Slutet på den senaste veckans eskalering, slutet på familjen al-Assads styre.  

– Jag gick upp och insåg vad det var som hade hänt, även om hela situationen var förvirrande, säger han.

Han beskriver stämningen de första dagarna som chockartad. Och även om människor firade på Damaskus gator i söndags, uppstod också ett slags vakuum. Som att allt stod på paus.  

– Både i måndags och tisdag var det få människor som var ute. Nästan allt var har varit stängt, men idag har en del affärer börjat öppna igen. Det är ett bra tecken, säger  Mioh Nemoto på telefon från Damaskus på onsdagen.

Men fortfarande är skolorna stängda.

– Som det är nu har barnen inte tillgång till utbildning. Det är prioriterat för oss nu, och en av de saker vi jobbar med, att barnen ska kunna gå i skolan, säger han.

Födda in i krig

För Unicef i Syrien ligger fokus förstås på barnen. Utmaningarna är många, för att barnen i Syrien ska kunna leva ett bra liv krävs betydligt mer än att det finns skolor att gå till.

– De här barnen är födda i ett land i konflikt. Kriget har pågått i 14 år, och även innan det som nu har hänt har det varit kris på många sätt. Förra året drabbades landet av jordbävning, det har varit våld, ekonomisk kris, krig. Vår uppgift, nu och tidigare, är att säkra att barnen har tillgång till sjukvård, mat och skola, säger Mioh Nemoto.

I många delar av landet har sjukvården varit bristfällig. Läkare och sjuksköterskor har lämnat landet, det har under perioder varit svårt att få tillgång till el, vatten och till den utrustning som krävs. De bristerna kvarstår.

– Förhoppningen är att det kan bli bättre nu, att vårdpersonal kan komma tillbaka, till exempel. Inte minst för barnens skull behövs tillgång till i alla fall den mest grundläggande vården. Som det är nu har vi många barn som inte fått nödvändiga vacciner till exempel.

Många mår psykiskt dåligt

Enligt FN är nästan 17 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd i Syrien, mer än hälften av befolkningen saknar en stabil vattenkälla och 90 procent lever under fattigdomsgränsen. Över sju miljoner människor är på flykt inom landet. Under tiden inbördeskriget pågått har det återkommande larmats om humanitär katastrof. En situation som gör att mängder av barn inte bara lider av brist på mat, vård och skola, utan att de också mår psykiskt dåligt.

– Det är ett annat av de områden vi prioriterar nu, att finnas på plats och ge barnen psykosocial vård och stöd. Vi vet att det behovet är väldigt stort.

Bland både barn och deras föräldrar är känslorna efter att al-Assad störtats blandade, upplever Mioh Nemoto. Det finns ett hopp, men också en oro. Ingen vet hur det kommer att bli nu.

– Alla vill ju känna hopp, kanske särskilt de unga. De hoppas att framtiden är ljusare nu, att de ska kunna få en anställning, ett bra liv.

Det hoppas Mioh Nemoto också. 

– Syriens barn har lidit tillräckligt. Jag hoppas att nästa regering kommer prioritera barns rättigheter och säkerhet. Att barnen får möjlighet att bara vara barn.