1. Vad vill Syriza?
Partiet vill göra avskrivningar på de stora lån som Grekland tampas med – i det sista kvartalet 2014 hade landet en statsskuld på 176 procent av BNP. Därigenom vill Syriza också bli av med de åtstramningar som Grekland ålagts av ”trojkan” (EU-kommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken) för att få nödlånen.
På hemmaplan har partiet lagt fram ett politiskt program som bland annat innefattar ett återställande av pensionerna i landet, höjningar av minimilönen, matkuponger och gratis elektricitet till minst 300 000 hushåll och gratis sjukvård.
2. Hur ser Syrizas utsikter ut vad gäller att förhandla fram en skuldavskrivning?
Att det kommer bli svåra förhandlingar är i princip alla överens om, men partiföreträdare har sagt att de inte kommer backa från sina krav på avskrivningar. Samtidigt har Europeiska centralbanken gjort gällande att några lättnader inte är att vänta:
– Det är absolut klart att vi inte kommer att kunna gå med på en skuldlättnad som inkluderar grekiska statsobligationer, säger ECB:s styrelseledamoten Benoit Coeure i en intervju med den tyska affärstidningen Handelsblatt.
Hur förhandlingarna kommer att sluta återstår att se.
3. Vilka är Oberoende greker och varför samarbetar Syriza med dem?
Oberoende greker är ett konservativt och nationalistiskt högerparti, grundat 2012, som bland annat motsätter sig invandring och vill verka för ett ”självständigt Grekland”. Partiledaren och grundaren Panos Kammenos anklagades nyligen för antisemitism efter att han hävdat att grekiska judar betalar mindre skatt än övriga medborgare, rapporterar The Guardian. Partiet fick 13 mandat i valet, och är därmed (tillsammans med Pasok) ett av de minsta som tog plats i parlamentet.
Det Oberoende greker och Syriza har gemensamt är motståndet mot åtstramningspaketen som Grekland påtvingats, och en stark kritik mot EU och trojkan. Till Dagens ETC säger Syrizas partiföreträdare att stödet behövs och att man godtar det eftersom Oberoende greker sagt sig villiga att stödja huvudlinjerna i Syrizas program.
4. Kommer det inte bli väldigt svårt för Syriza att hålla sina vallöften?
Det är något högeropinionen gärna gör gällande, och något som framförs på Expressens och Svenska Dagbladets ledarsidor. På andra sidan finns personer som Paul Krugman, nationalekonom och skribent för The New York Times, som menar att Syriza politik inte är radikal nog. ”Skuldavskrivningar och en lättande av åtstramningarna skulle reducera den ekonomiska smärtan, men det är tveksamt om det är nog för att skapa en stark återhämtning”, skriver han.
5. Varför blir ett radikalt vänsterparti så stort i Grekland just nu?
Många gör gällande att grekerna tröttnat på åtstramningarna, som drabbat landet hårt och inte lett till ekonomisk tillväxt. Arbetslösheten i landet ligger för närvarande på omkring 25 procent. Syriza har ridit på en våg av motstånd mot åtstramningspolitiken, EU och trojkan.
6. Finns det någon sanning bakom påståendet att grekerna är lata?
OECD-statistik visar bland annat att antalet arbetade timmar i Grekland i genomsnitt ligger på 2037 per person(år 2013). Det är nästan 300 timmar mer per år än OECD-genomsnittet. Pensionsåldern ligger i snitt på 61 år, och inte 50 år, som en del medier har påstått.
7. Kommer Grekland göra en så kallad ”grexit” och lämna eurosamarbetet?
Flera ledande Syrizapolitiker har varit tydliga med att de inte avser att lämna eurozonen, eftersom det sannolikt skulle innebära ett betydande ekonomiskt trubbel. Samtidigt menar ett flertal analytiker att förhandlingarna om skuldavskrivningar kommer att bli mycket svåra. Något som i förlängningen kan innebära att Grekland ställer in sina betalningar, och därefter lämnar eurosamarbetet. Men risken för en ”grexit” anses i dagsläget inte överhängande, menar bland annat Pierre Moscovici, EU-kommissionär i ekonomiska frågor.
