– Deal, skrev EU:s rådsordförande Charles Michel på Twitter klockan 05.31. 

EU-ledarna beskriver uppgörelsen som historisk. 

Den innebär ett gigantiskt stödpaket till de värst coronadrabbade länderna på 750 miljarder euro, motsvarande 7 700 miljarder svenska kronor. Drygt hälften, 390 miljarder euro ska delas ut i bidrag och resterande 360 miljarder som lån. Pengarna ska gemensamt lånas upp av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt till år 2058.

Samtidigt lades en långtidsbudget fram om 1074 miljarder euro till år 2027. 

För Sveriges del innebär det att avgiften till EU höjs från 39 miljarder till 45 miljarder kronor årligen, detta trots en kraftig rabatt på 11 miljarder kronor per år. 

Sveriges regering är nöjda med kompromissen.

– Det är en bra överenskommelse, säger statsminister Stefan Löfven (S) på en pressträff från Bryssel på tisdagsförmiddagen.

– Vi har säkrat rejäla svenska rabatter över hela perioden. Det här är de största svenska rabatterna någonsin, säger Löfven. 

Men Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt ser uppgörelsen som en besvikelse. 

– Det blir en väldigt dyr uppgörelse för Sverige. 148 miiljarder till bidrag i den här fonden och en höjd medlemsavgift med 6 miljarder per år. Och det ska ju tas av vår statsbudget i en tid när vi behöver satsa på sjukvård och äldreomsorg, säger Sjöstedt till Dagens ETC. 

– Sen är det också en ny princip i EU att man börjar låna upp stora summor för att betala tillbaka i framtiden, och det tycker jag är möjligen nånting som euroländerna kan göra, men vi röstade nej till den typen av centralstyrd ekonomisk politik när vi röstade nej till euron. 

Landade i kompromisser

De brännande punkterna om att skriva in klimatambitioner och frågan om rättsstatens principer i uppgörelsen landade i kompromisser. EU-ledarna är nöjda med att budgeten för första gången kopplas till klimatambitionerna, medan Polen och Ungern har beskrivit den antagna texten som en stor seger och att kopplingen mellan rättsstaten och EU-medel har blivit svagare. 

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen delar inte den bilden. 

– Det finns en stark koppling till rättsstaten och ett starkt skydd för EU:s finansiella intressen, sade hon på tisdagsmorgonen från Bryssel. 

Jonas Sjöstedt anser att formuleringarna urvattnades i slutskedet. 

– Det är en del av skådespelet att alla alltid är nöjda och har vunnit när mötet är slut. Men det som hände på slutet var att möjligheten att dra in stöd om man inte uppfyller EU:s klimatambitioner vattnades ur väldigt kraftigt. Det var ett steg bakåt.

– Jag kan förstå att Ungern och Polen tycker att de vann på slutet, tyvärr.  Därför att det fanns en ganska fyllig text, som vattnades ner till en betydligt kortare och mindre substantiell text i slutsatserna. Det är synd, för att vi vill inte betala miljarder till länder som delvis använder pengarna på ett felaktigt sätt och stegvis monterar ner demokratin. Därför var det här illa att texten vattnades ur på slutet, säger han. 

Sjöstedt bekräftar att Vänsterpartiet kommer att KU-anmäla regeringen. 

– Ja, vi kommer att göra det har vi bestämt. Det beror på den här nya texten om rättsstaten, som alla partier utom SD sa var en så viktig fråga. Vi fick aldrig se den försvagade texten innan regeringen sa ja till den. Det är ju riksdagen som ger regeringen mandat, och i det här fallet hade vi ingen praktisk möjlighet att veta vad vi sa ja till. Regeringen vet att det här har varit den mest känsliga och avgörande frågan för många partier och då tycker jag att riksdagen ska ha rätt att veta exakt vad det är som regeringen går med på.

Vad fanns det egentligen för realistiska alternativ till en lösning, när medlemsländerna låg så otroligt långt ifrån varandra från början? 

– Jag tycker att regeringen valde fel strategi. Jag tycker att de skulle hävdat att återhämtningsfonden ska vara bara för euroländerna. Det är de som har en gemensam valuta, då kan de ha gemensam upplåning. Men vi har ju röstat nej till den färdriktningen när vi röstade nej till euron. Så redan där gjorde man ett vägval som stod Sverige dyrt. 

– Från början sa man noll bidrag, och nu har vi en nota på 148 miljarder kronor som ska ut från svenska skattebetalare till bidrag. Jag tycker att det är en dålig uppgörelse. Den ökar EU:s
 makt att styra den ekonomiska politiken i medlemsländerna. Det blir väldigt dyrt för de svenska skattebetalarna. Och viktiga formuleringar om klimat och rättsstat urvattnades på slutet. Det är en besvikelse, säger Jonas Sjöstedt.

Enligt statsminister Löfven stämmer det inte att riksdagens EU-nämnd inte fick se den slutgiltiga texten.

– Vi informerar hela tiden. De har fått se slutskrivningen, det är självklart, säger Löfven på pressträffen.