Efter katastrofen där minst 850 människor omkom i en förlisning i Medelhavet ska EU:s säkerhetsmyndighet Frontex tredubbla sin operation Triton.
– Vårt uppdrag är inte sjöräddning utan gränskontroll, sa Frontex talesperson Izabella Cooper när Dagens ETC talade med henne nyligen.
Hon förtydligade och sa att Frontex tar den allmänna skyldigheten att rädda liv på havet på stort allvar, men insisterade på att det inte är deras uppgift och inte heller borde vara det.
– En större budget är inte lösningen, det krävs ett europeiskt samordningsprojekt och lagliga vägar in, sa Izabella Cooper.
”Ett misslyckande”
I torsdags, den 23 april, samlades EU-topparna för att prata om ”flyktingkrisen”. Där beslutades om ökade resurser till Operation Triton, trots att de själva, enligt Izabella Cooper, inte tror att det är den bästa lösningen. Därtill lades åtgärder som att förstöra människosmugglares båtar, militära insatser mot människosmuggling, förstörelse av de sjöodugliga båtar de använder, samt accelerering av tillbakaskickandet av ”irreguljära migranter”.
– Operation Triton är i grunden ett misslyckande. Medelhavet är världens mest dödliga gräns och någon måste ha uppgiften att aktivt rädda liv, säger Christopher Catrambone grundare av det privata initiativet Moas (Migrant Offshore Aid Station).
Han är en framgångsrik entreprenör vars företag säljer försäkringar och medicinsk hjälp till människor och organisationer som verkar i farliga länder. Tillgången till privat kapital, materiell och kunskap är vad som gör frivilligorganisationen till en av Medelhavets mest sofistikerade. Deras fartyg är välutrustat för uppdraget; de har bland annat drönare som de skickar ut för att lokalisera flyktingar.
– Anledningen till att vi drog igång Moas från första början var just Operation Triton. Det påstås att operationen ersätter Mare Nostrum men så är det inte. En räddningsinsats lades ned och ingen alls sattes in. Det är där vi kommer in, säger Christian Perigini, talesman för Moas.
Med en budget på nio miljoner i månaden och med det specifika uppdraget att söka upp och rädda flyktingar på Medelhavet räddade italienska Mare Nostrum omkring 170 000 liv. Insatsen påbörjades som ett svar på en förlisning i oktober 2013 då 366 människor dog utanför Lampedusa. Italien satsade stort men fick inte ekonomiskt stöd av andra EU-stater Bland andra Storbritannien pressade dessutom på nedläggning med argumentet att att ”livräddning fungerar som dragningsfaktor”. Detta ledde till att Mare Nostrum avslutades och Operation Triton tog vid.
Fick varningssignaler
En viktig skillnad mellan de båda insatserna är att Mare Nostrums fartyg rörde sig ca 100 sjömil söder om Malta och Lampedusa medan Triton är begränsad till ca 30 sjömil söder om öarna. Man opererar långt ifrån de områden där de flesta flyktingbåtar hamnar i nöd.
– Det stämmer inte riktigt, vi har vid flera tillfällen närmat oss Libyen och utfört räddningsinsatser långt utanför vårt patrullområde, säger Izabella Cooper.
De står dock för mindre än en tredjedel av livräddningarna.
Organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch varnade för att det förhållningsättet i skulle leda fler dödsfall. De skrev rapporter och gjorde uttalanden där de unisont varnade för att flyktingströmmarna skulle öka, med eller utan räddningsinsatser.
Två månader före katastrofen förra veckan gick FN:s flyktingkommissarie Antonio Guterres ut med en varning. Han sa att om inte Europa ”stärkte sin förmåga att rädda liv, med en robust sök- och räddningsoperation i centrala Medelhavet” så skulle tusentals flyktingar dö.
Sedan dess har tusentals flyktingar dött.
– Varje dag vaknar vi upp till fler döda i Medelhavet. Att inte aktivt undsätta dem hindrar inte desperata människor från att riskera sina liv. Det enda det leder till är fler dödsfall, säger Christian Perigini.
”Behövs mer än någonsin”
Den andra maj kommer Moas att återuppta sin räddningsoperation. Förra året räddade de ungefär 3000 liv på 60 dagars uppdrag. I år samarbetar de med Läkare utan gränser som kommer att sköta vården av flyktingar efter att de tagits ombord.
Donald Tusk, europiska rådets ordförande som var värd för toppmötet i torsdags, sa att livräddning är viktigt men ”det bästa sättet att rädda människor är att se till att det inte sätter sig i båtarna från första början. Att det viktiga är att koncentrera är att bryta smugglarnas nätverk”.
EU:s utrikeschef Federica Mogherini ska förbereda en insats med militär prägel som ska beslagta och förstöra människosmugglarnas båtar. För detta krävs ett mandat från FN:s säkerhetsråd.
– Vi kan bara konstatera att våra insatser nu behövs mer än någonsin, kommenterar Christian Perigini.
Begränsade resurser
Moas är Medelhavets mest sofistikerade privata sjöräddarinsats. De har dock väldigt begränsade resurser och söker finansiering på olika sätt. Bland annat försöker de locka kändiskockar att följa med ut och laga mat till räddade flyktingar.
– Någon som Jamie Oliver vore bra, det är en konst att laga bra mat med sådana begränsade resurser, säger Perigini.
Sea Watch, en annan privat sök- och räddningsinsats med bas på Malta har startade förra året. Även detta initiativ är taget av en entreprenör – tysken Harald Höppner och vänner till honom. De använder en hundra år gammal, renoverad fiskebåt och har med den räddat hundratals personer.
– Vi gör det för att det måste göras. Det finns människor i nöd där ute som ingen räddar. Det är vår plikt, säger talespersonen Daniel Shephert.
Trots de uppenbara riskerna med att korsa Medelhavet har flyktingar fortsatt att borda icke-sjödugliga båtar. Många tar med sig barn. 21 000 personer tagit sig hela vägen till Italien sedan början av 2015 men upp till 2000 har förolyckats på vägen.
– Låt mig vara tydlig, ingen inbillar sig att vi kan lösa problemet idag. Det stora problemet är krig och fattigdom och det är inte Europas fel, sa Donald Tusk efter toppmötet i torsdags.
Ingen specifik livräddningsåtgärd presenterades från EU:s håll.
