Dödssiffrorna efter Israels bombning av Gazaremsan, som har pågått sedan förra veckan, närmar sig 200. Trots omvärldens växande press på en vapenvila syns inga tecken på att våldsamheterna ska upphöra.
John Lyndon är ordförande för organisationen OneVoice som arbetar för fred på gräsrotsnivå både i Israel och i Palestina.
– Situationen är otroligt allvarlig, snart på nivå med de fullskaliga krig som har rasat i regionen.
Han ser en rad skäl till att läget har nått den här nivån.
– Det är ett väldigt våldsamt symptom på status quo. Förutom grundkonflikten är Palestina fortsatt splittrat. Dessutom har spänningar och våldsamheter eskalerats bland civilbefolkningarna.
Just att ländernas civila involverar sig allt mer i konflikten ser Lyndon som extra bekymmersamt.
– Det är svårt att få till stånd en vapenvila mellan vanliga medborgare. Att se tre israeliska ungdomar kidnappas och dödas och sedan en palestinsk ungdom kidnappas och torteras till döds följt av kravaller är väldigt skrämmande för alla som jobbar för fred.
Lyndon menar att han väldigt gärna ser fredsförhandlingar mellan ledare för Israel och palestinska Hamas, men att OneVoice och andra hjälporganisationer befarar att civila israeler och palestinier inte kommer att sluta med hämndaktioner.
– Därför arbetar vi mycket med just civilbefolkningen. Vi inbillar oss inte att vi kan påverka Hamas eller den israeliska regeringen, men vi vet att vi kan påverka på individnivå och det är så vi kan arbeta för fred.
Just nu består OneVoice fredsarbete till stor del av att anordna antivålddemonstrationer.
– Vi har anordnat stora demonstrationer i både Nablus, Tel Aviv och Jerusalem samtidigt som israeler och palestinier inom organisationen tillsammans kampanjar för ett eld upphör-avtal.
Att FN:s säkerhetsråd nu också uppmanar till vapenvila är viktigt, tror Lyndon, men inte avgörande.
– Säkerhetsrådet är en väldigt framträdande internationell institution och det är svårt att nå konsensus, så det är viktigt att de uppmanar till eldupphör.
Han påpekar dock att det finns en väldig cynism när det gäller internationella institutioner.
– I Israel känner de att FN inte är helt medvetna om alla delar av situationen och i Palestina tycker man att det ofta är mycket snack och lite verkstad – att inte tillräckligt mycket drivs igenom. Det enda sättet att uppnå fred är att börja arbeta nedifrån.
Agerar mänsklig sköld
Svensken Fred Ekblad är en av åtta internationella solidaritetsaktivister som just nu befinner sig i ett rehabsjukhus för äldre på Gazaremsan.
– Vi agerar mänsklig sköld efter att sjukhuset träffades av fyra varningsraketer, som inte exploderar, och två explosiva. Jag försöker utnyttja mina privilegier – mitt svenska medborgarskap och min vita kropp – för att skydda sjukhusets patienter som inte kan flyttas någonstans.
Ekblad kommer att stanna på sjukhuset så länge det krävs och säger att han inte har hunnit tänka på sin egen trygghet.
– Det är lättare att tänka på vänners säkerhet, men här kan vem som helst dö. Just nu är jag i överlevnadsläge.
”Oroligheter varje kväll”
Det är inte bara på Gazaremsan som många känner sig otrygga. Fadia Assali, som bor i palestinska Nablus på Västbanken, berättar att hon är väldigt orolig över det som händer.
– Här är det oroligheter varje kväll, soldater kommer in i staden vid tolv-ett varje natt och skjuter mot och arresterar folk. Det är inte tryggt här en sekund.
Förra hösten greps hennes då 17-åriga son Taher av israeliska soldater, misstänkt för terrorbrott.
Han satt fängslad i 100 dagar utan rättegång innan han dömdes till sex månaders fängelse efter att ha skrivit under en bekännelse, någonting Fadia Assali säger att han tvingades till. Nu är hon återigen orolig för hans säkerhet.
”Utom mig av oro”
– Min son jobbar till klockan elva varje kväll, jag sitter hemma och är utom mig av oro tills att han kommer hem.
Nu efterlyser hon starkare reaktioner från omvärlden.
– Det är inte första gången det här händer, men ändå hörs ingenting konkret från FN. Jag vill att alla ska vakna och öppna ögonen för det som händer på Gazaremsan. Det sliter verkligen i hjärtat.