Men trots att demokratin är mycket svag i Tchad beslöt sig Frankrikes president Emmanuel Macron att snabbt bege sig till huvudstaden N’Djamena för att hedra den döde presidenten och samtidigt träffa den nye presidenten.
Detta ger en fingervisning om hur viktig bundsförvant Tchad är för Frankrike – och det inte bara handlar om jihadister och att skydda Europa och Frankrike från IS-terrorister. Tchad är trots sin fattigdom ett rikt land när det gäller olja och naturfyndigheter och många franska företag är mycket aktiva i både landet och området. Tchad är också en nyckel för de omkringliggande länderna och starkt militärt efter att Frankrike både med material och soldater stärkt och byggt upp landets krigsmakt.
Svenskar på plats
Tchad hotas inte bara av jihadisterna. Från norr rycker också en gerillarörelse, FACT, fram mot huvudstaden och det var i strider med den som president Déby enligt de knapphändiga uppgifterna dödades. FACT består framför allt av missnöjda militärer, politisk opposition, minoritetsgrupper och har stöd från den libyiske krigsherren Kahlifa Hifter.
Men det är inte bara Tchad det handlar om, många grannstater är hotade. I angränsande Mali bedrivs ett lågintensivt krig mellan jihadisterna och Malis armé. Det är i Mali som de svenska trupperna är stationerade. Soldaterna från Sverige ingår dels i den officiella FN-insatsen Minusma som har som mål att skydda civilbefolkningen.
Men 150 elitsoldater från Sverige ingår också i den operationella rörliga styrkan Task Force Takuba som är en del av den stora franska styrkan Operation Barkhane i Tchad/Mali med 5 000 man. Takuba och Barkhane är stridande och patrullerande på ett helt annat sätt än FN-insatsen och står under franskt befäl. I förra veckan skadades tre svenska soldater lindrigt när de under patrull utlöste en sprängladdning.
Barkhane har också fått kritik från människorättsorganisationen HRW för att i ett franskt luftangrepp dödat ett 20-tal oskyldiga civila som fanns på ”fel” plats.
Civilbefolkningen kommer emellan
Sverige har dessutom ett 15-tal militärer representerade i insatsen EUTM Mali, bildat av EU för att ”återställa lag och ordning samt neutralisera terroristhotet”. Den svenska militära personalen har inga stridande uppgifter utan ger råd till den maliska krigsmakten och utbildar lokal militär personal.
Den stora truppstyrkan kommer istället från fem av länderna i Sahel: Mauretanien, Tchad, Mali, Niger och Burkina Faso och bekostas av bland annat EU och av Frankrike i synnerhet.
Men kritiken från människorättsorganisationer är hård. International Cisis Group, ICG, menar att civilbefolkningen kläms hårt mellan jihadistiska terrorister och de hårdföra nationella trupperna. Minst 4 000 människor dödades i terroristangrepp i området förra året.
Ett stort hinder för framsteg är de korrupta, odemokratiska och repressiva nationalstaterna i området. Frankrikes koloniala inflytande är starkt och tillsammans med klimatförändringarna, stora ekologiska problem, covid-19, fattigdom och svält har inte några större framsteg i befolkningens levnadsvillkor uppnåtts.
FN:s flyktingorgan UNHCR räknar med att det finns över två miljoner internflyktingar i Sahel och antalet ökar starkt.
Risk för ökat stöd till jihadister
Flera människorättsorganisationer varnar för att den nuvarande strategin med militärmakt och repression inte kommer att lyckas utan tvärtom kommer att öka stödet för jihadisterna. ICG skriver i en ny rapport att riskerna är stora för att kampen om Sahel redan är förlorad:
”Stabiliseringsstrategin för Sahel, ledd av Frankrike, för med sig en ökning av mord och jihadistisk militans, samt försvagar allmänhetens förtroende för regionens regeringar.”
Frankrike driver dessutom en hård politik för att bevara och bevaka sitt inflytande i området, en politik som gör att man stöder även odemokratiska, korrupta regimer för att få stöd i sin kamp mot de jihadistiska organisationerna.
Förtroendet för EU, FN och västländerna når också mycket låga nivåer när dessa medvetet blundar för regionala korrupta regimernas missgrepp på det sätt som skett till exempel i Tchad.