BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I Burundi är situationen mycket allvarlig. Rapporter vittnar om nattliga räder utförda av president Pierre Nkurnzisas ungdomsmilis Imbonerakure. Unga människor beväpnade med automatvapen tar sig in i hem där kända oppositionella bor och avrättar familjemedlemmar. Många av de drabbade tillhör minoritetsfolkgruppen tutsis. Regimen leds av majoritetsfolkgruppen hutus.

Varnar för folkmord

FN har också varnat för ett nytt folkmord, där hutus skulle försöka utrota alla tutsis i Burundi, likt händelseförloppet i Rwanda 1994.

Den internationella brottsmålsdomstolen ICC har inlett en preliminär undersökning av vad som sker i Burundi. Samtidigt är informationen från och i Burundi mycket osäker. Regimen har stängt nästan alla större radiostationer och de få tidningar som fortfarande kommer ut är hårt censurerade.

Rapporterna kommer istället på sociala medier, såsom Whatsapp och Twitter men framför allt på Facebook där blogg-gruppen SOS Médias Burundi är mycket aktiva. Dessa uppgifter är dock overifierade.

Journalister har flytt landet

Regeringen har svårt att utföra sitt arbete utan ett fungerande internet och efter hårda nedskärningar i budgeten behöver den därför lägga varje öre de kan få från skatter på kommunikation. Att den digitala infrastrukturen inte fungerar är även ett hårt slag mot vanliga människor eftersom de flesta ekonomiska transaktioner sker på nätet via telefonbolagen.

Bedömare räknar med att en tredjedel av landets journalister har flytt efter att häktningsorders utfärdats mot dem. Organisationen Reporters Without Borders rankar nu Burundi på plats 156 av 180 länder i sitt pressfrihetsindex.

Tidigare har utländska journalister kunnat ta sig in i landet, men nu utfärdas inte längre journalistvisum och att bevaka landet inifrån är riskfyllt.

– Jag kan fortfarande ta mig in, men det är farligt numera och situationen är mycket svår i landet. Dessutom är inte nyhetsbyråer eller tidningar i väst särskilt intresserade av rapporter, så det är mycket svårt att få betalat för sitt arbete, säger en frilansjournalist som länge levt i Burundi, Rwanda och Kongo, till Dagens ETC.

Oroligheterna startade i april förra året då presidenten Pierre Nkurunziza beslutade sig för att, i strid med konstitutionen, ställa upp i presidentvalet för tredje gången. Protesterna blev omfattande, men han vägrade dra tillbaka sin kandidatur och blev vald efter ett val som kantats av bojkotter och beskyllningar om valfusk.

Burundi drabbades under åren 1972–2004 av flera mycket blodiga inbördeskrig då cirka 600 000 människor befaras ha dödats. Krigen hade en klar etnisk bakgrund och utkämpades i hög grad mellan hutus och tutsis. Den konstitution som president Pierre Nkurunziza bröt mot när han ställde upp i presidentvalet skulle vara garanten för framtida fred.