Konflikten i Mali slog mycket hårt mot ekonomin i det redan fattiga landet. Nu finns det tecken på en viss ekonomisk uppgång, men i landets norra delar är läget fortfarande kritiskt.
Malis politiska kris tog fart i mars 2012 då en statskupp genomfördes och tuaregrebeller och islamister lyckades ta kontroll över landets norra delar. Men i januari 2013 drevs rebellerna bort med hjälp av franska styrkor, och i juli hölls det val i landet.
Konflikten slog dock mycket hårt mot Malis redan svaga ekonomi. I maj förra året utlovade det internationella samfundet motsvarande 23 miljarder kronor för återuppbyggnaden av landet, men hittills har bara hälften av dessa pengar betalats ut.
Biståndsorganisationen Oxfam underströk nyligen i en rapport att den maliska staten måste vara mer transparent kring hur biståndspengarna fördelas. Enligt rapporten har korruptionen och otydligheten kring hur biståndspengarna delas upp lett till att många malier anser att befolkningen inte får den hjälp de förtjänar.
– Situationen i norra Mali har förblivit bräcklig. De biståndsgivande länderna måste komma ihåg att fler än 800 000 människor är i behov av akut matbistånd på grund av konflikten, dåliga skördar och utebliven nederbörd. Mali är i behov av ett omfattande stöd för att kunna hantera alla utmaningar, säger Mohamed L. Coulibaly, som är Oxfams landschef i Mali.
I huvudstaden Bamako har situationen börjat återgå till den normala.
– Priserna steg jättemycket för något år sedan. Men nu är de nästan tillbaka på de gamla nivåerna igen, berättar Binetou Diarra, som säljer tomater på en marknad i Bamako.
Alla hotell stängde
När konflikten rasade stängde alla hotell i huvudstaden. De har nu öppnat igen – trots att turisterna, som uppgick till en kvarts miljon under 2009, inte har börjat återvända till landet. På Hotel de l’Amitié, som är inhyst i en av Bamakos högsta byggnader, återfinns numera centret för FN:s mission i landet, medan personal från olika hjälporganisationer bor på stadens övriga hotell.
Även stadens restauranger och affärer har kunnat dra nytta av de utlänningar som arbetar här och de malier som har återvänt till hemlandet.
– Det är inte lätt att överleva, men vi är positiva. Vi vet att vi har det värsta bakom oss, säger butiksägaren Fatoumata Coulibaly.
Nyligen meddelade IMF-chefen Christine Lagarde att Malis BNP beräknas stiga med 6,6 procent under året, vilket är högre än tidigare bedömningar.
Men landet står fortfarande inför stora utmaningar, och medan huvudstaden upplever en viss återhämtning så lever många i norra Mali fortfarande i extrem fattigdom.
– Ekonomin är usel. Folk i norr som till stora delar var beroende av jordbruk för sin överlevnad har förlorat allt, säger parlamentsledamoten Dedeou Traore.
”Ekonomisk aktivitet har upphört”
Dedeou Traore kommer från den nordliga regionen Niafunké.
– Många statliga institutioner har ännu inte kommit igång med sin verksamhet i Niafunké. Människor känner sig övergivna, säger Traore.
Aicha Belco Maiga tillhör president Ibrahim Boubacar Keitas parti Samling för Mali. Hon företräder regionen Tessalit – en otillgänglig region nära gränsen till Algeriet.
– All ekonomisk aktivitet i Tessalit har upphört. Staden är tom. De som stannat kvar har tvingats sälja sina ägodelar för att kunna köpa mat. Nu finns det inget att äta, och det finns inga fungerande myndigheter. Befolkningen behöver vår hjälp. Ekonomin är inte i spillror – den är död, säger hon till IPS.
Marc-Andre Boisvert/IPS
