Shiamuslimerna slår tillbaka med bombdåd mot sunnibefolkningen och aktioner mot israeliska intressen.

För att förstå situationen måste man också se splittringen inom islam.

Splittring sedan 600-talet

Splittringen mellan de två religiösa riktningarna shia och sunni inträffade redan på 600-talet vid maktkampen om vem som skulle efterträda Muhammed vid hans bortgång.

Shiiterna ansåg att Muhammeds kusin som var gift med hans dotter skulle efterträda profeten, men han manövrerades bort av sunniterna, och hela shiarörelsen utsattes för en ytterst svårartad förföljelse. Sedan dess har motsättningarna mellan de två grupperna varit starka.

Sunnijihadisterna går i spetsen för terroristangrepp i hela världen och shiiter är deras främsta mål. Det ska också slås fast att jihadisterna inte är accepterade av den stora majoriteten sunni.

Shiamuslimska terrorattacker har framför allt varit riktade mot sunnimål i Mellanöstern samt mot Israel och israeliska mål i andra länder. När det gäller terrorattacker utanför Israel, Irak, Jemen och några andra länder är de praktiskt taget alltid utförda av extrema sunniorganisationer.

De främsta sunniorganisationerna inriktade på jihadism är IS, al-Qaida, Al-Shabaab, Boko Haram och en rad mindre organisationer som finns i stora nätverk.

Vill upprätta kalifat

Sunni är betydligt större i världen än shia. Det är egentligen bara i Iran, Irak, Azerbajdzjan och Bahrain som shiamuslimer är i majoritet. I Nordafrika och Palestina finns knappt några shiamuslimer.

I sin kamp om att framstå som den ledande organisationen har också motsättningarna mellan al-Qaida och IS hårdnat. I dag tar IS över allt mer makt och inflytande från al-Qaida och det är i dag IS som genomför de största aktionerna.

IS vill också upprätta ett världsomfattande kalifat som ska bestå av hela norra Afrika, Iberiska halvön, Spanien och Portugal, hela Mellanöstern inklusive Turkiet och Kurdistan, en stor bit av Europa, från Grekland i söder till Österrike i norr och till Svarta havet i öster, hela Arabiska halvön och Asien till och med Indien, Pakistan, Bangladesh i öster och delar av Kina i norr och öst.

Första aktionen förra sommaren

IS-aktioner utanför det framtida kalifatet har fram till nyligen varit mycket ovanliga. Medan al-Qaida genomfört angrepp i USA och Europa har IS främst verkat i sina kärnområden.

IS har dock sedan 2014 bytt taktik och genomför nu spektakulära terrordåd i Europa och planerar även aktioner i Nordamerika. Organisationen uppger att anledningen är att en rad stater i väst inlett angrepp mot IS i Syrien och Irak och att det därför är legitimt för dem att utföra aktioner i dessa stater.

Det första stora IS-attentatet i Europa utfördes i maj förra året mot det judiska museet i Bryssel, för att sedan följas upp av angreppet mot Charlie Hebdo i Paris och det senaste angreppet i Paris i november.

Tidigare aktioner i Europa, som bomberna i Londons tunnelbana och mot järnvägen i Madrid, har haft anknytning till al-Qaida.

Här finns IS starkaste fästen

Nordafrika

Konkurrensen i Nordafrika mellan IS och al-Qaida, där al-Qaida tidigare varit klart starkast, är den tydligaste. I dag har majoriteten i det stora nätverket al-Qaida i Islamiska Maghreb, AQIM, tagit ställning för IS, trots att det grundades som en del av al-Qaida. Samtidigt har en utbrytargrupp ur AQIM tagit på sig skulden för angreppet på ett hotell i Mali i förra veckan. Gruppen tros vara ledd av den ökände Mokhtar Belmokhtar men har splittrats i frågan om man ska samarbeta med IS eller al-Qaida. IS är mycket starkt i Libyen, liksom i Algeriet och Sinai.

Afghanistan

Grunderna till jihad-rörelsen finns i Afghanistan. Under Sovjets invasion av landet bildades en rad motståndsgrupper, mujahedin, och ur dem utvecklades sedan al-Qaida, som finansierades av USA.

al-Qaida blev känd och fruktad över hela världen efter terrorattacken i New York den 11 september 2001. Genom invasionen av Afghanistan försökte USA krossa al-Qaida men misslyckades. Istället kom en språngartad utveckling sedan USA 2003 invaderat Irak och störtat den sunnistyrda regimen under Saddam Hussein.

I dag har en rad talibanska ledare officiellt givit sitt stöd till IS.

Irak

IS, som hade bildats 1999, utropade stöd och lojalitet med al-Qaida i Irak direkt efter den amerikanska invasionen och gick med i al-Qaida Irak, AQI.

Det var i Irak som jihadisterna byggde upp sin styrka. Efter den USA-ledda invasionen försvann sunnibefolkningens hela maktposition. Eftersom Saddam Husseins armé och samhälle var uppbyggt av sunnimuslimer uppstod ett maktvakuum i vilket extrema organisationer tog över. Sunnimuslimer kunde inte längre få arbete i statsapparaten och armén men hade kvar sina vapen.

Under följande år fick både IS och al-Qaida stort inflytande i Irak, och det som sedan skulle bli IS utmärkte sig genom självmordsattacker mot shiamål i landet.

Syrien

När det syriska inbördeskriget inletts 2012 bildade IS tillsammans med lokala jihadister organisationen al-Nusrafronten med uppgift att bekämpa Assad-regimen, men också förbereda bildandet av en islamisk stat i Syrien. al-Nusrafronten fick stora framgångar och vände sig snart också mot de mer moderata frihetsorganisationerna som också slogs mot regimen.

Som ett led i IS utveckling beslutade organisationen ensidigt från Irak att al-Nusrafronten skulle läggas ned och istället bli en del av IS, eller Isil, Islamiska staten i Syrien och Irak. Beslutet ledde till en splittring av al-Nusrafronten, som fortfarande finns kvar i försvagad form och präglas av svåra inre motsättningar.

Övriga Afrika

De två starkaste jihadist-organisationerna i Afrika, Al Shabaab i Somalia och Boko Haram i Nigeria har tagit ställning för IS och kommer sannolikt på sikt att bli delar av organisationen. Boko Haram har redan i delar av Nigeria tagit namnet IS.

Mellanöstern

Det finns stöd för IS i Turkiet och i Jordanien. Även om det saudiarabiska kungahuset bekämpar IS, för sin egen överlevnad, finns det ett starkt stöd i landet för både IS och al-Qaida.

IS växer också i styrka i Jemen där landets sunnimuslimer slåss mot de shiamuslimska houthi-rebellerna som kommer från den norra delen av landet. Efter stora demonstrationer och efter att den sunniutsedde presidenten avgått tog houthi-rebellerna över makten. I dag tvingas de tillbaka av en koalition med Saudiarabien i spetsen som genomför bombningar av landet. På marken slås IS och al-Qaida mot houthi tillsammans med saudistödda styrkor.

Indien och Pakistan

Båda länderna räknas av IS som delar av det kalifat man ska upprätta, och IS stärker sig i området. Framför allt i gränsområdena mellan Afghanistan och Pakistan växer IS inflytande.

Sydostasien

Flera muslimska gerillagrupper i Thailand, Malaysia, Indonesien och Filippinerna ger nu sitt stöd till IS och har nära förbindelser med organisationen.