Så sent som i mars i år dömdes den 66-årige expresidenten för ett annat fall av korruption och mutbrott. Den gången dömdes han för att, med sin advokat Thierry Herzog som ombud, ha lovat domaren Gilbert Azibert en prestigefylld tjänst i utbyte mot hemlig information. Det hela avslöjades genom avlyssnade telefonsamtal. Alla tre dömdes till fängelsestraff.
Informationen de ville åt gällde den så kallade “Bettencourt-affären”. Nicolas Sarkozy anklagades för att ha utnyttjat den stormrika L'Oréal-arvtagerskan Liliane Bettencourts demens för att lura av henne pengar. Pengarna skulle användas olovligt i presidentvalskampanjen 2007. Åtalet lades ned 2014 i brist på bevis men Sarkozy, hans advokat och domaren är alltså dömda för att mutat sig till information om fallet när det utreddes.
Båda domarna överklagas. Det meddelar Nicolas Sarkozys advokat Thierry Herzog – samma advokat som dömdes till fängelsestraff i den första rättegången.
Utöver domarna misstänks Nicolas Sarkozy för att under 2007 års kampanj ha tagit emot nästen 50 miljoner euro (drygt femhundra miljoner kronor) av Libyens framlidne diktator Muammar Khadaffi. Men varken Bettencourt-affären eller Libyen-pengarna har kunnat kopplas direkt till honom. Det senare bland annat på grund av att huvudvittnet i Libyen-affären, Libyens tidigare oljeminister Shukri Ganem, plötsligt fick hjärtstopp och hittades död floden Donau i Österrike – strax före presidentvalet i Frankrike.
Grävande journalistik
Samtliga affärer har först avslöjats av journalister och nästan alla har den vänsterorienterade digitaltidningen Médiapart varit först med. Nicolas Sarkozy och hans entourage har hela tiden avfärdat såväl de journalistiska granskningarna som de två domarna som “politisk motiverad svartmålning”.
Direkt efter domen i torsdags gick Nicolas Sarkozys parti, högerpartiet Les Républicains ut med sitt stöd till sin gamle partiledare och president:
“Efter ett juridiskt beslut som inte kommer att undgå att chocka många av våra landsmän vill jag i mitt och Les Républicains namn visa vår tillgivenhet, vårt stöd till Nicolas Sarkozy samt vår enorma stolthet över att ha haft honom som Republikens president”
Det skrev partiets partiordförande Christian Jacob på Twitter strax efter att domen hade förkunnats. Uppslutningen bakom den förre presidenten – trots att han har dömts för korruption förankras hos väljarna genom att misstänkliggöra fransk press som franskt rättsväsende och anklaga dem för att agera med politiska motiv.
Inför presidentvalet 2017 såg det länge ut som att partiets kandidat François Fillon skulle möta Emmanuel Macron i den andra valomgången. Man han föll på målsnöret på grund av ett journalistiskt avslöjande om just korruption – den gången i satirtidningen Le canard enchaîné.
Högerpartiets fem huvudkandidater till presidentvalet 2022 har alla gått ut med sitt stöd till ex-presidenten. Xavier Bertrand – den kandidat som toppar opinionsundersökningarna bland högerkandidaterna skriver på Twitter att han stöder Nicolas Sarkozy och hoppas att "sanningen ska göra sig hörd”.
De slutgiltiga rättegångarna kommer att avgöras efter att presidentvalet är avklarat.