Strax ska Sverige väljas in i Natos Enhanced Opportunities Program, vilket innebär utökat underrättelsesamarbete och större inflytande i Nato-övningar. Ceremonin är en belöning för den 15 år långa Afghanistaninsatsen som gett Sverige en ställning ”som betrodd och kapabel partner till Nato”, enligt Försvarets forskningsinstitut, FOI.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Begränsade framgångar
Förutom goda Nato-relationer, stridserfarenhet och små förbättringar för kvinnors rättigheter är framgångarna för Sveriges krigsäventyr mycket begränsade.
Det slår regeringens utredare Tone Tingsgård fast i Afghanistan-utredningen som presenterades nyligen. Och insatsen hade ett högt pris. Fem svenska soldater dödades, liksom två afghanska tolkar, och hela insatsen kostade upp mot 27,5 miljarder. Hur många människor, civila och motståndsmän, som dödats av svenska soldater redovisas inte i utredningen. Försvarsmaktens pressekreterare Jesper Tengroth förnekar att siffran ens existerar.
– Vi har inga numerära uppgifter om hur många motståndare som vi har bekämpat.
Men det finns all anledning att tvivla på det. Enligt Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, råder det inget tvivel om att Försvarsmakten har uppgifterna.
– De vet att den siffran inte blir bra för Försvarsmakten om den kommer ut. Den siffran leder till följdfrågor.
Det bekräftas av Kim som tidigare var underrättelseanalytiker för Försvarsmakten i Afghanistan.
– Jag har själv hanterat sådan statistik.
Han samlade in uppgifter från soldater vid den så kallade debriefingen efter eldstriderna. Baserat på soldaternas vittnesmål och annan information sammanställdes uppskattningar av hur många ”motståndsmän” som dödades av svenska soldater. Men den exakta siffran vill Kim inte avslöja på grund av sekretess. Det finns däremot intervjuer med svenska soldater som publicerats i andra sammanhang som uppskattar dödssiffran till ”ett par hundra motståndsmän”. Men inget av detta har undersökts av regeringens utredare Tone Tingsgård.
– Vi har inte hittat några sådana uppgifter.
Ny världsordning
Dagens ETC:s granskning visar att det finns fler ljusskygga delar av Sveriges 15 år långa krig som Afghanistanutredningen har undvikit, inte minst den mest grundläggande frågan av dem alla.Varför var Sverige i Afghanistan?
Svaret på frågan finns i de rykande ruinerna på Manhattan. Ur World Trade Centers aska steg en ny världsordning präglad av George Bushs maxim ”antingen är ni med oss, eller så är ni med terroristerna”. Sverige valde team USA och anslöt sig till Natos säkerhetsstyrka Isaf i februari 2002, endast några månader efter invasionen av Afghanistan.
– Det fanns ingen tvekan om att Sverige skulle ställa upp, säger regeringens utredare Tone Tingsgård.
Hon är en rutinerad socialdemokrat och som ledamot i försvarsutskottet är hon i högsta grad involverad i besluten under insatsens första åtta år. När Göran Persson lämnade över ansvaret för insatsen till Fredrik Reinfeldt knöts allt tätare band till Pentagon. Uppluckringen av den svenska alliansfriheten kan inte uttryckas tydligare än i debattartikeln från januari 2010 som dåvarande utrikesminister Carl Bildt skrev tillsammans med Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. Deras budskap var att den enda vägen för Sverige och Europa är som ”vapenbroder” till USA och Nato. Denna linje blev till slut den svenska Afghanistaninsatsens huvudsyfte, anser socialdemokraten och ex-diplomaten Pierre Schori.
– Sverige ville visa Nato och Pentagon att vi var duktiga. Det var ett ett strategiskt misstag, säger Pierre Schori.
Men den politiska styrningen var svag och Sverige överlämnade allt mer beslutandemakt till Nato, och i praktiken till USA.
– Sverige blev indraget i verksamheter som man inte från början hade planerat, säger Wilhelm Agrell.
Parallellt med Isaf bedrev USA:s militär regelrätt krigsföring under namnet Operation Enduring Freedom, OEF. Med tiden blev de två parallella militära operationerna allt svårare att särskilja.
De svenska soldaterna hade sedan insatsens början haft striktare regler och fick endast bruka våld i självförsvar. Detta irriterade Natos högsta ledning som ansåg att svenskarna höll igen i eldstrider med ”motståndsmännen”. Efter påtryckningar från Nato valde överbefälhavare Sverker Göranson att i tysthet ändra insatsreglerna och i praktiken införa krigslagar. Från och med våren 2010 tilläts de svenska soldaterna att ”bekämpa identifierade fiender med fientliga avsikter”, det vill säga skjuta först och fråga sedan. Först efteråt informerade överbefälhavaren försvarsutskottet om insatsens nya regler. Sverige gick ut i krig, utan någon som helst offentlig debatt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Eskaleringen av Afghanistankriget hade skett redan i slutet av 2009 då hela Isaf bytte taktik från fredsfrämjande till upprorsbekämpning. Styrkan använde det engelska ordet counter-insurgency som förkortas Coin. Upptrappningen innebar stigande dödssiffror, men det mörkades i regeringens proposition från november 2010, orden ”Coin” och ”upprorsbekämpning” saknas helt i skrivelsen. I stället skriver regeringen att ”Isaf ska skydda den afghanska civilbefolkningen”. Professor Wilhelm Agrell menar att regeringen medvetet vilseledde riksdagen och det svenska folket för att inte äventyra det politiska stödet för insatsen. Men ingen har ställts till svars för detta, och det nämns mycket kortfattat i Afghanistanutredningen.
– Det är utredningens största brist att man inte närmare går in på det demokratiska underskottet som låg till grund när Sverige halkade in i en väpnad konflikt, säger Wilhelm Agrell.
Vänsterpartisten Hans Linde menar att han och de andra riksdagsledamöterna hade tillgång till relevant information, men att anhängarna av insatsen var ointresserade av de faktiska förhållandena i Afghanistan.
– Man hade bestämt sig för att Sverige skulle fortsätta med insatsen till varje pris. Därför lät man Nato diktera spelreglerna, säger Hans Linde.
”Kill or capture”
Coin-taktiken blev ett stort misslyckande ”i det svenska operationsområdet, liksom i hela Afghanistan”, konstaterar regeringens utredare. Men utredningen nämner inte Sveriges inblandning i så kallade Kill or capture-operationer. Isaf-soldater gjorde tusentals nattliga räder på jakt efter motståndsmän utifrån amerikanska militärens lista på 3 000 namn. De som gjorde motstånd dödades direkt och endast ett fåtal tillfångatogs. När operationerna nådde sin kulmen utfördes 90 räder per natt i hela landet. Hur många operationer som involverade svenska soldater vill inte Försvarsmakten uppge. Däremot har en brigadgeneral för Dagens Nyheter bekräftat att svenska specialstyrkor från Särskilda operationsgruppen, SOG, genomfört natträder på jakt efter terrorister.
– Taktiken var en antiterror-mördarmaskin på närmast industriell skala, sa John Nagl, Isaf-chefens tidigare rådgivare, till PBS Frontline.
Offer för drönarkriget
Amnesty International har dokumenterat flera fall där fel person har gripits och många civila har dödats. Men de nattliga räderna skapade en sådan ilska att taktiken övergavs. I stället trappade USA upp drönarkriget som kraftigt ökade antalet civila dödsoffer. Läckta dokument som publicerats av nyhetssajten The Intercept visar att i drönarattacker i nordöstra Afghanistan under 2012–2013 var så många som nio av tio civila dödsoffer.
Och enligt New York Times hade Sverige en aktiv roll i utpekandet av vilka mål som skulle bombas av USA:s drönare. Tidningens källor beskriver hur personal från svenska Försvarsmakten funnits på plats i Isaf:s huvudkvarter Combined Joint Operations, CJOC, i Kabul. Där har svenskar fattat så kallade ”Kill decisions” som med tumme upp eller tumme ner avgjort vilka personer som ska elimineras. Försvarsmakten förnekar uppgifterna.
– Däremot har vi haft en samverkansofficer placerad i CJOC, säger pressekreteraren Jesper Tengroth.
Inte heller detta har undersökts av regeringens utredare Tone Tingsgård.
– Det ligger utanför utredningens fokus, säger hon.
Sekretessbelagt
Sanningen om Sveriges inblandning i USA:s smutsiga krig mot terrorismen döljs fortfarande till stora delar av sekretess. Men enligt Wilhelm Agrell finns det få hållbara anledningar till att hemligstämpla så mycket uppgifter nu när insatsen är över.
– Kanske kommer någon forskare få ut uppgifterna om 40 år, men då är det ingen som bryr sig längre.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
5 svenska soldater dödades:
- Jesper Lindblom
- Tomas Bergqvist
- Johan Palmlöv
- Gunnar Andersson
- Kenneth Wallin
- Joakim Dungel (FN-anställd)
- Två lokalanställda tolkar dödades också under insatsen.
31 svenska soldater skadades.
9 000 män och kvinnor tjänstgjorde under insatsen.
27,5 miljarder kostade insatsen, enligt regeringes utredare.
50 svenska soldater finns fortfarande kvar i landet och deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats.
Försvarsmakten hävdar att det inte finns några uppgifter om hur många människor, civila och motståndsmän, som dödats av svenska soldater.
COIN
När Afghanistankriget blev allt blodigare ökade Isaf, inklusive de svenska trupperna, användningen av metoder för upprorsbekämpning. Upprorsbekämpningen, Counterinsurgency, förkortat Coin, blev från slutet av 2009 formellt styrande för Isaf, efter beslut vid Natos försvarsministermöte i Bratislava i oktober 2009 då Sverige deltog.
Den upprorsbekämpande krigstaktiken Coin användes med förödande effekt av USA i Vietnam och av fransmännen i Algeriet. Taktiken utvecklades vidare av genereal Peatreus i Irak. Taktiken har tre beståndsdelar:
1. Rensa. Med överlägsen militär styrka rensa ett område från upprorsrörelsen.
2. Håll. Styrkan stannar kvar och håller området för att förhindra att motståndet återvänder.
3. Bygg. Det sista steget är bygga upp området och göra utvecklingsinsatser.
Drönarkriget
Sverige har haft en aktiv roll i utpekandet av vilka mål som skulle bombas av USA:s drönare i Afghanistan, rapporterar New York Times. Personal från svenska Försvarsmakten har med tumme upp eller tumme ner avgjort vilka personer som ska elimineras med flygbombningar. Försvarsmakten förnekar uppgifterna.
