Dyrare varor, frysta tillgångar och på sikt hög arbetslöshet. EU:s och USA:s sanktioner mot Ryssland kommer framför allt att drabba vanliga medborgare i landet. Det säger Torbjörn Becker vid Handelshögskolan i Stockholm.
I finansiell krigsföring finns det bara en typ av vapen, så kallade ”dirty bombs”, ett vapen som sprider radioaktiva ämnen med strålning som skadar människor och andra levande organismer. Det skrev Financial Times-redaktören Jonathan Guthrie i en analys av eventuella kommande sanktioner mot Ryssland i slutet av januari.
Torbjörn Becker, chef för östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, citerar den analysen när han får frågan hur den ryska befolkningen påverkas av sanktionerna.
– Dirty bombs är bomber som skadar dem som står runt omkring, och det är ju allmänheten i Ryssland. Värdet på människors tillgångar faller. Pengarna på kontot kanske till och med fryses i något läge. Rubeln är värd hälften så mycket, det blir hög inflation. Människor riskerar att bli arbetslösa och kanske inte kan hitta alla de varor i affären som de vill handla, säger han.
Torbjörn Becker
Långa köer till bankomaterna
Enligt EU träffar åtgärderna 70 procent av den ryska bankmarknaden.
– Även om det är en osäkerhetsfaktor hur många banker som stängs ute så har det gjort att folk står i kö och vill ha ut sina pengar, och rubeln faller som en sten, säger Torbjörn Becker.
Redan nu köar människor till bankomaterna i bland annat Moskva.
– Bankvärlden är en förtroendebransch. Om förtroendet rubbas för att du kan få tillbaka dina pengar när du behöver dem, då springer du dit och vill ha ut dem. Då blir det en ”bank run”, det här är verkligen en klassisk sådan situation, säger Torbjörn Becker.
Det kommer också rapporter om att människor börjat köpa varor som håller sitt värde även om valutan går ner, som guld och ädelstenar. Samtidigt har den amerikanska dollarn och euron blivit hett eftertraktad. Trots att centralbankens officiella pris på euron låg på 104,5 rubel vid lunch på tisdagen sålde en del banker den för över 160 rubel.
Utbredd oro
Samtidigt överskuggas oron för den egna ekonomin för många ryssar av en annan oro.
– Jag är bekymrad och orolig för språket. Det ryska språket är nu krigets språk, för år framöver. Vem vill höra eller läsa det? Jag är rädd för en aggressiv reaktion inom vårt land. Mot fria tankar, fri konst, mot framtiden, säger en rysk lärare i 30-årsåldern som Dagens ETC varit i kontakt med.
Även Torbjörn Becker berättar att oron över kriget överskuggar allt för många ryssar.
– Jag har kollegor i Ryssland och kompisar där borta. De gråter och är förtvivlade för att Ryssland krigar mot Ukraina, säger han.
Vad händer om banker går omkull, kan människor förlora sina besparingar helt?
– Det finns vissa skyddssystem. Det är ju väldigt sällan stater låter bankerna gå omkull hur som helst. Det är snarare en fråga om hur mycket det kommer att kosta statskassan i slutändan, om man åtminstone vill rädda kärnan av det ryska banksystemet. Historiskt har det varit ganska dyrt att ta hand om banksystem, åtminstone på kort sikt, säger han.
Ingen vill investera
På lång sikt påverkar sanktionerna med allra största sannolikhet också tillväxten, säger han.
– Med den här osäkerheten är det ingen som börjar investera och göra stora projekt i Ryssland. Det ger sämre inkomstutveckling och befolkningen riskerar att bli arbetslösa.
