Det säger den franske fotografen Damien Fellous. Vid årsskiftet fångade han de ovanliga dansparen på bild medan han dokumenterade Farc-gerillans demobilisering i en av landets 26 avväpningszoner.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Med bara några timmar kvar av 2016, lyste solen djupröd över kommunen Buenos Aires i södra Colombia. Mitt i dess tropiska ödemark hade omkring 60 Farc-soldater samlats för att fira in det nya året.
– Festen andades förväntningar. 2016 var året då Farc slöt fred med Colombias regering. För Farc-soldaterna kommer 2017 bli än mer händelserikt, då de påbörjar sina civila liv. Många väntar på att återförenas med familjer och starta en karriär, berättar Damien.
En del av nyårsfirarna, som 75-åriga Miguel Pascuas, har stridit för ett regimskifte sedan gerillan grundades för 53 år sedan. Andra, som 24-åriga Diana Sucre, lämnade mångmiljonstaden Bogotá i tonåren för en tillvaro som krypskytt bland rebellerna i djungeln. Avväpningszonen utanför Buenos Aires är deras hem sedan demobiliseringen inleddes i december. Här ska de stanna tills gerillans 6804 soldater runt landet har lämnat över alla krigsredskap och, med inrikesminister Juan Fernando Cristos ord,anses vara ”socialt och politiskt återintegrerade”.
Ifrågasatt deras historiska kamp
Klockan var sju på kvällen när deras fest gästades av en FN-observatör och två poliser. Tidigare har liknande möten ofta slutat i blodbad. I Buenos Aires mördade Farc en polisbefälhavare under våren 2014, och ett år senare dödades tio soldater i en Farc-attack mot kommunens polisstation. Polisen svarade med att förbereda militära bombningar i maj 2015, som resulterade i 26 döda gerillakrigare.
Även FN har väckt ont blod hos Farc genom åren. Innan fredsprocessen kallade sig gerillan ”kritisk” till FN, som enligt rebellerna har ”ifrågasatt deras historiska kamp”.
I år var det dock ingen vanlig nyårsafton. Farc-soldaterna i Buenos Aires mötte besökarna med vänliga leenden och bjöd upp till dans. I samma ögonblick tog Damien upp kameran.
Några dagar senare befann han sig plötsligt i centrum för ett nationellt ramaskri. Bildernas publicering sammanföll med en video som visade FN-personal dansa i en annan avväpningszon samma kväll. Ord som ”förargande” och en ”internationell skam” spred sig på nyhets- och sociala medier. FN och polis, vars uppgift är att övervaka demobiliseringen, kritiserades för att ha brutit mot sina mandat, äventyrat opartiskheten gentemot till Farc, och riskerat folkets förtroende för fredsprocessen.
”Väldigt allvarligt”
Starkast var ilskan i det konservativa oppositionspartiet Centro Democrático.
”Att FN-representanter festar med Farc när de ska bevaka dem är väldigt allvarligt”, sa Centro Democrático-senatorn Ernesto Macías efter händelsen och fick medhåll av partikamrater. Polischefen Jorge Hernando Nieto svarade med att utföra ”nödvändiga tillrättavisningar” inom poliskåren, enligt radiokanalen Caracol. FN, å sin sida, sparkade de dansande delegaterna.
Men skadan var redan skedd.
Infekterad debatt
”Hur ska vi kunna lita på att FN anmäler brott när de partajar med Farc?” twittrade den konservativa aktivisten Andres Fernando Portillo, och hällde därmed salt i en infekterad debatt på sociala medier som startade i december. Departementet Antioquias guvernör Luis Pérez anklagade då Farc för att missbruka whisky och prostituerade runt en avväpningszon. Själva avvisade de ryktena som ”absurda”, och Twitter delades i spekulationer.
”Dansskandalen var en media-show”
Damien, som har arbetat i Colombia sedan 1988, menar att sådana anklagelser ingår i en kampanj mot fredsprocessen. Han tror att uppståndelsen kring hans bilder förklaras av att de utnyttjades i politiskt syfte av oppositionen. Farc håller med. Via en kommuniké kallade de dansskandalen för en ”media-show” med syfte att smutskasta avväpningen.
Journalisten Natalia Margarita Parada förklarar att inbördeskriget i Colombia inte bara syns på slagfältet, utan även i en medial polarisering som har förstärkts under de senaste åren.
– Vissa mediehus är emot fredsprocessen, och de framställer Farc-medlemmar som omänskliga monster. Självklart blir det då kontroversiellt att FN dansar med dem.
Hon tror att det kommer bli vanligare med liknande skandaliseringar från oppositionen, som är kritisk till att Farc erbjuds omfattande amnesti, gratis utbildning och politiskt inflytande i utbyte mot sin vapenarsenal. Istället menar de att gerillan bör krossas med militära medel.
Det anser inte Natalia Margarita vara en realistisk önskan.
– Sedan fredsförhandlingarna inleddes har vi sett flera liknande skandaler, men parterna har inte låtit det bromsa processen. Den viktiga frågan är om man nu lyckas implementera fredsavtalet.
Kalasjnikov som gjorts om till en gitarr
Hittills har det gått trögt. Avväpningen, som skulle vara klar den sista maj, är grovt försenad och enligt en Gallupundersökning i april anser 57 procent av folket att implementeringen går ”åt fel håll”. Samtidigt kämpar civila initiativ för att hjälpa parterna på traven: mödrar donerar spädbarnskit till gravida Farc-medlemmar, studenter organiserar insamlingar av kurslitteratur. Så småningom kommer Farcs arsenal att smältas ner till tre monument som ska placeras i Bogotá, Havanna och New York. Fram till dess symboliseras freden av en Kalasjnikov som gjorts om till en gitarr av musikern César López i Colombia, cumbians och Cali-salsans födelseland.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
