– Vi har sett i andra ­länder runtom i världen hur en kandidat inte erkänner valresultatet och bara tar makten. Folk tenderar att tänka att det inte kan hända här, men gränserna flyttas fram hela tiden, säger ­Michael Chabler, som står utanför myndighetsbyggnaden Brooklyn Borough Hall i New York.

– Det kan komma ett riktigt försök att stjäla valet. Och om inte den kuppen lyckas tror jag vi har en framtid med extremt våld för oss.

Det är den sjätte januari, årsdagen av stormningen av kongressen och försöket till statskupp, och Michael Chabler, som till vardags jobbar med tekniksupport på en bank, har samlats tillsammans med ett tjugotal andra New York-bor för en ”vaka för demokratin”, ett av många liknande evenemang runt om i landet. De hjälper förbipasserande att registrera sig för att rösta i årets mellanårsval. 

Demokrati på tillbakagång

Men det är en kamp i uppförsbacke. Två tredjedelar av amerikanerna anser att demokratin i landet är i kris och riskerar att kollapsa. I november 2021 klassades för första gången USA som ett land där demokratin är på reträtt, enligt den Stockholmsbaserade mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).

 Stormningen av ­kongressen den 6 januari 2021 blev inte den vändpunkt bort från Trump som hans motståndare ­hoppades på. Försöken att under­minera den ­demokratiska processen har tagit fart ­ytterligare sedan dess. 

Det har skett en enorm radikalisering av de republikanska väljarna de senaste åren. Över 70 procent säger att de tror på Trumps så kallade ”stora lögn” om att han förlorade presidentvalet mot Joe Biden 2020 på grund av valfusk.

– Det försvagar förtroendet för den demokratiska ­processen, säger Stephen Spaulding på Common Cause, en organisation som arbetar för rättvisa val i USA, till Dagens ETC.

Att Trumps stora lögn blivit republikanernas sanning gäller inte minst bland de folkvalda i kongressen. Nästan alla republikaner har slutit upp bakom Trump. Det fåtal som inte gör det är utstötta inom partiet. 

Försvårar för de som vill rösta

Mycket talar för att Donald Trump kommer att ställa upp i nästa presidentval år 2024. Republikanerna förbereder nu för att kratta manegen för att han ska bli president på nytt, oavsett det faktiska valresultatet. Parallellt med att så tvivel kring valet 2020 pågår en kampanj över hela landet för att förändra röstlagar och rita om valdistrikt för att säkerställa att Republikanerna vinner i nästa års kongressval. 

Att det är ovanligt krångligt att rösta i USA jämfört med många andra länder är en orsak till det låga valdeltagandet. Till exempel måste du registrera dig innan du röstar. Det är ofta långt mellan vallokalerna i ­fattiga områden, där fler röstar på Demokraterna, vilket leder till timslånga köer. 

Det senaste året har dessa metoder trappats upp. 

– I delstaterna ser vi en våg av åtgärder för att inskränka rösträtten som gör det svårare för vissa grupper, framför allt svarta och bruna väljare, att rösta, säger Stephen Spaulding. 

Det rör sig bland annat om inskränkningar av möjligheten att poströsta eller förtidsrösta, vilken oftare används av låg­inkomsttagare och minoriteter. 

Kan styra rösträkningen

262 lagförslag som inskränker möjligheten till fria och rättvisa val har lagts fram i 41 delstater enligt en rapport som släpptes strax före årsskiftet av demokratiorganisationerna States United, Law Forward och Protect Democracy. Av dessa har 32 blivit lag i 14 delstater.

– Vi räknar med att flera delstater kommer att klubba igenom ännu fler lagar i år, säger Stephen Spaulding.

En stor del av förslagen har skrivits i de viktiga delstater där Trump förlorade knappt i valet 2020, som Arizona, Penn­sylvania, Wisconsin och Georgia. Flest lagförslag – 59 stycken – har lagts fram i Texas, en delstat som varit fokus för en lång rad satsningar för att inskränka rösträtten. 

Ett mål med många av lagarna är att ge Republikanerna mer makt över valmyndigheterna i delstaterna. Dessa lagar och lagförslag gör det möjligt att rösträkningen sköts av krafter som är lojala med Trump, och som kan underkänna ogynnsamma valresultat. Eftersom presidentvalet avgörs i några få delstater kan dessa lagar få stora konsekvenser. 

En ny lag i delstaten Arkansas gör det möjligt för delstatsledningen att byta ut valämbetsmän som de är missnöjda med. I Georgia ska det bli möjligt att byta ut valtjänstemän som anses ”underprestera”. I Wisconsin har den republikanska sentorn Ron Johnson föreslagit att delstatens lagstiftande församling, som kontrolleras av Republikanerna, helt ska ta kontroll över rösträkningen och att den kommitté, med representanter för både Demokraterna och Republikanerna, som har hand om valen i delstaten, ska avskaffas. 

I en intervju med New York Times säger Ron Johnson att detta är nödvändigt eftersom Demokraterna fuskar.

I Michigan, en annan delstat som brukar vara jämn i president­valet, har Republikanerna ersatt valbyråkraterna med Trump-lojalister.

Press på Demokraterna

Samtidigt har de tjänstemän som ansvarar för rösträkningen mött en våg av trakasserier och hot om våld. I valet 2020 stod ­republikanska valtjänstemän och politiker emot Trumps press på att ändra i valresultatet. 2024 kan det se annorlunda ut. En fjärdedel av dessa valbyråkrater säger att de planerar att hoppa av inför nästa val. 

Samtidigt möter Demokraterna intern kritik för att inte göra tillräckligt åt problemet. 

– Ute i delstaterna ställer vi till med mycket liv om det här, men Demokraterna på det nationella planet pratar om Build Back Better (president Joe Bidens klimat- och välfärdspaket), satsningar på infrastruktur, massor med andra saker, säger Tony Evers, demokrat och guvernör i Wisconsin, till The Guardian. 

– Jag hoppas att vi kan få höra lite mer om rösträtt och demokrati från partiet på det nationella planet. 

Stephen Spaulding på Common Cause sätter sitt hopp till att kongressen röstar igenom två lagpaket - Freedom to Vote Act och John Lewis Advancement Act. Dessa skulle bland annat hindra delstaterna från att byta ut de som överser valen. Chanserna för att lagpaketen ska klubbas igenom bedöms dock som små.

– Lagförslagen sätter en grundläggande nationell standard för saker som post­röstning, automatisk väljar­registrering och skydd mot rasdiskriminering i valprocessen. De skulle skydda alla amerikaners rätt att rösta i fria val, säger Stephen Spaulding.