– De ser att det som händer mig är samma som händer dem, har Trump själv kommenterat.

Svarta män har systematiskt fängslats i betydligt högre grad än andra etniciteter. Trumps jämförelse har avfärdats av medborgarrättsgrupper som pekar på att Trump, oavsett hur man ser på skuldfrågan, är en mycket privilegierad person och att det är absurt att jämföra honom med personer från fattiga och socialt utsatta områden som dessutom ofta utsatts för rasism. Idén beskrivs också som en skadlig stereotyp då de flesta svarta amerikaner aldrig varit i klammeri med rättvisan.

Orlando Owens, ordförande i en republikansk lokalförening i Wisconsin, anser dock att Trump har en poäng. När Dagens ETC ringer upp ska han strax ska hålla i en kurs för Trump-volontärer via sitt projekt Move the needle.

– Vi riktar oss till män mellan 15 och 45 år, främst svarta män. Och vi tittar också på felons.

Traditionella entreprenörer

I många delstater gör en felony-dom att man förlorar sin rösträtt men inte i Wisconsin. Däremot kan ett kriminellt förflutet göra det svårare att få jobb, poängterar Owens, som även medgrundare till en organisation som hjälper tidigare straffade att få jobb.

– Många felons är entreprenörer som bryr sig om pengafrågor, de vill se lägre skatter och en stark ekonomi. Många är fortfarande väldigt traditionella i sina äktenskap. De tror på friheten att få skydda sitt hem och sina anhöriga. Och de förstår behovet att ha en stark gränsbevakning.

Människor som befinner sig illegalt i USA tar ”black jobs” sa Trump tidigare i år. Menar han att de enda jobb som USA:s svarta kan konkurrera om är de okvalificerade jobb som nyanlända papperslösa kan få, undrade kritiker. Men Owens försvarar Trump.

– Black jobs är varje jobb som kan gå till en svart man. Att vara född här men sättas på avbytarbänken till förmån för personer som befinner sig illegalt i USA, det är ett problem.

Invandringen har blivit en fråga där försök görs att dela upp USA:s svarta i två grupper. En än så länge marginell rörelse har växt upp kring termerna ”american descendants of slavery” och ”foundational black americans” vilka används om dem som kan härleda sitt ursprung till förslavade amerikaner. Den andra gruppen är de som har sina rötter i senare, frivillig invandring. Termerna hörs främst i debatten kring ”reparations”, att dagens svarta amerikaner bör kompenseras för slaveriet.

Harris "har blivit svart"

Ett kritiserat uttalande av Trump på samma tema är att Kamala Harris nyligen ”blivit svart” efter att, enligt honom, tidigare framställt sig som indisk-amerikan. Harris föräldrar är från Indien respektive Jamaica, hon är därför ”bi-racial”, något hon delar med runt tio procent av USA:s befolkning.

– Hon är inte en ”foundational black american”, kommenterar Owens utan att direkt recensera Trumps uttalande. 

Han menar att det mer handlade om att Harris bytt fot i många politiska frågor.

– Vilken Kamala Harris får man?

Tycker Owens att Trump borde prata mer om reparations?

– Inte nödvändigtvis. Det har debatterats men det är inte något som jag tycker bör vara en hörnsten i hans budskap.

Att Trump skulle göra det till en valfråga är inte troligt: 77 procent av svarta amerikaner stöder initiativet men bara 18 procent vita amerikaner.

Gapet har minskat

I en opinionsundersökning i juni, innan skiftet från Biden till Harris, fick Trump stöd av 30 procent av USA:s svarta. I augusti var siffran istället 13 procent och Christopher Towler, statsvetare vid California State University, tror inte att det blir högre än så. Han grundade för sju år sedan Black voter project där han fokuserar på svarta väljares åsikter. Vanliga opinionsmätningar får ofta en överrepresentation av konservativa svarta röster, anser han.

– Mätningarna som visar över 25 procent, det är helt galet. Det är inte en chans att det svarta stödet för Trump är så högt.

Trump lockar fler svarta män än kvinnor men gapet har minskat sedan Harris tog över nomineringen, säger Towler.

– Jag tror att Trumpkampanjen var bra på att skapa en falsk likvärdighet mellan partierna. Och två äldre vita män lockade framför allt inte yngre svarta män.

Långt ifrån Obama

I många av delstaterna som Harris måste vinna behöver det svarta valdeltagandet komma upp i samma nivåer eller högre som 2020, säger Towler.

– Både entusiasmen och prognosen för valdeltagande har ökat efter att Harris tog över men det ser ut att bli väldigt jämnt. Deltagandet är fortfarande långt ifrån rekordnivåerna för Obama.

Harris har en del ekonomiska förslag som kan gynna svarta amerikaner men hon tjänar också på att fortsätta beskriva Trump som ett hot mot USA:s svarta, säger Towler. För Trump gäller det främst att hålla nere valdeltagandet.

– Om de kan få det att framstå som att de vinner över svarta väljare så ger det sken av att partierna inte skiljer sig så mycket åt. Det kan föra med sig förvirring och apati vilket gör att en del väljer att inte alls delta. Samtidigt ser vi också nya vallagar i flera delstater som gör det svårare att rösta.

Towler tror inte att Trumpkampanjen kommer att annonsera särskilt mycket mot USA:s svarta.

– Kanske gör de några försök men jag har svårt att se att Trumps kampanj skulle lägga särskilt mycket tid och pengar på det.

En ny annonskampanj från den fristående konservativa gruppen Building America's Future är dock riktad mot svarta amerikaner. Här går vägen till de svarta väljarnas hjärtan genom lungorna genom att uppmärksamma dem på Demokraternas förslag om att förbjuda mentolcigaretter. Nära 85 procent av USA:s svarta cigarettrökare väljer mentol jämfört med bara 30 procent av vita rökare. Alla andra smaker på cigaretter förbjöds redan 2009. Vita huset har redan dragit tillbaka förslaget men nu läggs över 100 miljoner kronor på att varna väljare för dess möjliga återkomst.