– Vi har tagit alla nödvändiga initiativ för att en nedtrappningsprocess ska vara möjlig.
Det sade den franska utrikesministern Jean-Yves Le Drian inför mötet på onsdagen.
Spänningarna vid Ukrainas gränser har ökat de senaste veckorna. Ryssland har pressat på med soldater och artilleri. Nato-länder i östra Europa har förstärkts med jaktplan och örlogsfartyg och USA har hälsat att 8500 amerikanska soldater står redo att ta sig till Ukraina om Ryssland invaderar.
EU-ledarna har jobbat hårt med att finna ett gemensamt sätt att handskas med situationen. I tisdags fick Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besök i Berlin av Frankrikes president Emmanuel Macron för ett samtal om säkerhetsläget. Under en presskonferens efteråt sa han att dialog med Ryssland måste upprätthållas för att undvika alla missförstånd och otydligheter.
– Dialog innebär inte att man ger vika. Om Ryssland attackerar kommer kostnaden vara mycket hög, sade den franske presidenten.
Bredvid honom stod den nytillträdde tyske förbundskanslern och höll med. Tyskland har motsatt sig den kraftiga upprustningen som skett, bland annat genom att vägra låta Estland sända tysktillverkade vapen till Ukraina.
– Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer från Tyskland eller från tredje part, sade en talesperson för den tyska regeringen till The Wall Street Journal.
Frankrike och Tyskland medlar
Macron och Scholz uppmanade till en nedtoning av konflikten och visade samtidigt gemensam front gentemot Ryssland. Men de menade att diplomatiska relationer och dialog är centrala i det här läget. En dialog förd via EU, Nato, OSSE – och, inte minst: Normandi-formatet.
Det sistnämnda skedde i onsdags i Paris. Diplomatiska rådgivare från Ryssland och Ukraina och EU:s tungviktare Tyskland och Frankrike möttes i Paris inom det så kallade Normandi-formatet. Gruppen fick sitt namn efter att 2014 för första gången ha samlats vid Normandis stränder under högtidlighållandet av 70-årsjubileum för invasionen på D-dagen under andra världskriget.
Efter åtta timmars samtal gick de fyra länderna ut med ett gemensamt meddelande om att "en förutsättningslös efterlevnad av vapenvilan, oavsett olikheter gällande Minsk-avtalet"
Minsk-avtalet från 2015 var menat att stoppa striderna i östra Ukraina. De fyra länderna enades återigen i onsdags om att det avtalet ska ligga till grund för en möjlig framtida lösning av konflikten. Avtalet innebar att tungt artilleri skulle dras tillbaka från fronten och att östra Ukraina skulle få ett större självstyre. Ingen av punkterna upprätthölls men nu läggs ändå förhoppningarna på att de ska göra det den här gången.
Bortom Nato
Att USA och Nato av nödvändighet hålls utanför detta är nyckeln, även ur ett franskt perspektiv. Frankrike är ett lojalt Nato-land, i alla fall på pappret, och deltog i veckan i ett videokonferensmöte med USA:s president Joe Biden och flera framstående Nato-länder – något Biden efteråt menade enat alliansen. Men under hela sin mandatperiod har Emmanuel Macron upprepade gånger föreslagit en ny, "strategiskt oberoende" europeisk säkerhetsstruktur som enligt honom skulle ge mer flexibilitet och manövreringsutrymme – oberoende av USA och Nato. En EU-armé.
– Europa måste kunna försvara sig självt och agera ensamt när det är nödvändigt. Av den anledningen bör Europa definiera sina säkerhetsintressen utifrån vad som är bra för Europa. Låt oss ta vårt ansvar och inte göra oss beroende av USA och Kina.
Det sa Macron under ett långt tal på den franska militärhögskolan redan 2020 och 2018. Efter ett högtidlighållande av vapenvilan vid första världskriget i Verdun insisterade han på ett skapande av en EU-armé, då med exemplet Donald Trump vars nycker oroade Europa.
Efter Brexit är Frankrike EU:s enda kärnvapennation, och Frankrike har ett särskilt intresse av att ta ledning i försvarsfrågan. Frankrike har länge försökt bli en geopolitisk storspelare, oberoende av just USA. Den största förespråkaren av detta var regeringschefen Charles de Gaulle som år 1966 drev igenom ett franskt utträde ur Nato:s direkta militärsamarbete – med uppbyggnaden av Force de Frappe, en egen kärnvapenstyrka. Sedan 2009 är dock Frankrike en fullvärdig medlem igen – men ränderna sitter i.
"Hjärndöd allians"
Även utan planer på utträde vidhåller landet en Nato-kritisk hållning – något som inte minst manifesterades i Macrons uttalande i The Economist 2019 då han kallade alliansen "hjärndöd" och uttryckte tvivel på att Natos artikel 5 ens fungerar, det vill säga att en attack på ett Nato-land är en attack på hela alliansen. Nu ser den franska relationen till Nato något bättre ut och Macron lovade nyligen att Frankrike kan komma att skicka trupper till Rumänien inom ramen för Nato om konflikten i Ukraina eskalerar.
Att krisen sammanfaller med Frankrikes ordförandeskap i EU:s ministerråd och att EU:s tyngsta spelare medlar vid sidan om USA och Nato kan gynna Emmanuel Macron i egenskap av presidentkandidat och även – om han blir återvald – Frankrikes chanser att driva på för större oberoende militärt samarbete inom EU.
Men allt är baserat på ett avtal som ingen av parterna hittills respekterat och Emmanuel Macron anklagas av oppositionen att utnyttja en spänt geopolitisk läge i kampanjsyfte.
