Landet har bevittnat när Högsta domstolen gjorde en skarp högersväng i frågor som abort, det andra tillägget till konstitutionen och presidentens makt.
Samtidigt har allmänheten tappat förtroendet för Högsta domstolen, som i dag har stöd av rekordlåga 40 procent.
Inför valet finns tillfälle att reflektera över hur presidentkandidaterna Donald Trump och Kamala Harris skiljer sig åt när det gäller utnämningar av domare.
Under sin ämbetsperiod utnämnde Trump/Pence-administrationen 223 federala domare till distrikts- och appellationsdomstolar, och Biden/Harris-administrationen har hittills utnämnt över 210. Tillsammans utgör dessa strax över hälften av alla domare som tjänstgör vid de här domstolarna.
Skillnaden mellan kandidaternas tidigare utnämningar är slående.
Trump/Pence-administrationen valde främst väldigt konservativa jurister med starka band till den konservativa rättsliga rörelsen. Biden/Harris-administrationen, däremot, har försökt göra den federala domarkåren mer mångfaldig för att i större utsträckning spegla det Amerika den representerar.
Höll sitt vallöfte
Under presidentvalskampanjen 2016 gjorde Trump två exempellösa utspel gällande utnämningen av federala domare.
Samma år blev Trump den förste kandidaten i amerikansk historia att under valkampanjen offentliggöra en lista över sina potentiella val till Högsta domstolen, och han gjorde det igen 2020. Inför valet 2024 har dock inga namn offentliggjorts ännu.
Trump stod fast vid vad han sagt och hans tre nomineringar till Högsta domstolen kom från de här listorna, vilka sammanställdes och offentliggjordes för att mildra oron hos de konservativa som var skeptiska till hans kandidatur.
Några av de frågor som är centrala för rörelsen är att begränsa tillgången till abort och att begränsa regleringen av företag.
Därutöver outsourcade Trump valet av sina federala domare till höjdare inom den konservativa rättsliga rörelsen, ett nätverk av förmögna privatpersoner och organisationer som arbetar för att främja konservativa frågor i rättssystemet.
Några av de frågor som är centrala för rörelsen är att begränsa tillgången till abort, att begränsa regleringen av företag och att främja originalism, en rättsfilosofi som bygger på tanken att konstitutionen har en bestämd betydelse.
Tydlig konservativ agenda
Höjdare med kopplingar till Federalist Society och Heritage Foundation, två av de mäktigaste organisationerna inom den konservativa rättsliga rörelsen, spelade huvudrollerna i att välja ut Trumps domarkandidater.
Leonard Leo, nuvarande vice ordförande och tidigare vice vd vid Federalist Society – som säger sig lägga ”stor vikt vid individuell frihet, traditionella värderingar och rättssäkerhet” – var huvudansvarig för urvalet av de domare Trump nominerade till den federala domarkåren.
För Trump och den konservativa rättsliga rörelsen var det här en vinnande strategi. Då republikanerna kontrollerade senaten under Trumps presidentskap godkändes domarna med klar majoritet, till och med när de saknade de kvalifikationer en federal domare förväntas ha, såsom erfarenhet av arbete i domstol i första instans.
Efter att de godkänts främjade Trumps domarkandidater den konservativa agendan genom sina röster och åsikter. Upphävandet av Roe vs Wade, vilket över 60 procent av befolkningen var emot, visar tydligt på denna konservativa agenda, och det finns ett bredare mönster.
Forskning visar att domare som är knutna till Federalist Society är betydligt mer konservativa än till och med sina kollegor inom Republikanerna som inte är knutna till organisationen.
Då Trump utnämnde över 200 federala domare som innehar sitt ämbete på livstid, däribland tre domare till Högsta domstolen, kommer de konservativa fortsätta ha en stark närvaro i årtionden, om inte generationer.
Kort sagt så tror Trumps domare på det den konservativa rättsliga rörelsen predikar och deras beslutfattande speglar detta.
Fokus på mångfald
Biden/Harris-administrationen intog en annan hållning till valet av federala domare.
Under nästan hela nationens historia har federala domare valts ur en elitgrupp av vita män.
Kvalificerade personer har stängts ute från att bli federala domare på grund av etnicitet, kön, religion, sexuell orientering eller en kombination av dessa identiteter. Under Trump var 84 procent av de valda domarna vita och 76 procent var män.
Detta resulterade i ett amerikanskt rättsväsende som såg väldigt annorlunda ut än den mosaik som utgör landet.
Biden lovade att ändra på det. Och det gjorde han.
Detta blev tydligast i Bidens löfte från 2022 att utnämna den första svarta kvinnan till Högsta domstolen, vilket resulterade i nomineringen av Ketanji Brown Jackson.
Det märktes också i administrationens utnämningar till domstolar i lägre instans.
Till skillnad från Trump/Pence-administrationen, som i överväldigande utsträckning utnämnde vita män, identifierade och nominerade Biden/Harris-administrationen en mångfaldig skara kvalificerade federala domare. Faktum är att det federala rättsväsendet under Biden/Harris varit det mest mångfaldiga i landets historia, sett till etnicitet och kön. Bara 38 procent av domarna som valdes under Biden/Harris var vita och bara 36 procent var män.
Mer progressiva än andra
Etnisk mångfald och en mer jämlik könsfördelning i domarkåren har betydelse. Domare medger att deras personliga erfarenheter kan forma deras inställning i ett fall och det finns forskning som bekräftar detta. Forskare har visat att kvinnliga och icke-vita domare är mer progressiva än andra domare, särskilt i frågor där de har unika erfarenheter, såsom diskriminering utifrån kön och etnicitet.
Som exempel är domaren Candace Jackson-Akiwumi, utnämnd av Biden, bara den andra svarta kvinnan som tjänstgjort i den federala appellationsdomstolens sjunde krets. I ett fall 2022 skrev hon det majoritetsyttrande som gav ett svart par rätten att pröva sitt ärende om rasdiskriminering i samband med sitt boende inför en jury. Den Trumputnämnda, vita domaren Amy Joan St. Eve, däremot, var av annan åsikt och tonade ned de negativa konsekvenserna av de rasistiska tillmälen som använts mot paret.
Utöver de rättsliga besluten så visar forskning också att mångfaldig representation i domstolarna kan leda till ökat stöd för domstolarna bland kvinnor och icke-vita.
Det är lite för tidigt att dra några tydliga slutsatser, men det verkar som att de domare som utnämnts av Biden/Harris-administrationen är moderata liberaler. Till exempel är Brown Jackson hittills mer moderat än de liberala domarna Elena Kagan och Sonia Sotomayor, som utnämndes av president Barack Obama.
Samverkade med eliten
Trump/Pence och Biden/Harris hade väldigt olika inställning till utnämningar av federala domare.
Trump kommer att bli ihågkommen för sin ideologiska hållning då han samverkade med eliten inom den konservativa rättsliga rörelsen för att välja väldigt konservativa domare. Biden/Harris-administrationens eftermäle kommer däremot präglas av dess fokus på mångfald, vilket resulterat i utnämnandet av domare som speglar den amerikanska befolkningens många olika identiteter.
