Ukrainas myndigheter har i dagarna varnat för att rysk propaganda försöker ljuga om deras stridsmoral, och mycket riktigt är det temat för sändningarna. Inför tv-kamerorna får tillfångatagna ukrainska soldater berätta om att de redan tröttnat på att kriga. 

– Ryska soldater bjöd oss på cigaretter, hade vi vetat att de var så trevliga hade vi lagt ned våra vapen redan tidigare, säger en påstådd desertör.

Varnar för ”falska nyheter”

Andra ukrainare får ringa sina släktingar och berätta att de hamnat i fångenskap men att de mår ”toppen” – inslaget är ett slags svar på den ukrainska arméns uppmärksammade filmade utfrågningar av tillfånga­tagna soldater, som berättar att de lurats in i kriget, att de trodde de skulle på militära övningar, att de älskar sin mamma och pappa. 

Dagens ETC har tidigare berättat om att dessa filmer kan strida mot folkrätten. 

Ytterligare andra bilder säger sig visa ukrainska soldater som upptäcker att de råkat döda sina egna, eller som barbariskt skjuter mot barn och civila. 

En stor del av sändningen i Kanal ett ägnas åt att varna tittare för att tro på ”falska nyheter” och desinformation från Ukraina och västländerna. Olena Kurilo, vars blodiga ansikte hamnade på förstasidan för många internationella medier under krigets första dagar, får tjäna som varnande exempel. 

Nu anklagar ryska medier henne för att ha poserat och att hon i själva verket jobbar för den ukrainska motsvarigheten till Myndigheten för psykologiskt försvar (i själva verket är hon en 53-årig lärare från Tjugiv utanför Charkiv).

Samtidigt varnas ryska tittare för att hamstra mat, eller ta ut rubel från bankomaterna – ­sådant gör bara de som fallit offer för panik. 

USA i dålig dager

Sändningen avslutas, som nästan alltid, med ett inslag som förlöjligar USA. Den här gången har Joe Biden gjort det hela enkelt – i sitt tal till nationen råkade han kalla ukrainare för iranier. Ett annat inslag, med rubriken ”Fall inte i nätet”, handlar om hur Facebook och Instagram tjänar pengar på att sprida västerländsk propaganda till ryska medborgare. 

Däremot nämns inte att Ryssland också har blockerat Facebook, som numera bara nås via en krypterad så kallad VPN-tunnel. Sändningen, som friskt lånar bilder från kanalen RT, nämner inte heller att den ryska versionens chefredaktör, Maria Baronova, samma dag avgick i protest mot kriget i Ukraina.

”Vi vet inte vad vi ska tro”

Statliga nyhetssändningar följs mest av äldre personer, som genom år av indoktrinering lärt sig att det är säkrast att tycka det som nyheterna säger. Unga, där­emot, får sin information mest via sociala medier. Men även de påverkas av sändningarna, bland annat genom att driva in dem i förvirring och passivitet.

– Vi vet inte vad vi ska tro. Det som händer är för hemskt att ta in. Vad skulle du göra om Sverige anföll ett annat land? säger Vova, en ingenjör i 30-årsåldern, till Dagens ETC.

– Dessutom är det väldigt ­farligt att demonstrera. Den som säger något om Ukraina riskerar 15 års fängelse, säger hans fru, Anna.

Att Sverige skulle anfalla ett annat land är mindre troligt, invänder Dagens ETC.

Det ryska paret vill inte ­diskutera vidare. 

– Ge oss lite tid. Många är fortfarande i chock. Om en vecka kanske vi vet vad vi behöver göra, säger Anna.

Slutet för oberoende media

Frågan är bara vad som återstår att försvara nästa vecka. I veckan blockerade den ryska mediemyndigheten Roskomnadzor webbplatserna för tv-kanalen Dozjd, radiostationen Echo Moskvy och sex nyhetssajter. Dagen därpå beslutade såväl Echo Moskvy som Dozjd att lägga ned sin verksamhet. Tv-kanalens chef­redaktör Tichon Djadko och flera anställda har också beslutat att ”tillfälligt” lämna Ryssland.  

– Efter den olagliga blockeringen av vår webbplats och ett antal konton i sociala medier, liksom hot mot vissa anställda, är det tydligt att vissa av oss är personligen i fara, skriver han på sitt Telegram-konto. 

Kanalen kommer att över­klaga myndigheternas beslut.

– Vi är ett väldigt laglydigt medium, som inte brutit mot några regler.

Bland dem som lämnat Ryssland, och som tidigare vittnat om den stora mängden hot hon får motta, finns Dozjds mest kända journalist, Ksenija Sobtjak. Som dotter till Anatolij Sobtjak, St Petersburgs tidigare borgmästare och Vladimir Putins mentor på 90-talet, har hon länge visat större mod än de flesta i Ryssland, och på sitt Telegram-konto betygar hon att hon inte tänker emigrera och ”inte äger några yachter” att ta sin tillflykt till. 

– Mitt barn har sportlov och vi flyger iväg på en länge planerad semester. Löften behöver man hålla, även gentemot barn. Min man är kvar i Moskva, ni kan gå och se honom i föreställningen ”Farbror Ljova”. 

Andra medier, som radio­kanalen Serebrnij Dozjd (Silverregn), har valt att lägga ned alla sina program och bara spela musik och nyhetsavbrott framöver.

– Vi kan inte berätta sanningen, och vi vill inte ljuga. Vi är väldigt ledsna att vi, som journalister, inte länge kan göra vår plikt, säger stationen i ett meddelande till sina lyssnare.